I huvudet på en ledare

Ordet ”management” kommer från början från ordet ”manege” – att styra ett hästekipage. Den inneboende metaforen är om något lite i underkant, för det är mycket svårare att managera människor än hästar och svårare att styra en organisation än ett ekipage. Det finns relativt få avancerade teorier och modeller för hur man ska styra sina hästar, vilket inte alls är fallet för management av människor – området överflödar av teorier, tänkare, och tyckare. Men vilka blir egentligen gällande under 2020-talet? Den tydliga, tonsättande managementgurun tycks idag lysa med sin frånvaro.

Från Taylor till trivsel
Bortser man från filosofer och kungliga rådgivare torde den första managementgurun i vetenskaplig bemärkelse vara Frederick Winslow Taylor, som på 1800-talet gjorde storsuccé med sin teori om ”scientific management”; att leda människor med matematisk precision. Tankesättet gjorde succé i en industrialiserad, standardiserad värld där allt kunde mätas, vägas och sorteras in i tydliga fack – men den bilden av 1800-talets industriella logik är förstås en sanning med modifikation. Taylor hade inte rätt om allting, bevisligen, eftersom vi gradvis kom att överge tankarna om maximal specialisering där varje människa kan behandlas som en komponent i en maskin och optimeras helt enligt matematiska regler, med noll utrymme för intuition eller empati.

Vi har sedan den tiden tagit ganska stora kliv mot mer nyanserade modeller. Idag lägger vi större vikt vid att anställda ska trivas, må bra, och känna sig välkomna på arbetsplatsen, enligt logiken att nöjda medarbetare är mer produktiva och kreativa. Inte sällan är det bara vackra ord som inte omsätts i handling, men åtminstone finns det någon idé om att människor inte går att behandla som maskiner, ens i de mest operationaliserade arbetsuppgifterna. Frågan är hur synen på management utvecklas idag, i en alltmer digitaliserad, standardiserad, operationaliserad och AI-driven värld… och här tycks goda råd vara dyra. Många har idéer, men till skillnad från tidigare perioder finns ingen tydlig guru som alla lyssnar till. ”Ledarskapsbibeln” har i olika tidsperioder skrivits av Frederick Taylor, Peter Drucker, Jan Carlzon med flera. Idag råder schism i ledarskapsvärlden. 

Arbetsliv i förändring
Fenomenet beror mycket på att arbetslivet just nu är i en omstöpningsfas. Det är svårt att få överblick och ett allt mer uppluckrat arbetsliv som inbegriper medarbetare på distans, både inom och utanför den egna organisationen, är en form av arbetsliv vi tidigare inte riktigt stött på. I samband med detta sker också revolutioner som automatiserar bort många gamla arbetsuppgifter och gör det viktigare för människor att lägga tid på innovation och kreativitet. Sammantaget står ledare idag inför helt nya utmaningar som inte passar in i de gamla managementmodellerna, i varje fall inte helt och hållet. 

Därmed inte sagt att ledare inte försöker. Utmaningarna för en modern CEO är enligt Kairos Future och flertalet andra managementforskare ganska tydliga, nämligen att förstå och acceptera det nya läget, att öka fokus på intern effektivitet, att lyckas använda datakraft för beslutsfattande och att förbereda organisationen på en framtid med allt större distanstillvaro. Konsekvenserna av detta har ännu inte utkristalliserats i någon ”guru” eller övergripande tankemodell, men det finns några tydliga svar på utmaningarna som kanske ger en fingervisning om morgondagens ledarskapsmodell.

Ljudtekniker till mixerbordet
En nyckel för framtidens ledarskap tycks bli balansen mellan olika motstridiga krafter. Chefer behöver till exempel å ena sidan balansera ett AI- och datastyrt tänk i Taylors anda, där allt går att representera som siffror och figurer, och ett relations- och innovationsorienterat tankesätt som gör de anställdas helhet till mer än summan av delarna. En balans som lätt kan degenerera till antingen löst och ostrukturerat mys å ena sidan och tyranniskt sifferstyre å den andra. Liknande balansfaktorer ser vi mellan tillit och övervakning, mellan effektivitet och flexibilitet, mellan inhouse eller inhyrt – det tycks som att nyckeln för framtidens chef är att likt en ljudtekniker snabbt kunna flytta reglage upp och ned, helst genom fingertoppskänsla och musikalitet. Om arbetslivet i sig blir allt mer kvantifierbart så blir ledarskapet allt mer kvalitativt, en fråga om känsla – att hitta rätt rytm och rätt kombinationer. 

Kanske är det discjockeyn som sadlar om och blir framtidens ledarskapsguru?

Vill du vara med och diskutera den stormiga samtiden och kanske hitta discjockeyn innan någon annan gör det? Gå med i Kairos Future Club för att få veta mer om ledarskap och management och få koll på omvärlden. Du kan också kontakta Erik Herngren för att få råd om hur din organisation kan utforma sina strategier och utveckla sitt ledarskap!

By Rikard Molander