Framtidsbarometern – mot lågkonjunkturen

Det blåser snålt, bokstavligt och bildligt. I december varnade Konjunkturinstitutet om att Sverige står inför en lågkonjunktur under 2023, där BNP per capita beräknas sjunka mellan en halv och en procent. Inflationen rusar och har legat på över 10% per år sedan i höstas, räntan har höjts fem gånger under de senaste nio månaderna och ligger i skrivande stund på 3 procent. Elpriset behöver vi inte ens prata om.

Konjunkturinstitutets mikroindex (hushållens syn på sin egen ekonomi) ser särskilt brutalt ut på sistone. Inför sommaren 2021 var stämningen på topp, när vaccinationerna var i full gång och vi kunde se slutet på pandemin efter ett tungt drygt år. Denna topp, den högsta på 15 år, blev kortvarig; den förbyttes i ett avgrundsdjup i början av förra året. 

Men finns det anledning att tro att det hela kommer att sluta bli värre? Inflationen är visserligen skyhög, men den gick faktiskt ner i januari jämfört med i december, vilket bröt en skenande trend sedan september. Och sedan varningen i december har faktiskt KI:s indikatorer stigit, inte mycket, men på bred front. Vad tror medlemmarna i nätverket Kairos Future Friends (övervägande personer i ledningsposition i Sverige), som svarat på februaris Framtidsbarometer? Vi har fått 422 svar denna gång, och tittar vi på vårt eget framtidsindex verkar svaret vara att de… inte riktigt köper det.   

Framtidsindex har stigit sakta men säkert sedan oktober, men vände i februari nedåt igen. Kanske gör vi klokt i att lyssna på våra Friends. När Riksbanken förutspådde en inflationstopp på 6% förra året var de mer pessimistiska. De var de också när de trodde att det skulle ta ett till tre år innan inflationen skulle mattas av, medan bara 13% trodde att det skulle ta mindre än ett år i linje med Riksbankens uppskattning. 

Inflationen kännbar för de allra flesta
Då frågade vi också om man hade upplevt märkbar inflation i den egna verksamheten på det sätt att man fått betala mer för inköp och insatsvaror, och det hade de flesta redan då. Nu nio månader senare är det förstås ännu mer kännbart.

Sju av tio hade upplevt prisökningar i maj, och drygt en av fyra kraftiga sådana. Nu är motsvarande siffror nästan åtta av tio och hälften av dessa har utsatts för kraftiga prisökningar.

Ambitiösa planer sätts på paus – hos de flesta
Det finns olika sätt att hantera kostnadsökningar och de vidare effekterna av en möjlig lågkonjunktur. Olika organisationer har olika möjligheter att skala upp och ner verksamheten, en del kanske rent av får mer att göra när ekonomin går sämre. Andra passar på att göra investeringar. Vi frågade vilka åtgärder organisationen tagit till i väntan på lågkonjunkturen. Här råder givetvis skilda förutsättningar mellan privat och offentlig sektor, så vi har skilt svaren åt. 

Privat sektor är mer utsatta för snabba skiftningar i efterfrågan och orderingång och är lite mer benägna att göra snabba, drastiska anpassningar som att säga upp personal och skära ner på inköpen. Vanligast bland offentlig sektor – och vanligast över lag – är att fortsätta som vanligt utan några särskilda anpassningar, även om mycket få törs räkna med att lågkonjunkturen uteblir. Mer ambitiösa satsningar som utvecklingsprojekt och nyrekryteringar får vänta, framförallt i offentlig sektor men även i privat. 

Bland den knappa tiondel som valt att svara att de gör något annat än dessa alternativ för att möta en lågkonjunktur finns framförallt exempel på att försöka effektivisera verksamheten på olika sätt och dra in på kostnader i största allmänhet. En del säger dessutom att de klarar att anpassa sig genom att skala ner verksamheten på olika sätt, och vissa passar på att göra långsiktiga investeringar som ska betala sig när ekonomin kommer igång igen. En liten grupp, främst inom utbildning, säger att deras efterfrågan går tvärtemot konjunkturen och att de snarare förväntar sig mer att göra framöver. 

Snävare ramar inom offentlig sektor
Den här månaden passade vi också på att ställa en mer allmän fråga om kultur kring innovation. ”Nöden är uppfinningarnas moder” brukar det sägas, och om det stämmer kan vi kanske vänta oss mer innovation i svenska företag under 2023. Vi kontrasterade fokus på just innovation genom att fråga vad som värderades högst i organisationen, att skapa värde på nya sätt eller att följa regler och konventioner. Det visade sig att särskilt i privat sektor värderas innovation högt: drygt hälften säger att det värderas högre att skapa värde på nya sätt. 

I offentlig sektor är det mer balanserat: det populäraste alternativet är att det är lika uppskattat att följa regler/konventioner som att skapa värde på nya sätt. Det finns givetvis goda skäl till detta, offentliga organisationer har andra sorters uppdrag än privata företag och ofta helt annat ansvar för viktiga samhällsfunktioner, vilket innebär många regler att hålla sig till och ett allmänt större fokus på att inte göra fel. Frågan är om ett kommande ”nödår” innebär att dessa proportioner ser annorlunda ut vid dess slut.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidsbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 18 000 medlemmar, övervägande i ledande positioner, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.

Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.