Scenarier för EU 2035: Hur påverkar EU:s expansions-reformer Sverige?

Det råder ingen tvekan om att EU spelar – och kommer att spela – en enormt viktig roll för europeiska länder. Särskilt idag när supermakternas konfrontation är alltmer synlig på världskartan.

EUs betydelse ökar och skiftar: från ekonomiska stöd och frihandel till gemensam vaccinpolitik under pandemin och nu till att kliva fram som en trovärdig geopolitisk aktör efter Rysslands invasion av Ukraina.

Kairos Future bedömer att förståelsen för EU:s framtida påverkan på Sverige behöver öka bland svenska organisationer och företag och vill därför genomföra en framtidsstudie i syfte att skapa bättre förståelse för unionens framtida utveckling. Vilka konsekvenser får det för Sverige om EU går mot mer eller mindre integration, eller mer eller mindre enhetlig utveckling exempelvis?

Bild 1: Potentiella utvecklingsvägar för EU. Källa: Kairos Future

Exempel på scenario ”mer integration + oenhetlig utveckling”

Hur skulle EU exempelvis kunna utvecklas för att hantera de problem och frågor kopplat till kriget i Ukraina och dess konsekvenser för en potentiell utvidgning av EU? Hur EU bemöter Ukrainas förhoppningar om medlemskap aktualiserar frågan om EU-utvidgning och kommer att ha stor påverkan på unionens framtid, för Sverige och svenska organisationer.

Ett möjligt scenario är att vissa medlemsländer upplever sig tvingade till att reformera unionen för att möjliggöra deras mål och vilja att integrera fler länder. Det skulle innebära att EU är på väg mot en oenhetlig utveckling med ökad integration. Hur kan det se ut om det lyckas, och varför skulle det behövas?

Oenhetlig utveckling med en integrerad kärna

EU är uppbyggt av många komplexa byggstenar. Att ansluta ett stort land som Ukraina till EU betyder att existerande politiska och ekonomiska strukturer rubbas och därmed en förändring av maktförhållanden. Bland annat hur EU hanterar jordbrukssektorn[1]kommer att behöva reformeras om dagens EU-medlemmar vill behålla nuvarande ekonomiska förhållanden. Motsättningarna inom jordbrukssektorn har setts inte minst hos flera östeuropeiska länder som med hänsyn till sin jordbruksindustri i olika utsträckning blockerat ukrainsk livsmedelsexport.

Utöver denna konflikt har EU redan en utmaning med politisk tröghet på grund av den starka vetomakten, som många menar behöver ses över ifall fler länder ska ansluta (inte bara Ukraina utan totalt 6 länder är för närvarande i förhandlingar). Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika länders förhållande till rättsväsende, något som skapar sprickor i en union som strävar efter att vara demokratisk och liberal.

Hur skulle en reform kunna se ut?

Man kan tänka sig en trappa av europeisk integration, ett så kallat multi-tier upplägg. Vi kan ta inspiration från en uppmärksammad rapport[2] med förslag på institutionell reform av EU, skriven av The Group of Twelve, en expertgrupp som arbetat på uppdrag av Frankrikes och Tysklands regeringar.

Bland annat föreslås olika nivåer av EU-medlemskap, där de mest integrationsvilliga skapar en ny inre grupp som söker djupare samarbeten och mer makt åt gemensamma EU-organ. Samtidigt menar författarna att vi behöver flera yttre skikt för EU, med lägre krav och färre fördelar.

 

Bild 2: Modell över ett potentiell multi-tier upplägg i EU. Källa: Kairos Future, omarbetat från Sailing on High Seas: Reforming and Enlarging the EU for the 21st Century

SVERIGES ROLL I ETT MULTI-TIER EU

Det är inte självklart vilken grupp Sverige skulle sålla sig till i ett multi-tier scenario, men det är möjligt att det blir den innersta. Det skulle innebära, ifall vetorätten försvagas, att europeiska intressen får ökat inflytande över traditionellt nationella frågor, viket påverkar Sveriges och svenska aktörers intressen.

Sverige har dock gått med i EU med vissa förbehållningar, vi har till exempel de facto hållit oss utanför euron samt behåller vår unika arbetsmarknadslösning och det mindre unika alkoholmonopolet. Däremot verkar EU ha som ambition att utöva ett ökat inflytande över frågor som hållbarhet och klimat, arbetsmarknad[3], vattenfrågor[4] och lagstiftar om teknologi, AI och övervakning.

Med tanke på den makt som EU kan utöva och den stora påverkan detta kan ha på verksamheten bör svenska företag och organisationer öka sin förståelse för vilka möjliga utvecklingsvägar som EU kan ta och vad det kan innebära för dem.

Vill du veta mer om hur du kan vara med i vår kommande forskningsstudie för myndigheter, kommuner och företag? Ladda ner projektbeskrivningen här https://www.kairosfuture.com/se/forskning/projekt/eu-satter-spelreglerna/ eller ta kontakt med Axel Gruvaeus eller Olivier Rostang för mer information.

Källor: 

[1]Artikel med fokus på jordbrukssektorn och EU-expansionen

[2]The Group of Twelve: rapport med förslag på institutionell reform av EU

[3]EU-direktiv om arbetstid

[4]Artikel om EU-direktiv om vattenfrågor