What’s NXT: Framtidsbarometern – viruset, vaccinet och framtiden
Vaccination mot covid-19 fortgår i landets regioner, och i mitten av vecka 11 har 1,2 miljoner doser administrerats till drygt 860 000 personer. Det motsvarar 10,5% som har fått en dos och 4,4% som har fått två. Och takten ökar: vid årets början klarade man av knappt 100 000 doser i veckan, och det antalet har krupit upp vecka efter vecka mot 150 000 i februari och nu drygt 200 000 senaste sjudagarsperioden.
Men ska regionernas mål att vaccinera befolkningen under första halvåret uppfyllas måste takten öka betydligt mer än så. Kapaciteten finns, säger SKR, citerade av DN: det finns personal och lokaler att vaccinera 1,2 miljoner i veckan från och med april. Men leveranserna av själva vaccinet ser det värre ut med, särskilt efter att AstraZenecas vaccin som Sverige till stor del förlitat sig på blivit pausat i väntan på ytterligare utredning om misstänkta biverkningar.
Lite mer försiktig optimism
Planerna för vårens massvaccinationer är alltså fortfarande oklara och beror huvudsakligen på hur mycket vaccin vi kan få levererat och när. Har det påverkat vad våra Kairos Future Friends tror om tidsschemat? Sedan i slutet på förra året har vi frågat när man tror att halva befolkningen har blivit vaccinerad, och vi kunde urskilja en betydligt större optimism i januari, när vaccinationerna kommit igång, jämfört med i december. Nu i mars har våra 387 respondenter, efter förseningar och osäkerhet, gått tillbaka till en lite mer försiktig optimism.
I december trodde de flesta på att vi skulle nå 50% under sensommaren, och en betydande minoritet på nästan en femtedel trodde att det skulle dröja till december eller ännu längre. I januari skedde en kraftig förskjutning mot försommaren och den mest pessimistiska gruppen minskade från 20% till 5%. Nu i mars har det blivit tydligt att det inte kommer att hända i vår, och under försommaren är även det mindre troligt. Det ser fortfarande bättre ut än det gjorde i december med större andel som tror att vi klarar det innan löven faller, och fortfarande bara hälften så många i den mest pessimistiska gruppen.
2021 ett pandemiår som 2020
Även om många tror att vi passerar 50% vaccinerade under året är det en majoritet som tror att hela 2021 blir ett år under pandemin, precis som 2020 var. När vi frågar våra respondenter när de tror pandemin kommer anses över i Sverige är det i princip ingen som tror före halvårsskiftet, och drygt hälften som tror 2022 eller senare. Om sjukdomsfallen sjunker i sommar som de gjorde förra sommaren samtidigt som vaccinationerna fortgår blir det lätt att anta att vi är ute ur tunneln, men enligt Kairos Future Friends kommer vi nog att få bakläxa om vi gör det.
Vaccinationskravet normaliseras framför våra ögon
Vaccinationerna har pågått i ca tio veckor nu och frågan om ”vaccinationspass” för att resa eller besöka vissa platser har diskuterats flitigt. Och ju mer frågan diskuteras, desto mer sannolikt och rimligt upplevs tanken på krav. När vi frågade i januari var det bara 3% som trodde att det skulle bli krav på vaccination för att besöka restauranger, och 10% som trodde på motsvarande för konserter. En månad senare noterade vi att det skett dramatiska skillnader; flera andelar hade dubblats eller mer. Nu ytterligare en månad senare har tron på krav vuxit ytterligare och det handlar inte riktigt längre om så små minoriteter.
Ökningstakten har minskat något (och när det gäller bibliotek har det faktiskt gått tillbaka en aning) men om det inte stannar av ganska snabbt är det nog lite senare i vår hälften som tror att det någonstans kommer krav på vaccin – om inte sådana krav faktiskt dyker upp under tiden, förstås.
Offentlig sektor mer skeptiska till vaccinationskrav
Intressant nog finns det en betydande skillnad mellan privat och offentlig sektor här. När det gäller samtliga sex platskategorier, är arbetande i privat sektor betydligt mer benägna att tro att vaccinationspass kommer att införas och krävas. I nuläget har vi ingen självklar förklaring till att det förhåller sig på detta sätt.
Vi går stärkta ur det här — offentlig sektor framför allt
Privat och offentlig skiljer sig på andra sätt också. Vi har tidigare noterat att offentlig sektor har gjort en mer dramatisk omställning till digitala möten och digitalt arbete under pandemin. I många fall har detta varit en välbehövlig förändring och uppgradering av arbetsmetoder och utrustning. Respondenter som arbetar i offentlig sektor har också varit mer benägna att säga att organisationen går stärkt ur den här perioden med omfattande hemarbete. Sedan i höstas har skillnaden varit knappt 20 procentenheter med viss variation.
Vi kan också notera att självförtroendet har ökat på sistone: för offentlig sektor nådde vi i mars rekordnivån 75%, och i privat sektor kom en viss skjuts redan förra månaden när vaccinationerna kom igång. Tolkningen är inte självklar när det gäller denna ökning efter så lång tid av hemarbete, men kanske är det så att vaccinationerna gjort att vi har lättare att se slutet på pandemin och lättare att föreställa oss hur vi kommer att arbeta under tiden efter.
Nya rekryteringsmetoder och mål
I förra framtidsbarometern noterade vi att fler börjat tänka på nyrekrytering på sistone, nu när det ser ut som om ”det värsta är över” när det gäller pandemin. Då är frågan om ökad digitalisering och distansarbete har förändrat hur vi rekryterar: letar vi efter nya kompetenser? Letar vi genom andra kanaler och efter folk som bor längre bort?
Hälften kunde inte svara på frågor om rekrytering, och 28% rapporterar att rekrytering inte är aktuellt, men det är knappt 10% som säger att deras rekryteringar fungerar annorlunda på olika sätt.
Fler vill ha IT-kunnande och självständighet
Drygt nio procent säger att de söker folk med andra kompetenser jämfört med före coronakrisen, och när vi frågar om mer detaljer är det tydligt vad man är ute efter: mer kunskap inom digitalisering och ”digital kompetens” i första hand. I andra hand, långt bakom, kommer mer självgående och multikompetenta medarbetare — något som blir allt viktigare när vi arbetar mer själva på distans.
Intervjuer är online
De som rekryterar på nya sätt rapporterar, föga överraskande, att man övergått till att hålla intervjuer på distans. Något färre säger att man också övergått till att leta kandidater via social media i högre utsträckning än förut.
Nu spränger vi gränserna för arbetsmarknadens geografi
När det gäller geografi har många tänkt om och erbjuder numera möjligheten att jobba helt på distans och därmed expanderat sökområdet. Expansionen kan vara blygsam, från ”hela mellansverige”, till mer radikal som ”globalt”. Det har ibland gjort det lättare att få tag i kompetenser än förut och ha tillgång till en större arbetsmarknad. En respondent rapporterar att de kunnat ta in vikarier från långt borta vid föräldraledighet och därmed täcka upp kompetensbehoven bättre än förut. Bara 7% säger att de lagt om rekryteringen på detta sätt men blir det fler på lite lägre sikt kan det ha stora konsekvenser för arbetsmarknadens geografi.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.