Generation Z som skapare av morgondagens arbetsliv

Generation Z – unga födda mellan 1995 och 2005 – är en komplex generation. De är snabba på att inhämta kunskap och tekniskt mer välutrustade än någon generation tidigare, men de står inför ett vuxenliv där människa och maskin behöver samarbeta sida vid sida på en helt ny nivå, där utvecklingen går så fort att det känns svindlande. Generation Z ser mot arbetslivet med blandade känslor. De ställer höga krav – både på arbetsgivare och på sig själva – och oroar sig över att inte räcka till. Men de har också ambitioner att skapa den nya världen, med vägledande ideal både i det lilla och det stora. 

Kairos Future har sedan grundandet 1993 intresserat sig för nya generationer unga eftersom deras värderingar, och i vissa fall vanor, präglar den framtid de är med om att skapa. I januari 2020 var det dags att lägga ytterligare ett lager av insikter om Generation Z till tidigare forskning, den här gången med fokus på deras syn på arbetslivet. 500 unga tillfrågades om sin syn på framtidens jobb, organisationskulturer och vilka kompetenser som kommer att behövas. 

Utifrån svaren går det att dra några tydliga slutsatser om Generation Z’s prioriteringar och värderingar. Tack vare ett ständigt informationsflöde matas de med information om all världens utmaningar och inser att det finns många frågetecken inför framtiden. Kommer de att ha jobb i automationens fotspår? Kommer de ha någonstans att bo? Kommer de att ha råd att bygga den dröm de ser andra visa upp i sociala medier? Kommer de ha någon att dela sitt liv med? Framför allt är orosmomentet otrygghet, i en värld som är snabbt föränderlig både på makro- och mikronivå.

Generation Z lever i en värld som alltmer operationaliserat arbetslivet, gjort det till en fråga om timmar, kronor och ören, resultat och mätbarhet. Även skolan har följt samma logik med betygen som ständig hotande piska, och det reflekteras i att andelen unga som upplever ångest tredubblats sedan 2000 – med sina egna ord förklarar de att det handlar om höga krav, hög press i skolan, en rädsla för att misslyckas och för att inte räcka till. I arbetslivet råder allt mer ”gigekonomin” både i gigföretagen och ibland utanför, när jobbet handlar om att klocka en osäker mängd arbetstimmar inom oförutsägbara ramar. 

Responsen tycks ha blivit ett högre krav på medmänsklighet och trygghet på arbetsplatsen – både i klassiska frågor som anställningstrygghet och fasta arbetstider, men framför allt emotionellt. Unga tror i allmänhet att gigekonomin växer för att de eftertraktade fasta jobben blir färre. Generation Z ställer utöver ren anställningstrygghet höga krav på lyssnande och omtänksamma arbetsgivare, en trevlig stämning på arbetsplatsen och att få känna sig uppskattade för sitt arbete och insats – inte bara för ”goda siffror” i någon databas. Även tydliga och meningsfulla mål ligger högt på önskelistan. När arbetsgivarens egna mål domineras av automationens logik, blir den attraktiva arbetsgivaren den mellanmänskliga, meningsfulla och omtänksamma som bryr sig om sina anställda. 

Därmed inte sagt att klassiska incitament som lön och karriär helt försvunnit. Unga prioriterar förstås olika, och det finns en god andel som lägger hög vikt vid frihet och belöningar jämfört med sina jämnåriga. Ungefär en tredjedel av unga prioriterar dessa i högre grad jämfört med svenskarna i stort – karriärvägar som handlar om att kunna byta jobb, tjäna pengar, och skapa sin egen framtid. En femtedel å andra sidan vill vara fria att driva sina egna hjärtefrågor och prioriterar engagemang såväl som frihet. Dessutom finns en stor grupp som bara vill ha ett tryggt jobb att gå till för att kunna tjäna pengar. Sammantaget ser vi att Generation Z är en mångfasetterad generation precis som alla andra, med lite olika mål i arbetslivet.

Ledarskapet är dock överlag viktigt för att engagera Generation Z, och därmed blir det också lite hotande och ses som svårt – bara en femtedel vågar sig på att säga att de vill bli ledare, långt mindre populärt än en karriär som specialist. Förklaringen ligger troligen i att de ser på ledarskapet som ett mycket tyngre och viktigare engagemang än tidigare generationer, just eftersom de själva så högt värderar bra chefer – och ser ned på de dåliga och oansvariga. Generation Z är ganska osäkra vad gäller ledarskap och inspiration; deras styrkor, säger de själva, ligger mycket högre i att lösa problem och samarbeta snarare än leda. Den organisation som lyckas värva unga och ge dem självförtroendet att leda andra i sin egen generation har troligen mycket att vinna. 

Insikter om Generation Zs syn på arbetslivet från januari 2020 är en komplettering av vårt redan befintliga material om Generation Z. Med hjälp av undersökningsmaterialet kan du: 

  • Sätta upp en ny strategi för Employer Branding för att attrahera och engagera olika delsegment (”triber”) av Generation Z, läs mer här
  • Dra upp riktlinjer för generationsväxlingar 
  • Ta fram marknadsstrategier riktade mot Generation Z
  • Inspireras via föreläsningar eller workshops, läs mer här

Vill du veta mer om hur du bäst kan attrahera, engagera och behålla Generation Z? Kontakta Heléne Olsson.

By Heléne Olsson