Beroende på var i landet man befinner sig har perioden mellan hägg och syrén knappt börjat, pågår, eller nått sitt slut. Denna tid, detta crescendo av blommor och blad, som sägs fått sitt namn från en skomakares semesterstängning anses av många som den vackraste på året. Det borde få de flesta att se ljusare på framtiden, kan man tycka. Stämmer det? Vad säger medlemmarna i vårt nätverk Kairos Future Friends?
Efter årtionden av ekonomisk tillväxt, låg inflation och låga räntor har husägare vant sig vid att leva i en värld där krediterna är billiga och fastighetspriserna ständigt stiger. Plötsligt tvingade 2020-talet samhället att lämna denna fantasivärld och ta itu med verkligheten. Denna verklighet innebär inte bara en ekonomisk försämring utan även överhängande säkerhetshot från både främmande makter och klimatförändringar som kan förändra hur husägare ser på sina älskade hem.
Envis aprilsnö har smält, påsken har passerat och det är bara två månader kvar till midsommar. Ljuset är här på riktigt och sifforna på termometern klättrar uppåt. Annat klättrar också, som styrräntan – riksbanken har höjt den igen i ett försök att få andra siffror att sluta klättra.
Någon har sagt att människan ständigt är på väg mot en bättre värld, och så snart hon kommit fram bryter hon upp för en ännu bättre plats. Under många år var denna vision Folkhemmet, manifesterad i villa – vovve – Volvo. Sedan den globala byn vid historiens slut. Men var finns de visioner som idag kan såväl locka som samla, ge hopp och inspirera? Som ger känslan av att vi deltar i ett viktigt, gemensamt projekt? Där varje sten vi bidrar med är mer än en sten, den är central för bygget av framtidskatedralen. Är det rent av så, att bristen på visioner är roten till en snabbt växande känsla av meningslöshet?
Individer och communities blir i allt högre grad gravitationscentra för uppmärksamhet och aktivitet, samt medproducenter av idéer, varor och upplevelser. Varje person blir centrum i sitt eget utopiska detaljhandelsversum – eller mytopi.
Vintern klamrar sig fast, och i stora delar av landet ser snön ut att lägga sig som en våt filt – bokstavligen – över det stundande påskfirandet. Det lär ha sina dämpande effekter på humöret, förutom för hängivna skidåkare.
I lågkonjunkturens kölvatten är det frestande att slå på rekryteringsbromsen. Men att kortsiktigt hålla kostnaderna i schack innebär inte att man kan släppa det långsiktiga perspektivet. Tvärtom är det just i kristider det är läge för att växla upp åtgärderna inför framtiden. Kompetens är en sådan fråga. Att få tag på rätt kompetens är enligt 3 000 europeiska och asiatiska ledare[1] den största strategiska utmaningen för företag och organisationer på både kort och lång sikt. Detta trots den ekonomiska osäkerhet många känner för närvarande.
Det blåser snålt, bokstavligt och bildligt. I december varnade Konjunkturinstitutet om att Sverige står inför en lågkonjunktur under 2023, där BNP per capita beräknas sjunka mellan en halv och en procent. Inflationen rusar och har legat på över 10% per år sedan i höstas, räntan har höjts fem gånger under de senaste nio månaderna och ligger i skrivande stund på 3 procent. Elpriset behöver vi inte ens prata om.
När vi genomförde en enkät med svenska storföretag och organisationer 2003 var omvärldsanalysen ett hett och relativt nytt tema. Den stora frågan då var hur vi kan koppla omvärldsanalysens nytta till verksamheten och dess affärer.
Lajkade du en snygg tröja på Instagram eller TikTok men kommenterade att du skulle föredra den i grönt? Tänk dig att din idé snappas upp, snabbproduceras och leveras till dig av Postnords leveransrobot Hugo redan 2 dagar senare. Välkommen till en värld med RADICAL Retail.
Kompetensfrågan är kanske hetare än någonsin. Chefer på samtliga nivåer rankar kompetensförsörjning som den viktigaste strategiska prioriteringen – både på kort och lång sikt. Den anses viktigare än såväl tillväxt, digital transformation och innovation.
”Välkommen till denna artikel om arbetslivet och framtiden! Efter en hektisk jul- och nyårshelg är vi tillbaka på jobbet och redo att ta itu med vad 2023 har att erbjuda. 2020 har varit ett tufft år för många av oss med stora förändringar och utmaningar i arbetslivet. Men trots de kalla och jobbiga vinterveckorna tittar vi framåt och funderar på vad framtiden har att bjuda på. I detta nyhetsbrev kommer vi att fokusera på de senaste trenderna och utvecklingarna inom arbetslivet, och ge dig de verktyg och perspektiv du behöver för att förbereda dig för en ljus framtid. Så håll tillgodo, vi hjälper dig att navigera arbetslivets framtid med självförtroende och förhoppning.”
1993 slog internet igenom hos den breda allmänheten, då den första grafiska webbläsaren, Mosaic, lanserades. Året efter tog det fart med lanseringen av Netscape Navigator i oktober 1994. Men trots att enkla webbläsare fanns på plats tog det tid innan den breda allmänheten skaffade datorer, internetuppkoppling (modem) och började maila och surfa.
Hur kommer köpupplevelsen att vara år 2030? I dag ser vi en boom av teknik som möjliggör personliga upplevelser, en sammansmältning av det virtuella och det fysiska samt automatisering av många steg i kundresan. Dagens teknik möjliggör en ny generation av butiksupplevelser, och de gör shoppingen både mer spännande och involverande och dessutom nästan friktionsfri.
Det är ingen lätt uppgift att förstå framtiden för hållbar konsumtion. Det är faktiskt ganska komplicerat att ens tyda vad hållbar konsumtion handlar om i dag eftersom det finns olika uppfattningar om vad hållbarhet innebär.
Vi är djupt inne i november och det har blivit mörkt och kallt, snökaoset har slagit till på sina håll i landet och bytet till vinterdäck blev plötsligt mer bråttom. Månaden är typiskt sett inte den mest populära, det kan vara svårt att hålla humöret uppe ända till jul. Syns det på vårt framtidsindex, månntro? Nej, faktiskt inte.
Idag befinner vi oss mitt i den tredje detaljhandelsrevolutionen, som kännetecknas av automatisering, socialt deltagande och kanalexplosion. Konsumenter och samhällen blir i allt högre grad medskapare av produkter, upplevelser och tjänster, och den fysiska världen smälter samman med den digitala, vilket är på väg att manifesteras i ”metaverse”. Dessa förändringar sker parallellt med ett skriande behov att anpassa våra sätt att leva till planetära gränser.
Coronapandemin innebar en chock för flytt- och boendedynamiken i Sverige. Trender som urbanisering, förtätning och compact living mötte ett starkt behov av yta, storlek och närhet till natur- och friluftsliv. Storstädernas och framför allt Stockholms inrikes flyttnetto sjönk plötsligt mycket kraftigt.
De flesta löv har fallit och vi närmar oss den mörkaste och kanske dystraste perioden på året innan ljusen tänds inför jul. Har vi några ljus i vinter att se fram emot? Kanske, men det dröjer nog ett tag innan vi får se dem.
De olika generationerna är hetare för marknadsförare i dag än aldrig förr. Diskussionerna är intensiva om olika generationer på arbetsmarknaden, om livsfaser, om att unga tycker si och äldre tycker så. Tid och åldrande undviker vi inte – alla är vi en gång unga, och alla åldras vi. Men vad åldrandet innebär för oss som medborgare, medarbetare och konsumenter är i ständig förändring. Vissa värderingar förändras över tid, andra tar vi med oss från ungdomen långt in i livets sista år.
Hösten är här och dagligen kommer rapporter om hur inflationen, energipriserna och till och med risken för kärnvapenkrig ökar. Samtidigt faller temperaturen, äpplena och snart löven. Modet också, ser det tyvärr ut som.
På det stora hela blev valresultatet lika jämnt som 2018. Men trots ett liknande resultat har stora förändringar skett när det gäller svenskarnas röstningsmönster, förändringar som till stor del kan förklaras av det som vi på Kairos Future kallar ”agglomerationskapitalet”.
2005 genomförde Kairos Future en expertstudie på temat "Har Sverige en framtid?" bland ett drygt hundratal opinionsbildare och beslutsfattare inom politik och näringsliv. Slutsatsen blev att Sverige uppfattades som en ”kunskapsnation på dekis”. Åtta av tio ledande opinionsbildare och beslutsfattare inom forskning, näringsliv, fackliga organisationer, myndigheter och politik ansåg att det krävdes mycket omfattande förändringar för att Sverige skulle kunna behålla sin position på världsmarknaden.
Semestersäsongen är över och för de flesta av oss kom svalkan rätt plötsligt framåt slutet av augusti. Nu ligger hösten framför oss och så klart kommer valet den 11 september att dominera nyheterna både före och efter, eftersom vi väntar oss en komplicerad regeringsbildning.
Två framtidsfrågor som ofta beskrivs som avgörande för samhällets utveckling är offentlig sektors möjlighet att digitaliseras för att möta brist på personal och begränsade resurser, samt i vilken omfattning samhället lyckas ställa om för att möta klimatutmaningen. I Kairos Futures framtidsstudie Morgondagens medborgare pekas tydliga möjligheter ut för nästa steg vad gäller digitalisering och hållbarhet, möjligen sammanfattat till vårdens självscanningskö och hönsrevolutionen.
Förr i tiden, pre-individualiseringen, när vi levde i större kollektiv med tilldelade och fasta identiteter, var det lättare att nå olika grupper. Om de så var potentiella kunder, medborgare, medarbetare eller medlemmar så visste man lite mer var man hade dem. Idag och under överskådlig tid är läget annorlunda. Folk är flyktiga, byter identiteter och väljer gemenskaper på andra grunder än tidigare.
Turismindustrin har sedan krigsslutet vuxit i en oerhörd takt och antalet internationella turister har ökat 56-faldigt, från 25 miljoner till hela 1,4 miljarder. Åren fram tills 2020 växte den internationella turismen snabbare än den globala ekonomin och många prognoser beskrev en fortsatt tillväxt, framför allt driven av ett ökande resande från tillväxtmarknader i Asien och Indien[i] – sen kom pandemin. I kampen mot viruset stängde land efter land ner, det internationella resandet begränsade kraftigt och smällen mot turismindustrin var enorm. Länder beroende av turism kastades in i ett helt nytt läge och turismindustrins aktörer behövde tänka om och tänka nytt.
Juni blommar och midsommar står för dörren, och efter det semestersäsongen. Innan denna kommer igång är det dock dags för en spännande Almedalsvecka, startskottet för valrörelsen 2022, ett val som präglas av hur politikerna ämnar möta och mota olika hot.
Sommaren närmar sig och det har varit en händelserik vår. Knappt var pandemirestriktionerna över förrän nästa kris stod för dörren: krig i Europa igen. Sverige svängde mot Natomedlemskap fortare än någon kunde tro, och samtidigt stiger inflationen. Det är val i september och det är då den nya framtiden kommer att stakas ut.
Hållbarhetsfrågor har alltid påverkat samhällen, om än i olika former. Vare sig det var träkrisen som plågade den tidiga industrialiseringen eller ozonkrisen; ständigt behöver vi hantera effekterna av vår konsumtion. Med globaliseringen har hållbarheten tagit en ännu mer komplex form och under de kommande årtiondena kommer nya miljö- och hållbarhetsfrågor att dyka upp. Vad kan vi förvänta oss i framtiden?
Digitalisering är för många organisationer, både inom privat och offentlig sektor, högre upp på agendan än någonsin. Vi på Kairos Future ser att allt fler organisationer genomför mer långsiktiga satsningar på digitala plattformar, delvis drivet av pandemin men även av den allt snabbare teknikutvecklingen. I den här artikeln får du ta del av 3 teknologitrender som inom ett decennium kan komma att helt transformera organisationers affärslandskap. Vi berättar också om hur organisationers ledarskap kan komma att behöva förändras för att hantera snabba, genomgripande förändringar och allt större osäkerhet. Hur påverkas visionens roll som ledstjärna för framgångsrika, digitalt mogna organisationer?
Tänk om du kunde läsa tusen entreprenörers tankar och se vad de har för framtidsvisioner? Vilka insikter skulle du kunna få? Tänk om du också kunde veta vilka som får investeringar från riskkapitalbolag? I den här artikeln beskriver vi hur du kan använda startuplandskap för att bättre förbereda dig för framtiden, med blockchain-start-ups som exempel.
”År 2015 hade Sverige en stor mängd invandrare. Hur lång tid tror du att det tog eller kommer ta innan svårigheterna som då uppstod är/var lösta?” Den frågan ställde vi till 1 000 svenskar våren 2021. Svaren visar att över 20 % av respondenterna tror att ”svårigheterna kommer aldrig bli lösta”. Lika många tror att det tar en generation.
En av de största utmaningarna med omvärldsanalys är att skilja mellan vad som är troligt och vad som är önskvärt. Av naturliga skäl är krig, invasioner eller pandemier därför sällan tillräckligt belysta. Trots att vi under ett antal år sett en ökad geopolitisk konfliktnivå är det svårt att hantera frågan på ett konstruktivt sätt i organisationer. Ett konkret och eftersatt område som seglat upp som ett allt större orosmoln är cybersecurity. Nu är det många företag och offentliga aktörer som behöver agera på denna fråga på ett konstruktivt och klokt sätt.
De senaste åren har osäkerheterna i arbetslivet avlöst varandra. Digital disruption följdes av pandemitillvaro och i dess följder ska ledarskap i företag och organisationer hantera ett praktiskt arbetsliv präglat av hybridtillvaro. Samtidigt som ökade hållbarhetskrav och arbetsmarknadens spelregler ruckas och kriget i Ukraina skapar en allt oroligare värld som både påverkar försörjningskedjor och skapar oro hos kunder och medarbetare.
Från och med 9 februari 2022 slopade regeringen pandemirestriktionerna, i linje med vad flera andra länder redan gjort. Omikronvarianten har svept genom samhället sedan årsskiftet, och även om antalet inlagda och döda har stigit har de stigit mycket mindre än smittotalen, som skjutit i höjden så mycket att vi mer eller mindre slutat testa för viruset. Kontentan är att varianten varit helt omöjlig att stoppa samt mindre farlig än sina föregångare, och att det därför varit rätt beslut att slopa restriktionerna och återgå till normalläge.
Alla organisationer lever i ett landskap av krav och möjligheter och när det landskapet förändras så förändras också kompetenskraven på de ledningsgrupper som är satta att leda verksamheten. I den här artikeln tittar vi närmare på de kompetenser som digitaliseringen kommer att göra till förväntade baskunskaper hos varje medlem i framtidens kompetenta ledningsgrupp.
När senaste Framtidsbarometern kom ut i slutet av november innehöll den frasen ”det ser ut som om pandemin i Sverige, till skillnad från i många andra länder, verkar vara åtminstone under kontroll, trots att vi inte ser någon riktig seger över viruset”. Omikronvarianten hade då slagit igenom i många länder men ännu inte i Sverige. Så ser det inte ut idag. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik inkom ca 30 000 bekräftade fall per dag under andra halvan av januari, och enligt uppskattningar på Worldometers.info kan de verkliga smittotalen ligga kring fem gånger högre än så.
Vad är nästa steg i utvecklingen av Sveriges geografi? I årtionden har befolkningen koncentrerats mer och mer i några få områden, hur ser det ut när vi följer den utvecklingen in i framtiden? Eller kommer coronakrisen att medföra mer eller mindre drastiska förändringar som gör att utvecklingen slår in på ett nytt spår?
2022 kommer bli ett år där de stora dragen är väl kända och inte speciellt överraskande. De snabba och långsamma skiften som pågår fortsätter med full kraft under året. Det som i stället kommer att vara kännetecknande är den komplexa och osäkra situation som uppstår när företag och organisationer ska hantera den ombyggnad som de stora trenderna tvingar fram. Därför lär den övergripande trenden för 2022 bli att ”tillvaron är komplicerad, men inte spektakulär”.
En lyckad strategi hjälper organisationer att skapa sin egen framtid och undvika överraskningar. En robust strategi tar avstamp i omvärldsförändringar, bidrar till att nå organisationens vision och drar nytta av dess tillgångar. TAIDA är en modell och en metod som stöttar arbetet att ta fram framtidssäkrade strategier och komma till handling enligt dem. I den här artikeln beskrivs modellens komponenter och hur den kan användas i praktiken. Dessutom ger vi våra bästa tips för en lyckad strategiprocess.
Ännu en månad har gått utan att någon stegring i smittsiffrorna kunnat skönjas. Inte heller har vi blivit av med covid-19, utan det enda som fallit är antalet soltimmar. Om en dryg vecka lyser vi upp i mörkret med ljus och lyktor, och ser fram emot en julsäsong som inte befinner sig under samma hot som förra året. Precis som för en månad sedan – och två månader sedan – ligger antalet bekräftade smittade per dag något under 1 000, runt en tiondel av vad det var under den värsta perioden för ett år sedan.
Världen omkring oss är full av signaler. De pekar mot förändringar som skulle kunna ske under de kommande åren och årtiondena och som kan förändra spelreglerna för många. Hela branscher kan revolutioneras till följd av vad ett litet företag gör i ett garage. Med tanke på att dessa revolutioner verkar accelerera, har organisationer utvecklat specialverktyg för att ligga steget före.
Ännu en månad har gått utan att någon stegring i smittsiffrorna kunnat skönjas. Inte heller har vi blivit av med covid-19, utan det enda som fallit – mer eller mindre dramatiskt – är löven från träden. Antalet bekräftade smittade per dag ligger mellan 500 och 1000 i hela landet och har gjort det sedan mitten av september, vilket är en tiondel av vad det var under den värsta perioden för ett år sedan.
Sedan år 1900 har vi blivit fyra gånger fler människor på jorden. Livslängden här i Sverige har under samma tid ökat från i genomsnitt 46 år till närmare 84. År 1900 fanns inga flygplan, få telefoner och knappt någon hade suttit i en bil. När vi betraktar hur våra smartphones, bilen och flyget genomsyrar vår vardag idag så svindlar tanken att vi under det kommande århundradet kommer att få uppleva en flera gånger högre utvecklingstakt, inom många teknikområden till och med en exponentiell sådan. Hur kommer vår omvärld att se ut, hur kommunicerar, reser och lever vi om hundra år?
Vårdcentralens röda öga blinkar milt mot Hassan där han parkerat sin cykel utan för. Det är coronasäsong igen så han blir inte insläppt än, trots att vädret är lite bistert och det är kallt ute. Man brukade kalla det för "influensa”, men viruset som kom ungefär när Hassan föddes har blivit allmänt begrepp för de allvarliga utbrott som sker nästan varje vinter, särskilt nu som var och en känner igen virusens form på vårdcentralernas digitala skärmar, där det sakligt förklaras varför årets utbrott är annorlunda från förra årets.
När september lämnar över stafettpinnen till oktober, ackompanjerat av gulnande löv, har Sverige definitivt lämnat sommaren för hösten. Arbetslivet har kommit igång ordentligt efter semestersäsongen och med fyra av fem vaccinerade vågar vi, för första gången sedan andra vågen slog till för nästan ett år sedan, fråga oss lite försiktigt ”Är det över nu? Ska vi tillbaka till det normala igen?”
Vi ser tecknen överallt – digitaliseringen har tagit ett rejält språng framåt under pandemin, särskilt i form av förändrade beteenden. Vi shoppar, möts och arbetar digitalt i en helt annan utsträckning i dag än för bara två år sedan. Undersökningar visar att de företag och organisationer som redan innan pandemin kommit långt i sin digitalisering har dragit ifrån ytterligare under pandemin. Samtidigt kämpar de organisationer som väntat med sina digitala satsningar med att komma i kapp, och det vi brukar kalla för ”digital ångest” drabbar företag i alla branscher. Frågan de ställer sig är ofta bred: Hur kan vi nyttja digitalisering för att skapa ännu bättre och mer relevanta upplevelser för våra kunder?
Under augusti vaknar Sverige från sin sommarsömn. Svala, lite krispiga vindar drar in, alltmedan barnen samlar sig i skolorna för att jämföra vem som vuxit mest och skaffat sig mest imponerande solbränna. De vuxna får återigen stämpla in på jobbet, även om många fortfarande jobbar hemifrån.
Coronaviruset har muterat åtskilliga gånger under pandemins lopp, och den har även fört med sig mutationer på andra plan. Nöjeskonsumtionen har tvingats anpassa sig, förändras, och diversifiera – och det innebär nya sätt att tänka på njutning och nöjen. Digitala leveranser, streaming och vardagslyx är några av vinnarna, restauranger, biografer och nöjesresor har ofta blivit – åtminstone i närtid – förlorare. Men hur länge håller dessa ”mutationer” i sig? Drivs de helt av tvång och rädsla, eller är det andra faktorer som ligger bakom? Vad är egentligen härnäst för njutning och nöjen – efter att skuggan av pandemin dragit sig tillbaka eller åtminstone lättat lite? Hur kommer framtidens nöjen att mutera – igen?
Innovationsarbete har på senare år allt mer hamnat i sökarljuset. Alla pratar om det, alla säger att de gör det, men hur ser det praktiska arbetet ut och vad ger egentligen resultat? Utifrån två egna studier med omkring 1 000 respondenter ger vi några nycklar för att lyckas.
Kairos Future håller ständigt span på förändringar i omvärlden. De trender vi bevakar handlar om så vitt skilda saker som tekniktrender, samhällsförändringar, den politiska scenen, global handel, ledarskap och hur man blir en attraktiv plats eller arbetsgivare. I den här artikeln vill vi dela våra spaningar om hur organisationer arbetar med innovation. Vi har identifierat fyra skiften som präglar den förändring som pågår och gör på slutet vår kanske hittills tråkigaste utblick mot framtiden.
I snart tio års tid har vi med digitala assistenter som Siri kunnat få svar på enkla frågor. Men länge har vi saknat de verktyg som verkligen kan hjälpa analytiker och experter att snabbt ta sig igenom stora textmassor eller automatisera researcharbete. Men den tiden är nu snart förbi. På Kairos Future har vi i över tio års tid använt de senaste AI-metoderna för att effektivisera researcharbete och skapa lösningar åt våra kunder. Nu finns de metoderna också tillgängliga för andra. Och inom kort kan vi alla ha vår egen researchbot.
Kairos Future tar in det globala techbolaget Nexer som majoritetsägare för att accelerera resan mot visionen – en värld där alla sätter framtiden främst. Nyheten publicerades i flera medier tidigare i veckan. Ett oväntat val för vissa, ett självklart beslut för oss. Här är analysen bakom.
I arbetslivet är inget som förut samtidigt som mycket är sig likt. Vi har troligen inte sett de sista verkningarna av pandemin, men vissa konturer kan börja skönjas på andra sidan sommaren med en stor andel fullvaccinerade medborgare. Pandemin har tryckt på gasen för vissa trender medan den har bromsat andra. Segregationen på arbetsmarknaden verkar hårdna, samtidigt rasar digitaliseringen vidare med allt starkare kraft. Det med flera andra skeenden pekar på spretande framtider för arbetslivet.
Generation Z har vuxit upp under en turbulent och omvälvande tid – och alltjämt stormar det omkring dem. De som är födda runt millennieskiftet har nu kommit ut i vuxenlivet, vana vid en ångestfylld och oroväckande värld på stadig marsch mot katastrofal klimatundergång (åtminstone om man ska tro de unga själva) och omgivna av en global pandemi. Men vad händer med generationen efter dem? Hur påverkas man av att ge sig ut i vuxenlivet inte under, utan efter krisen?
”Ser du gorillan?” Frågan ställs efter att deltagare i studier har fått titta på en video där de ska räkna antalet passningar mellan ett antal basketspelare. Under tiden spelarna passar bollen till varandra går en person i gorilladräkt in i mitten av bilden, slår sig själv på bröstet, och går ut igen. För den som ser videon första gången kommer frågan ofta som en överraskning – ”vilken gorilla?”. Exemplet visar effekten av det som kallas ”inattentional blindness”, vår förmåga att missa oväntade saker som dyker upp rakt framför våra ögon för att vi helt enkelt riktar vår uppmärksamhet mot något helt annat.
Vid förra framtidsbarometern i april noterade vi att Sverige passerade 2 miljoner givna vaccindoser. En månad senare rapporterar Folkhälsomyndigheten att vi når 4 miljoner under veckan. Den stora majoriteten i pensionsåldern och över har fått åtminstone en spruta, och allt fler i gruppen 50–59 år får boka tid för vaccinering.
I ljuset av det senaste årets händelser är det relevant att ställa sig frågan om det är någon idé att planera långsiktigt? Många blev tagna på sängen av Corona-virusets härjningar och storskaliga påverkan på samhället. I februari 2020 menade Folkhälsomyndigheten att det nog inte blir så farligt med det där i Sverige och hade en föreställning om att allt skulle gå bra.
Efter att vaccinationerna mot covid-19 satte igång vid årsskiftet har inga dramatiska nyheter infunnit sig på coronavirus-fronten. Vi väntar alltjämt på att mer doser ska levereras och massvaccinationen kunna komma igång ”på allvar” så vi kan få slut på detta – helst innan sommaren, tänker nog många av oss. I en del regioner har man kunnat krypa ner i åldersgrupperna så smått, allteftersom de allra äldsta blivit mestadels avklarade. Enligt Folkhälsomyndigheten nådde vi 1,8 miljoner doser under vecka 13 och har kommit över två miljoner i skrivande stund. Takten i vaccinationerna ökar, om än långsamt. Hur lång tid kommer det här att ta?
Att växla mellan kortsiktig och långsiktig planering är en konst. Även om det korta perspektivet tycks överväldigande just nu har företag ändå mycket att vinna på att tänka långsiktigt. Kairos Future har i drygt 25 år bistått företag och organisationer med att förstå och forma sin framtid. Här ger vi inspiration till det långsiktigas konst, just för att mitt i pandemi och ekonomisk turbulens behövs det som bäst!
Vaccination mot covid-19 fortgår i landets regioner, och i mitten av vecka 11 har 1,2 miljoner doser administrerats till drygt 860 000 personer. Det motsvarar 10,5% som har fått en dos och 4,4% som har fått två. Och takten ökar: vid årets början klarade man av knappt 100 000 doser i veckan, och det antalet har krupit upp vecka efter vecka mot 150 000 i februari och nu drygt 200 000 senaste sjudagarsperioden.
När 2020 övergick i 2021 övergick också hanteringen av Coronakrisen över från defensiven till offensiven: ”med vaccinationer får vi viruset på fall” lyder mantrat. Under årets första veckor accelererade man till att administrera ca hundra tusen doser i veckan, en takt som hållits sedan mitten av januari. En månad senare har ca hälften av alla över 90 år fått åtminstone en dos, och närmare 20% av de mellan 80 och 90. Under 80 ligger siffran på ca 5%.
Den pågående Covid 19-pandemin har tvingat de flesta som leder en kontorsbaserad arbetsplats att tänka till lite extra. Från den yrvakna våren 2020, där förhoppningarna på ett snabbt förlopp dominerade, är nu en distanstillvaro det nya normaltillståndet. Och frågan många brottas med är vad som händer när pandemin väl klingar av. Kommer kontoren blomstra som de gjorde innan pandemin eller kommer pandemitillvaron med hemarbete, hundpromenader och sparad pendlingstid fortsätta hålla folk från kontoren?
Tillverkningsindustrin kommer att förändras radikalt de närmaste 10 åren. Visst, det kommer säkert att finnas en del mindre och nischade produktionsenheter som fortfarande klarar sig med mestadels manuell tillverkning. Men resten? Alla medelstora och större företag som redan idag lever under så stark konkurrens, vilka kommer att överleva där? Svaret är egentligen ganska enkelt: De företag som tänker in digitaliseringens och automatiseringens framtida möjligheter och redan idag lyckats reallokera resurser och gjort sig beredda för förändring. Det avgörande blir därför inte om man ställer sig positiv till ett kommande tekniklyft, utan om man ser till att få upp tillräcklig förändringsförmåga för att kunna dra nytta av det.
Lagom till att ”pandemiåret 2020” tog slut började vaccinationerna mot covid-19 också komma igång världen över. Israel har utmärkt sig i att vaccinera stora mängder människor på kort tid och skryter numera med över 20% vaccinerade. Sverige ligger lite efter det, till och med 17 januari hade regionerna förbrukat ca 147 000 vaccindoser enligt Folkhälsomyndigheten. Ungefär en och en halv procent av befolkningen har fått en första dos. Region Stockholm har använt flest, 32 549 stycken, men det är Norrbotten som har vaccinerat störst andel av befolkningen: 2,42% mot Stockholms 1,37%. Vaccinsamordnare Richard Bergström säger att de större volymerna kommer till våren, och att det är i mars den riktiga massvaccineringen kan komma igång.
Under de senaste sex till åtta månaderna, efter att coronaviruset tog över agendan globalt, har majoriteten av människor tvingats ställa om och förändra sina beteenden. Vi jobbar hemifrån, har minskat våra sociala nätverk och börjat träffas digitalt – även våra konsumtionsvanor och klädval har förändrats då vi inte längre går ut. I stället väljer vi saker som ger oss komfort – mat, träningsbyxor och vardagslyx. Inte att glömma, vi reser inte längre, åtminstone inte internationellt.
Om inget dramatiskt bakslag slår till mycket snart ser det ut som om vi har fått bevittna ett stordåd: ett vaccin mot en ny respiratorisk sjukdom framtaget på ett knappt år. Det är betydligt kortare än de allra flesta experter trodde att vi skulle behöva vänta, även med mycket optimistiska antaganden.
Värderingar lägger grunden för mycket. De påverkar hur vi lever, konsumerar, förälskar oss, bildar familj och till och med hur vi dör. I grund och botten handlar allt om vad vi värderar som bra, och vad vi förkastar som dåligt. Värderingar är så att säga bottenplattan i människans samhälle och samvaro – den stabila grund på vilka vi alla vilar. Men precis som marken inte är så stabil som vi vill tro så finns det en viss ”kontinentaldrift” även bland värderingar. Sakta, och över tid, rör sig de kontinentala plattorna som utgör våra grundläggande värderingar – det gäller i världen, och även här i lilla Sverige som ju åtminstone är ganska geologiskt stabilt. Måhända går det långsammare här, men ibland går det också verkligen undan. Ideologiskt är vi inte så rotfasta i urberget som vi tror.
Ordet ”management” kommer från början från ordet ”manege” – att styra ett hästekipage. Den inneboende metaforen är om något lite i underkant, för det är mycket svårare att managera människor än hästar och svårare att styra en organisation än ett ekipage. Det finns relativt få avancerade teorier och modeller för hur man ska styra sina hästar, vilket inte alls är fallet för management av människor – området överflödar av teorier, tänkare, och tyckare. Men vilka blir egentligen gällande under 2020-talet? Den tydliga, tonsättande managementgurun tycks idag lysa med sin frånvaro.
Efter en lugn sommar och tidig höst där vi frågade oss om det skulle bli någon andra våg av covidpandemin i Sverige har vi under senaste månaden fått svaret. Ökningen i smittspridning som vi noterade i andra halvan av oktober har nu utvecklats till en riktig andra smittovåg. Antalet bekräftade fall har skjutit i höjden, och trots att enbart dessa inte går att lita på som ett mått på andra vågens omfattning jämfört med den första i vår – testkapaciteten är mycket högre idag – tyder antalet covidpatienter inskrivna på sjukhusen att andra vågen än så länge är cirka hälften så omfattande som den första.
De stoiska filosoferna i antikens Grekland menade att vi alla är slavar under våra behov – att äta när man är hungrig är inte ett fritt val, utan att lyda naturen som en slav lyder sin mästare. Likaså är vi alla idag konsumenter, vare sig vi vill eller inte. Skillnaden är kanske framför allt att vi idag har större valmöjligheter än någonsin när det kommer till vad vi ska konsumera, med faktorer som hälsa, hållbarhet, varumärke, livsstil, reklam, med mera, med mera, som påverkar våra val. Är det vår fria vilja som styr, eller är det andra faktorer som formar våra beslut?
Vi lever i tokiga, turbulenta tider. Vi har aldrig haft det bättre, men har aldrig heller stått inför större utmaningar. Särskilt unga människor är oroliga inför framtiden. Den ofta exponentiella tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för våra liv på sätt som vi har svårt att förstå och i en hastighet som svindlar. Och mitt i den här turbulensen behöver vi alla vara med och påverka hur vi vill ha det i framtiden. Inte minst den pågående pandemin har satt fokus på dessa frågor när vi tvingas tänka till runt hur vi ska prioritera när vi bygger nytt framåt.
Efter en dramatisk, omvälvande vår minskade smittspridningen i Sverige rejält under försommaren, och när hösten kom igång hade vi vant oss vid att den låg på en stabilt låg nivå. De flesta av våra barometerrespondenter trodde visserligen för en månad sedan att viruset är med oss åtminstone till nästa sommar, men nog under föreställningen att det stora dramat var över. Sedan hände detta:
Det bevingade uttrycket ”Krisen är vår största vän” av legendariske vd:n för SAS, Jan Carlzon, verkar kanske cyniskt i dessa tider men det har sina poänger. Jan Carlzon menade att krisen manar, och ibland tvingar fram förändring och dynamik. I dessa månader har pandemin i många verksamheter lett till förändring i arbetssätt, främst genom hem- och distansarbete. I skolor som stängde på grund av pandemin, har lärare och elever tvingats ta vara på möjligheterna med distansundervisning. Många har lärt sig mycket och delar av distansundervisningen är troligen här för att stanna.
Vi har mer eller mindre resignerat inför faktumet att det nya coronaviruset kommer att vara en del av vårt liv under den överskådliga framtiden. I våra undersökningar tror så många som hälften att det kommer att dröja åtminstone ett år innan krisen betraktas som över och de flesta andra tror att nästa vår är optimistiskt. Under tiden kan vi börja diskutera de långsiktiga trender som kraftigt accelererats under krisen och hur de kommer att påverka de närmaste 20 åren.
Oavsett om vi tänker på de kommande månaderna, åren eller decennierna så talar mycket för att vi i stort och smått är på väg mot en vändpunkt, en sanningens minut. Och därmed, för många organisationer, en existentiell kris. Gammalt tänkande måste ersättas med något nytt. Gamla vanor måste rensas ut och den smärtsamma resan mot det nya startas.
Covid-19 har accelererat många trender, inte minst inom digitalisering och data analytics, vilket innebär att många företag och organisationer under de närmsta åren kommer behöva genomgå en digital transformationsresa. Transformation är inte enkelt, i vissa fall kan det närmast vara en smärtsam process, frågorna är många och vägen mot målet är allt som oftast lång och krokig.
Coronakrisen fyller snart ett halvår. Viruset, restriktionerna som följt i dess kölvatten, och de nya vanor vi lagt oss till med i arbetslivet har blivit en del av vår vardag. För de flesta av oss innebar det en annorlunda sommar än vad vi varit vana vid sedan tidigare. Mindre utlandsresor, mer friluftsliv och långa avstånd på uteserveringarna. Medan Covid-19 sakta men säkert blivit ovanligare i Sverige är faran långt ifrån över, särskilt inte på global nivå. Utbrott har noterats i allt fler länder och många som kvävt smittan med restriktioner ser nu nya ökningar efter att man öppnat upp. Frågan är hur sannolik en omfattande andra våg blir här i Sverige.
Medan delar av näringsliv och samhälle nu börjar vägen mot det som blir det nya normala är stora delar av turismindustrin fortfarande mitt uppe i krisen. Sommaren har inneburit välbehövliga intäkter för flera aktörer men läget är långt ifrån stabilt och det är oklart hur många företag som kommer att klara tiden efter krisstödens slut. I det här perspektivet kan det kännas väldigt långt till nästa sommar! Även om det är svårt att blicka framåt för den som fortfarande funderar på om det finns ett liv efter jul så är det värt att fundera på framtiden för resandet i stort. Hur ser den ut? Och hur tar vi oss dit?
När vi talar om människors grundläggande behov glömmer vi ibland bort behovet av utmaning, att få kämpa, prövas, och visa sig duktig. Otaliga äro de konsulter som pekar på Maslows behovspyramid för att förklara att människan minsann inte lever endast av bröd, utan även behöver sammanhang, stolthet, och självförverkligande, men det kanske vanligaste sättet att uppnå självförverkligande hos de flesta människor ligger just i att besegra svårigheter. När fotbollslaget vinner, när pusslet är färdiglagt, när berget är bestiget – många människor lever helt för känslan av att lyckas. Allra bäst är för många att få lyckas i grupp, att bli ett lag som övervinner hinder tillsammans.
Covid-19 har påverkat vår förmåga att mötas fysiskt, men samtidigt har viruset inneburit ett enormt uppsving för de digitala mötena. Vi Skypar, videokonferensar och Zoom-möts som aldrig förr – under våren 2020 är det knappast en överdrift att säga att framtidens möten har närmat sig med stormsteg. Men hur ser egentligen framtidens möten ut – kommer allt vara via videosamtal i framtiden, blir det VR istället, eller går vi kanske tillbaka till att mötas fysiskt när det blivit säkrare?
Det nya coronaviruset har nu varit med oss i ungefär tre månader. Viruset, restriktionerna som följt i dess kölvatten, och de nya vanor vi lagt oss till med i arbetslivet har blivit en del vår tillvaro som vi sakta men säkert vänjer oss vid. Sommaren närmar sig och med den en period av nationell ledighet. Pandemin verkar inte ta slut tills dess, och företag och organisationer hoppas på en ljusning lite längre fram, planerar inför hösten, och börjar tänka på tiden efter krisen, när den nu kommer.
Unga (och även de som inte är så unga) har idag tillgång till världhistoriens bästa verktyg och kunskapsresurser för att utbilda och lära sig allt från matematik till hur man reparerar lampor. Samtidigt kämpar många länder, USA ibland dem, med dyrare universitet, kompetensbrist, svårigheter att matcha rätt förmågor med rätt jobb, med mera. Hur kan det komma sig att vi lever i ett samhälle som samtidigt har nästan obegränsade förmågor att utbilda och utveckla människor men ändå har svårt att få unga till jobb?
De senaste tio åren har en nationalistisk konservatism vunnit gehör bland allt fler väljare. Det här innebär ett skifte från en globalistisk liberalism som fram tills nyligen varit i princip självklar bland politiker över hela spektrumet. Vi befinner oss därför nu i ett kulturkrig som i grunden förändrar vilka politiska riktningar som är möjliga att ta.
Coronakrisen är snart ett kvartal gammal och har vid det här laget blivit en del av våra liv. Många av oss har fått vänja oss vid att arbeta hemma och vänja oss av med att skaka hand. Vi håller möten via en av de plötsligt mycket mer populära videokonferenstjänsterna och tävlar om att ha den snyggaste bakgrundsbilden och bäst ljussättning i hemmakontoret.
För att kartlägga COVID-19-krisens konsekvenser på beteenden och konsumtion har vi analyserat över tio miljoner inlägg i sociala medier och andra digitala fotavtryck som appnedladdningar och sökstatistik. De berättelser som människor i Sverige och runt om i världen delar med sig av om den nya verklighet de befinner sig i, hjälper oss att förstå hur beteenden och konsumtionsmönster förändras i krisens spår. Övergripande finner vi att krisen accelererar pågående beteendeförändringar och ger upphov till nya tendenser. Nedan presenterar vi fem insikter från studien.
I besöksnäringen pratar man om den svarta fredagen, fredagen den 13 mars. Det var då avbokningarna började trilla in, efter att förbudet från den 11 mars mot sammankomster med fler än 500 personer hade hunnit sjunka in. Sen blev det successivt värre när påbuden om social distans stramades åt. En hel bransch som i vanliga fall med friskt mod kavlar upp ärmarna när det krisar befann sig snart i kollektiv depression. Madeleine Brehmer, VD på Sabis AB, gav perspektiv på situationen i ett inlägg på LinkedIn den 25 mars:
Kairos Futures podcast Framtidsstudion har sedan i somras haft fördjupande samtal med såväl egna framtidsstrateger som externa gäster. Avsnitten har rört sig mellan praktiska tips för omvärldsanalys, vården i framtiden till ledarskap och de yngre generationernas värderingar. I den här artikeln kollar vi läget med Framtidsstudions värd Fredrik Torberger och sätter podcasting i perspektiv till ett skiftande kommunikationslandskap. Där både trender för hur företag köper tjänster och nya hedonistiska tidsfönster spelar roll för hur information för både underhållning och förkovran konsumeras i framtiden.
Stänga ner, tvång och ange grannar, eller rekommendera, uppmana och endast i undantag reglera – vilka rättigheter ska en stat ta sig gentemot medborgarna, för medborgarna, när pandemin rullar in? Relationen mellan individen och kollektivet omförhandlas löpande i det vi kallar samhällskontraktet och coronapandemin ställer en del frågor.
Det var nu ungefär sex veckor sedan Coronakrisen briserade på allvar här i Sverige. Det resulterade i kaos och snabba förändringar som lämnade många av oss förvirrade och handfallna. Tiden trycktes ihop, och läget skiftade från dag till dag. Nu är sjukdomen inte längre ny, och förändringstakten i det dagliga livet har minskat för de flesta av oss. Vi befinner oss i en ny vardag, ”i Coronatider”, som vi nu säger. Då lyfter vi också blicken lite för att spana mot horisonten, för att försöka skönja vad som komma skall.
Människor är av naturen berättare. Vår förmåga att kommunicera går hand i hand med vår förmåga att fantisera, att förstå världen och att syntetisera kunskap. För att förbereda sig på framtiden krävs pålitlig data, men också framförhållning och fantasi nog att kunna tänka sig olika möjliga utfall och scenarier – kort sagt, det kräver en balans mellan science och fiction. När världen nu hanterar en global kris befinner vi oss mitt i ett scenario som vi i årtionden har kunnat förbereda oss på i fantasin.
Kairos Futures undersökningar* visar att fler och fler organisationer har hittat ett nytt normalläge mitt i brinnande kris och att flera av dem både orkar och vill blicka framåt mot ett läge då livet återgår till vardagen och de ekonomiska hjulen börjar snurra igen. Men hur ska man tänka i ett skede som detta för att komma stärkt ur krisen och för att träffa rätt med sina innovationer både här och nu och på längre sikt? Båda dessa perspektiv blir viktiga och träffar rätt i hjärtat av en av de största innovationsutmaningarna som de flesta verksamheter brottas med: Att hitta sätt att leverera rätt lösningar på ett effektivt sätt här och nu och att samtidigt orka lyfta blicken och ta fram de tjänster och produkter som är rätt på lång sikt.
Vi är ett par veckor in i Coronakrisen och alla frågor vi kan ha haft tidigare i vår om huruvida detta skulle utvecklas till en global krissituation har nu besvarats: ja, detta är en stor affär och den kommer att ha betydande påverkan på åtminstone den nära men kanske också på den mer avlägsna framtiden.
I skrivande stund växer antalet nya registrerade covid-19-fall från dag till dag med tvåsiffriga procenttal i Sverige, resten av Norden, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA och många andra länder. Det sker från delvis olika nivåer, och spridningens rötter varierar, men ökningstakten är förvånansvärt likartad. Värst verkar situationen just nu vara i USA. Det anmärkningsvärda är att tillväxten fortsätter trots relativt kraftfulla, och i fredstid helt unika inskränkningar i människors liv. På de flesta håll verkar det nu vara för sent att slå tillbaka epidemin. Kina, Taiwan och Sydkorea utgör så här långt undantagen.
Med Coronapandemi och börser i fritt fall har de flesta chefer och ledare fullt upp att klara av vardagen. Men att leda i kaos handlar inte bara om att kunna hålla många bollar i luften eller att kunna välja mellan pest eller kolera. Att leda i kaos handlar också om att kunna se bortom det kaotiska nuet och skaffa sig beredskap för vad som kan hända härnäst. På så sätt kan man få ett eget lugn och har också möjlighet att kunna ingjuta mod och hopp i organisationen. Samtidigt som man höjer sin egen och organisationens framtidsberedskap och har möjlighet att mejsla ut strategier för att hantera nästa fas och agera under rådande omständigheter.
Dags att ta höjd för det som kommer härnäst. Den senaste veckans händelseförlopp har gjort det tydligt att Coronaepidemin inte bara kommer att kortsiktigt lamslå eller i varje fall kraftigt påverka stora delar av världen på en lång rad sett utan också att konsekvenserna kan bli stora på sikt. När nu stora delar av såväl näringsliv som offentliga verksamheter skapat beredskapsorganisa-tioner som följer utvecklingen timme för timme och är redo att agera så minsta signal är det hög tid att höja blicken. Vilka kan konsekvenserna bli på medellång och längre sikt? Det är där nästa stora slag kommer att avgöras.
Det kanske inte känns så, men 2040 är nära. När man på 1960-talet talade om framtiden var det 2000 som var horisonten, runt 40 år bort. Nu har ”framtiden” för många krympt till några få år. Med de stora dramatiska skiften som världen nu genomgår, från teknikrevolutioner till geopolitiska konvulsioner, är det dock viktigare än på mycket länge att höja blicken. Även om man kanske inte kan eller bör planera den egna verksamheten på 20 års sikt, ger 20 år en lagom horisont för att verkligen kunna se de stora skeendena, de skeenden som bör påverka också vad vi gör idag eller nästa år.
Generation Z – unga födda mellan 1995 och 2005 – är en komplex generation. De är snabba på att inhämta kunskap och tekniskt mer välutrustade än någon generation tidigare, men de står inför ett vuxenliv där människa och maskin behöver samarbeta sida vid sida på en helt ny nivå, där utvecklingen går så fort att det känns svindlande. Generation Z ser mot arbetslivet med blandade känslor. De ställer höga krav – både på arbetsgivare och på sig själva – och oroar sig över att inte räcka till. Men de har också ambitioner att skapa den nya världen, med vägledande ideal både i det lilla och det stora.
Kiruna är av flera olika skäl en särskilt spännande plats på jorden just nu. Upplevelser i världsklass, högteknologisk gruvnäring och rymdindustri liksom traditionell rennäring utgör en spännande blandning och skapar en dynamisk bild av en plats i förändring. Att staden just nu håller på att flyttas har rönt uppmärksamhet över hela världen.
Blockkedjetekniken har varit en extremt hypad teknik och ofta nämnts som en av de mest disruptiva teknikerna för framtiden. Hittills har det dock varit tunt med framgångar för tekniken. Det kan bero på att fokus primärt handlat om att använda tekniken i sin helhet snarare än att se till vilka behov som finns, i samhället och i företagen. Behovet är dock väldigt stort!
Svenska små och medelstora företag kan inte växa så mycket som de skulle kunna, och det största hindret uppges vara bristen på rätt kompetens. Därför samarbetar Region Halland, Almi och det halländska näringslivet med att långsiktigt kunna matcha företagens strategier med rätt kompetens. Kunskap om framtida kompetensbehov är avgörande för långsiktig konkurrenskraft.
”Att äta är en jordbrukshandling”, så uttryckte sig jordbrukaren och författaren Wendell Berry. Hans argument var att människor har förlorat kopplingen till matens produktion och ursprung. I det moderna samhället har vi blivit passiva konsumenter som köper det vi vill ha av det som finns tillgängligt till det pris som efterfrågas. Besluten vi tar i mathandeln och maten vi väljer att äta påverkar hur varorna produceras, och våra val av matvaror blir en jordbrukshandling.
I många branscher har man på olika sätt under en längre tid förberett sig för vad den fjärde industrirevolutionen kommer att innebära för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Inom hälso- och sjukvården har man varit sen med att rusta sig för att i hårdare konkurrens klara attraktionen av nya medarbetare med nya kompetenser. Vad innebär det egentligen när hälso- och sjukvården ska bygga på nya organisatoriska lösningar och verklig digitalisering?
Kairos Future genomför varje år Pro Bono projekt där vi lägger fokus på att hjälpa dem som hjälper andra. Under 2019 har vi tillsammans med Transparency International (TI) Sverige undersökt vad som påverkar motståndskraften mot korruption i Sverige.
Vi befinner oss i en period av mer fundamental förändring än på länge, och i föränderliga tider blir stabiliserande institutioner desto viktigare. Genom att sätta spelregler, skapa stabilitet och förutsägbarhet utgör institutionerna en grundpelare i vår samhällsorganisation och kultur.
Ända sedan alliansregeringen tillträdde 2006 och Jan Björklund blev utbildningsminister har skolfrågorna varit starkt i fokus. Ett flertal skolreformer genomfördes i rask takt men efter snart 15 år är många frågor desamma; ordning och trygghet i klassrummen, lärarbristen och lärarnas status, resursfrågorna samt de vikande resultaten och segregationen. I Kairos Futures studie Skola 2031 från 2016 uppgav hälften av de tillfrågade lärarna att skolan inte var bra på att ge trygghet och omsorg, något som är helt avgörande för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig lärandet.
Sällan har tiderna varit så osäkra som idag. Det låter som en självklarhet, men de flesta av oss lever fortfarande som om det inte är det. Den strategiska osäkerheten sträcker sig från klimatfrågor och geopolitik – med bl a Trump, Xi, Putin och Brexit – via branschdisruption till följd av digitalisering, AI, nya köpmönster och globala techjättar, till frågor som kommunal ekonomi och finansiell stabilitet och privat belåning. I ett mer långsiktigt perspektiv är det svårt att finna något verkligt stabilt att hålla sig till, något som vi med säkerhet kommer att gälla också om 3, 5 eller kanske 10 år.
Generation Z. Zoomers. Doomers. Post-millennials. Kärt barn har många namn. Generationen född efter 1995 är den första som inte minns 1900-talet, och även den första som inte minns en värld innan Internet, som var vardagsmat redan när de var små barn. Om Generation X, födda på 70- och 80-talet var pionjärer i den digitala världen är Generation Z de verkliga digitala infödda – och deras värderingar, synsätt och idéer kan komma att forma hela det kommande århundradet.
”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle våren annars tveka?” Karin Boyes ord passar väl in på vår tid, som alltmer påminner om en brytningstid. Vi står inför en fas i historien när vårt samhälle behöver ställas om i grunden till mer hållbart. Klimatförändringarna kräver det, ojämlikhet i olika nyanser kräver det och dessutom krävs att kalkylerna går ihop för att det ska bli ekonomiskt hållbart.
Gränser är fundamentala för den mänskliga tillvaron. Under i stort sett hela mänsklighetens levnad har gränserna varit fasta och påtagliga. De har skiljt här från där, vi från dem, mitt från ditt och rätt från fel. Men i dagens informationssamhälle lever vi i en tid där de gränser vi vant oss vid ständigt luckras upp och utmanas. Digitaliseringen ritar om förutsättningarna för våra arbeten, organisationer, sociala sammanhang och vardag – och det med osynligt bläck. Uppdelningen mellan fritid och arbete á la industrialismen är inte längre självklar med rumsoberoende kommunikation. Digital interaktion möjliggör sann nätverksorganisering. I ett uppluckrat medielandskap kan vi själva välja vem vi vill umgås med, när och var som helst.
”Världens mest värdefulla tillgång är inte längre olja utan data” hävdade The Economist 2017. Så hur mogna är företag i allmänhet när det gäller att dra nytta av data och AI? Spelar datamognad någon egentlig roll – presterar datamogna företag och organisationer bättre än de mindre mogna? Och vilken roll spelar kultur och företagsledningen i dataspelet?
Marknaden för de flesta företag är i snabb förändring. Utan att vi märkte exakt när vi har gått från ett läge till ett helt annat. Tidigare var konkurrenter konkurrenter och såg ut ungefär som det egna bolaget och andra branscher var andra branscher och inget man behövde vara så inläst på.
Många tror att det är en lätt match att få fler att äta frukt och grönt. Vegetarisk och vegansk mat syns överallt. Men trenden mot minskad köttkonsumtion är ny och instabil; i USA har till exempel några års minskad köttkonsumtion återigen ersatts av nya rekord i konsumtionen. ”Vegotrenden” är känd i hela befolkningen i Sverige. Men långt ifrån alla gillar den eller agerar efter den.
År 2050 har de sociala medierna passerat 40-årsstrecket och generation Z fyller 50. El från sol och vind flödar fritt, jordens befolkning slår i taket och medellivslängden är på många håll 90 år eller mer. Vilka kommer då vara de stora frågorna och vad kommer engagera de unga, de som såg dagens ljus då Agenda 2030 löpte ut? Om det sena 2010-talet präglas av undergångsstämning – vad kommer att känneteckna 2050?
Att Sverige är innovativt är ett budskap som med jämna mellanrum trummas in i oss såväl här hemma som i internationell press. Vi placeras ofta, om inte i topp, så väl bland de bästa, inte sällan i sällskap med länder så som Schweiz, Nederländerna, några grannländer, Korea, Japan och ytterligare något eller några länder, såväl i de rankingar som tas fram av internationella organisationer och som i forskningsrapporter som görs i ämnet. Ofta lyfter man fram faktorer så som tolerans, talang och teknikmognad, men också vår öppna och transparanta ekonomi, och inte minst våra internationella tekniktunga företag som satsar på forskning och utveckling, som förklarar den svenska innovationskraften.
Att tänka långsiktigt i en snabbt föränderlig värld är en av de stora utmaningarna för många destinationer idag. Hur kommer till exempel klimatångesten utvecklas? Kommer resevolymerna fortsätta att öka? Och vad händer om virtual reality blir en konkurrent till fysiska upplevelser?
Med glädje kan vi denna fredag presentera Kairos Futures podcast Framtidsstudion! Du som Watching-läsare och Kairos Future Friendsmedlem är först att få lyssna på programmets första avsnitt: En lång intervju med Mats Lindgren som ger både bakgrund och djup till ämnet omvärldsanalys. I samtalet får du också lära känna Mats lite närmare och bekanta dig djupare med Kairos Futures historia.
En övervägande del av all värdefull information där ute är ostrukturerad. Den finns i form av text, bild, filmer och ljud - såväl inom organisationer som bortom dem i den väldiga digitala informationsrymden. Den växer också kraftigt: storleken på all lagrad digital information har dubblerats vartannat år, och inget tyder på att denna expansion kommer avstanna.
Det diskuteras mycket om den demografiska utmaningen för kommunerna – att se till att den ökande gruppen seniorer ska få den service de har rätt till. I det sammanhanget sätter man gärna sitt hopp till välfärdsteknologi men det finns också mycket annat vi behöver utforska. Det finns mycket att lära från de seniorer som ligger i framkant när det gäller den digitala användningen. Kairos Future följer i ett pågående forskningsprojekt hur dessa seniorer får vardagen att fungera och vilka utvecklingsprojekt de själva driver. Vilka är deras bästa digitala verktyg? Vilka har varit de viktigaste förändringarna i deras hem under livsresan? Och inte minst: Vilka lösningar hoppas de snart ska komma?
Greta Thunberg, en av Sveriges mest kända personer, har just klivit i land i New York. Är hon en typisk företrädare för sin generation? Att följa generationer och hur omvärlden präglar deras värderingar ger ledtrådar till hur de senare kan komma att prägla vår framtid. Därför har Kairos Future under snart 30 år följt nya generationer unga. Resultaten från vår senaste studie visar att ”Generation Z” vill vara med och bygga sin egen och samhällets framtid, även om långtifrån alla tänker som Greta.
Tretton kronor inom tjugo år - så stor är den skatteomläggning som forskaren Rolf Solli vid högskolan i Borås menar behövs om Sverige ska klara omsorgsbehoven. Den nyss rapporterade höjningen av kommunalskatten i Danderyd om 1:40 kr kommer i så fall snart inte att upplevas som särdeles dramatisk. Snarare som det nya normala.
En ny industrivåg är på väg att etableras i samhället. Och inom många branscher har man redan förberett sig för hur den fjärde industrirevolutionen kommer att påverka såväl arbetsgivare som arbetstagare. Vad innebär det för hälso- och sjukvårdslandskapet när man ska rusta sig för att i hårdare konkurrens attrahera nya medarbetare? Och vilka nya kompetenser är viktiga att ha när hälso- och sjukvården ska bygga på nya organisatoriska lösningar och verklig digitalisering?
En ny våg av automation sköljer över oss. Givet dessa förändringar skulle framtiden kunna lova oss betydligt mer fritid än idag – eller betydligt mindre. I all sannolikhet blir fördelningen inte jämn mellan olika grupper i samhället. Automation, digitalisering och ny teknik innebär nya sätt att spendera fritiden, oavsett hur mycket av den vi har. Fritid är ett nytt koncept – inte äldre än industrialiseringen, och den har sett ganska likadan ut under det senaste seklet. Men hur kan den se ut i framtiden?
Artificiell intelligens öppnar upp ett nytt fönster in till de digitala spår som konsumenter i flera år lämnat efter sig men som vi tidigare inte kunnat tolka till fullo. Nu ligger nya datadrivna konsumentinsikter och banbrytande sätt att arbeta med segmentering inom räckhåll.
Från den ”gula pressen” till clickbait och fake news på 2000-talet har journalismen haft en lång och underbar resa. Men ännu är det sant att media, genom sin natur, har ett komplext förhållande till uppmärksamhet, reklam och propaganda. Kommer den moderna ’klickonomin’ verkligen vara ett hållbart sätt att driva mediaföretag i längden – och om inte, vad kan vi vänta oss i stället? Vad har hänt med modern media, vad har förändrats, och vad kan vi vänta oss i framtiden? Och vem är egentligen morgondagens journalist?
Allt vi gör börjar i en bild av framtiden. Ibland medveten. Oftast otydlig och omedveten. Men när tiden går i spinn räcker inte det oartikulerade. Vi måste ha en medveten tanke om vart världen är på väg. Vi måste veta vart vi vill. Vi måste låta denna tanke leda varje plan och varje handling. För vi får aldrig en andra chans. Nobody puts the future in the corner.
1900-talet bjöd på en hisnande resa mot ökad jämlikhet i Sverige, i västvärlden och på slutet även i världen i stort. Men de senaste årtiondena har kurvorna dock vänt tillbaka på många håll.
Spotify har omvandlat musikindustrin i grunden. Skype har förändrat synen på telefoni och samtal. Airbnb är världens största hotellkedja och Uber världens största taxibolag, utan att de äger vare sig hotell eller taxibilar.
Smarta klockor och sensorer i våra kläder – maskinen rör sig allt närmare och närmare in på huden och kanske snart in i kroppen. Hur ser ett samhälle ut där teknik inne i kroppen är normen?
Befolkningsstatistiken för helåret 2018 har anlänt, en högtidsstund för alla med (över)intresse för hur kommuner och regioner utvecklas befolkningsmässigt.
FAR, Skatteverket, Kairos Future, SEB, Visma, Fortnox och FAR:s medlemmar Deloitte, PwC, KPMG och Grant Thornton har arbetat med att ta fram blockkedjeinspirerade lösningar för redovisning, skatt och revision.
Allt färre unga vet vad 90-konto är och många ideella föreningar vittnar om svårigheter att engagera den yngre målgruppen. Samtidigt ser vi ett växande engagemang och många nya tekniska lösningar som har potential att transformera insamlingsbranschen. Så hur kommer det privata svenska givarbeteendet att förändras mot 2030?
Efter uppvaknandets år 2018 växer känslan av att vi lever i den yttersta tiden. Borta är lättsamhet och glättighet. Det är allvar nu, och absolut inte tid för en ironisk klackspark. Hävdvunna institutioner utmanas. Gamla överenskommelser bryts. Själen och vår mentala frihet är utsatta för attack. Döden knackar på dörren, ingen är stor nog att undgå dess grepp. Plötsligt tycks själva livet stå på spel.
För 20 år sedan var definitionen av en karriär ganska tydlig – det handlade om att bli framgångsrik inom en stor organisation, eller möjligen om att skapa sin egen framgång som egenföretagare. Inte sällan var målet en ledarskapsroll och att få hög lön i en viktig befattning. Till viss del återstår den här definitionen än idag – men bara till viss del, och inte för alla.
Genom alla tider har produktion och konsumtion format våra lokalsamhällen. Arbete och sociala strukturer från århundraden tillbaka har mött nya tekniska landvinningar och livsförutsättningar. Varje plats har färgats i sin egen unika nyans, i stegvis och i omvälvande förändringar.
2016 skapades historia. Lee Sedol, en av de senaste decenniernas mest framgångsrika professionella Go-spelare, besegrades av en nybörjare framför 80 miljoner tittare. Medans Sedol satt nedsjunken i sin stol, besegrad och nedstämd, förblev hans motståndare tyst och stilla. Ingen, varken experter, reportrar eller Sedol själv, hade anat att matchen skulle sluta på detta sätt. Hur kan så många haft så fel i sina förutsägelser?
Innovation har i åratal varit en topprioritet bland företag. Det är inte så underligt när förändringstakten ökar i de flesta branscher, och företagsledare i genomsnitt bedömer livslängden på existerande affärsmodeller till 4 år.
Hederlig 1. som har heder; rättrådig 2. som går att lita på; ärlig, sjyst, pålitlig Synonymer: redlig.
Med de preliminära resultaten från gårdagens, så när som på två av de 6004 valdistrikten, i kombination med resultaten från årets skolval som arrangerats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), kan man dra vissa slutsatser. Här är fyra insikter från Kairos Futures förmiddagsgrävande i årets valdata.
2001 faller World Trade Center och kort därefter går USA i krig. 2008 kollapsar världsekonomin efter Lehman Brothers. 2010 kommer arabiska våren, med brinnande krig i Mellanöstern till följd, flyktingkris och humanitär katastrof. Över allt detta hänger ett alltmer akut klimatproblem, med katastrofer, orkaner och skogsbränder om vartannat. Det här är den enda värld Generation Z, födda 1995-2005, någonsin känt till. Det är kanske inte konstigt att de känner sig hopplösa.
Från bussarnas reklamytor till ledarsidor och webbtrollens inlägg vidare ända in i den senaste Disneyfilmen Incredibles 2 – överallt diskuteras framtidens samhällskontrakt och medborgarroll. Men vad innebär det att vara medborgare?
Kan man certifiera sig fram till innovation? Nej, riktigt så enkelt är det förstås inte men nu drar RISE Research Institutes of Sweden igång världens första personcertifiering av yrkesgruppen innovationsledare.
Morgondagens digitaliserade vårdkrävande hemmiljöer kommer involvera fler aktörer och resurser än idag, med högre krav på att koordinera och samordna. Med individens behov i centrum ska utvecklad försörjning och logistik se till att läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsartiklar kommer rätt.
Att vara människa innebär att slitas mellan två impulser – viljan att höra till och viljan att sticka ut. Över tid innebär det att något som är unikt, avvikande, annorlunda och udda ibland blir till något alldagligt, när fler och fler människor följer efter en trendskapare. Men vad är det som avgör om något udda förblir udda, eller normaliseras och blir vardagligt? Vilka fenomen avundas vi när de sticker ut, vilka är vi rädda för, vilka ser vi ner på? Vad är det som avgör när något udda blir jämt – och är det så att vi blir allt mer vana vid det som en gång var annorlunda?
Lantmäteriet, SBAB, Landshypotek Bank, Telia, ChromaWay, Evry, Skatteverket, Svensk Fastighetsförmedling och Kairos Future presenterade den 11 juni ett livetest av en blockkedjelösning för fastighetstransaktioner. Under seminariet genomfördes en helt digital fastighetsöverlåtelse av en gotländsk fastighet. Lösningen kan bidra till att spara minst fem miljarder per år åt svenska bostadsköpare, bostadssäljare och bolånekunder.
I århundraden har människan drömt om framtiden – drömt, diktat, och fantiserat. Science fiction handlar om mötet mellan vetenskapliga fakta och spekulativ litteratur, men har också verkligt värde när det kommer till att förstå hur människor kontextualiserar och relaterar till sin framtid. Science fiction-författarens knep och tekniker har blivit användbara till mycket mer än bara underhållning under sina 200 år som genre. De metoder som science fiction använder sig av kan hjälpa oss förstå både den omedelbara och den långsiktiga framtiden för ett företag eller en organisation.
Tre stora generationsväxlingar utgör en påtaglig förändringskraft för framtida lösningar inom vård och omsorg, bland såväl fastighetsägare som vård- och omsorgsaktörer. Den första rör en helt ny generation av vård, den andra handlar om rekordgenerationen som ställer krav på den och den tredje om en ny generation unga som ska arbeta i den.
Det senaste året har vi fått många förfrågningar från företag som vill förstå hur de kan dra nytta av AI i sin verksamhet. En del av dem har satt upp en kostsam IT-infrastruktur för att kunna jobba med AI och dataanalys på stor skala, men har inte hittat tillämpningar och arbetssätt som ger avkastning på investeringen. Andra är osäkra på hur de kan komma igång och jobba med AI och vilket värde som finns i det.
För fyra år sedan genomförde vi Stjärnkraft, en stor undersökning om kvinnliga chefer och ledare. I år är det dags igen! Inför Internationella kvinnodagen 8 mars, släpper vi nu en minirapport om kvinnliga ledare och chefer. Slutsatsen är att det finns en stor potential i kvinnliga chefer och ledare, och den som lyckas etablera ett starkt ledarskap med rätt värderingar är väl positionerad att attrahera de allra bästa. Det finns alla förutsättningar för moderna företag och organisationer att skapa stjärnkraft.
Hur kommer vi att söka kärlek, uppvakta varandra och forma relationer i framtiden? För att fira alla hjärtans dag presenterar Kairos Future en trendspaning om nio trender kopplade till kärlek. Tydligast utmärker sig trenden om långvarig kärlek; bland millennials värderas äktenskap och förmågan att hålla en relation vid liv allt högre. Engagemang och långsiktighet i relationen blir viktigare medan passion spelar en mindre roll.
Vilka förväntningar har dagens och morgondagens svenskar på varandra, det offentliga och sig själva när det gäller det komplexa samarbete som kallas samhället?
I en värld där digitala verktyg, arbetssätt och strategier anammas av fler och fler organisationer utvecklas vi snabbt mot ett arbetsliv där digitalt och analogt växer samman. Men är företag i Sverige beredda? Hur bör man förhålla sig till den snabba digitaliseringen, och vad går att göra för att konkurrera?
Revolutionen står runt hörnet! Efter hundra år av beskedlig inkrementell utveckling inom transport- och förflyttningslösningar ser vi nu en betydligt mer radikal utveckling ta fart – en förflyttningsrevolution. En era där digitalisering, big data och delningsekonomin stöper om logiken för nya tjänster och produkter.
Med anledning av inlägg i olika medier runt en skolkonferens i Malmö den 27 september har det uppstått en del missförstånd som vi gärna vill rätta till:
Maj är den viktigaste månaden för semesterplanering, för svenskar och många andra i den här delen av världen. Kanske håller du själv på att planera din semester just nu? Kanske jobbar du inom turismindustrin eller besöksnäringen (som det oftast kallas inom offentlig sektor)? Den här artikeln handlar om vad som händer bakom turismkulisserna, där det är ganska turbulent just nu.
Blockkedjan är ett av världens mest omtalade teknikområden. På Gartner.com, världens kanske största och mest citerade analytiker av teknik, är ”blockchain” nu det näst mest sökta ordet. Blockkedjan var tidigare främst av intresse för finansbranschen men ett flertal tillämpningar för samhället är nu på gång.
Hittills har digitaliseringen av vården i form av journaler och olika administrativa system inneburit mycket problem med integrationer och svårigheter att kombinera sekretess med effektivitet och användarvänlighet. Blockkedjan kan vara en lösning på problemet.
Innovation är det nya svarta. Men hur kommer vi innovera i framtiden, på lite längre sikt? Här är fem trender inom innovation som kommer starkt.
Hösten 2015 släpptes ”Köprevolutionen.” I år tar boken emot ett hedersomnämnande från Sveriges Marknadsförbund.
Digitaliseringen håller just nu på att växla upp till en ny nivå och det innebär att flesta branscher står inför dramatiska förändringar som kommer rita om den grundläggande handlingsmiljön i grunden.
Kairos Future medverkar på eFörvaltningsdagarna den 12 – 13 oktober där vi sätter framtidsfrågorna i fokus. Vår VD Mats Lindgren kommer att tala om digitaliseringens och automatiseringens effekter på de offentliga organisationerna.
Under sommaren har vi fört en dialog med ett 50-tal ungdomar i åldrarna 16-29 år. Två av frågorna som diskuterats är vad som ger mening respektive glädje i livet. Resultaten visar att det som ger glädje i livet också ger mening. Glädje är ”tillsammans” – dvs vänner och familj, men också mat, musik och resande. Mening ges också av nära och kära, men också av att upptäcka världen.
Vilka är de egentligen, dagens unga och unga vuxna? Och vad kommer de göra när de tar över?
Lantmäteriet, ChromaWay och Kairos Future har undersökt möjligheterna med blockkedjeteknik som teknisk lösning för fastighetstransaktioner, ett område där Sverige har en unik möjlighet att bli världsledande. Det visar den rapport och den tekniska demo som projektgruppen arbetat fram.
Uppdatering: Tack alla ni som sökt! Vi har nu tillsatt alla platser.
Europeiskt forskningsprojekt om att öka ungas politiska engagemang i miljöfrågor
Sedan den industriella revolutionens början har ekonomin baserats på mer eller mindre slit-och-släng-mentalitet. Kostnaderna för insatsvaror har varit så låga att det inte lönat sig att ta hand om avfallet till skillnad från bondesamhällets ”inget-får-förfaras”-mantra. Idag talar dock mycket för att vi står inför ett genombrott för det som kallas cirkulär ekonomi – ett ekonomiskt system där material och energi cirkulerar i prissatta slutna kretslopp. Såväl digitaliseringen med nya tjänstelösningar i kölvattnet som ökade hållbarhetskrav med framväxt av nya synsätt driver på utvecklingen.
I samarbete med Atria Scandianvia släpper vi nu den femte upplagan av Ridderheimsrapporten.
En bok om hur den digitaliserade konsumenten transformerar handel, marknadsföring och varumärken
Något håller på att hända. Inte på 50 år har rymden varit hetare än nu.
I början av 2015 flyttade vi in i vårt nya huvudkontor på Västra Järnvägsgatan 3 i Stockholm. Vi sitter högst upp med stora vyer som gör plats för tanken.
Är det fortfarande traditionella föreställningar om kön som dominerar i svensk bloggosfär?
I februari startar projektet Dragonstar Plus där vi ansvarar för en omfattande scenariostudie av Kinas forsknings- och utvecklingsmiljö mot 2030.
Kairos Futures Co:tunity basen i europeiskt forskningsprojekt för att öka ungas politiska engagemang i miljöfrågor
The Co:tunity Breakfast webinars is new serie of short breakfast sharings for those working with innovation, marketing , product development, business strategy and trend analysis and will find place once or twice a month. Sign up, get your yummy breakfast and tune in on one, or both (its free!), of the upcoming breakfast webinars.
Vallokalerna är stängda och rösterna räknade. Men hur röstade svenskarna i Bjurlöv och Höör, Haparanda och Övertorneå, Kungsbacka och Borlänge? Se hur rösterna föll i olika delar av landet.
Vi genomför just nu en scenarioplaneringsprocess i Chile om ”Framtidens Hållbara Gruvindustri i centrala Chile 2035” på uppdrag av Chilenska Gruvministeriet, CORFO (Chilenska Tillväxtverket) och SONAMI (Gruvindustrins branschorganisation) och en stor breddgrupp av involverade i processen (miljögrupper, NGO’s, lokalbefolkning, sociologer och energiexperter).