Så blir den svenska skolan världens bästa arbetsplats

Det finns flera vägar mot framgång för en skola, något som ofta inte syns i opinionsbildning och debatter. Beroende på en skolas omgivning, lärare, ledarskap och en mängd olika faktorer ser receptet på att lyckas ganska olika ut; för en skola med mycket resurser kan vissa problem vara enkla att lösa, medan det för andra skolor kan krävas omsorgsfulla prioriteringar. Genom att välja rätt utifrån sin situation kan rektorer, lärare och skolledare ta rätt mått och steg för att skapa en bättre arbetsplats. Lyckas man väl med detta kommer många fördelar – man kan lättare attrahera duktiga lärare, förbättra elevernas resultat, och överlag skapa en mer positiv och välmående arbetsplats. ”Det finns olika sätt att ta sig upp på ett tak,” som det indiska talesättet säger. Det gäller lika mycket för skolor som för enskilda elever, och på samma sätt finns mycket att vinna för skolor som väljer rätt metod utifrån sina egna förutsättningar.

För att förstå hur en skola kan bli en bättre arbetsplats, såväl för lärare som för elever, ställde vi en bred mängd frågor till 300 lärare och ställde dem mot lärarens självskattade resultat, nöjdhet med jobbet, samt elevernas trygghet på skolan. Frågorna valde vi noggrant ut utifrån tidigare forskning och egna projekt där vi på djupet analyserat olika faktorers betydelse för just dessa frågor. Utifrån dessa sju dimensioner har vi därefter identifierat vad de flesta skolor redan gör, och vad de flesta skolor borde göra. Vissa åtgärder är enkla att genomföra men kan ge goda resultat snabbt, andra är svårare men kan långsiktigt ge ännu större lyft. Några lågt hängande frukter har de flesta skolor redan plockat, andra kräver lite mer arbete för att få på plats.

Figur: Inverkan på skolans förmåga att lära ut och förbättringspotential, mätt som kriteriernas korrelation mot skolans prestation och resultat respektive andel som idag uppfyller dessa kriterier.

Slutsatser

  • Absolut mest avgörande för att förbättra en skola som arbetsplats är att lyckas rekrytera de duktigaste och mest engagerade lärarna. Detta inverkar positivt inte bara på elevernas lärande, trygghet och välmående, utan också på lärarnas egna nöjdhet med jobbet – få saker är så motiverande som engagerade och duktiga kollegor. Dock är detta förstås lättare sagt än gjort – inte för inte är de duktigaste lärarna svåra att få tag på, särskilt för skolor i glesbygd.
     
  • Hög förbättringspotential finns också i att förenkla rutiner och byråkrati, något som borde vara betydligt enklare att uppnå än att locka de bästa lärarna. Inte minst då effektivitet är inte är någon ändlig resurs på samma sätt som duktiga lärare är det, i varje fall på kort sikt. De lärare som uppger att deras skola lyckats med detta är både nöjdare och tryggare på arbetsplatsen, och rapporterar bättre resultat, delvis därför att de får mer tid att lägga på undervisning. Kontinuerligt arbete med att minska andelen administration bidrar ytterligare till bättre resultat. En majoritet av lärare idag uppger inte att deras skola har enkla och effektiva rutiner, och mindre än en tredjedel arbetar aktivt med att minska andelen administration. Även för en skola med få resurser och svårighet att attrahera topptalanger finns här stora möjligheter att förbättra lärarnas arbetssituation, och därmed stärka elevernas resultat.
     
  • De flesta har redan hyfsat gott ledarskap vilket gör att förbättringspotentialen här är lägre än för lärare  och effektivitet, men det visar sig extremt viktigt för skolor i alla situationer. Att sätta tydliga mål, och se till att lärarna får arbeta med att utveckla och utvärdera sitt eget ledarskap, är A och O för att förbättra skolans resultat. Här är de flesta skolor idag redan duktiga, men att fortsätta arbeta med att utveckla ledarskapet är troligen en väg mot att skapa en bättre arbetsplats, i synnerhet för de skolor som idag har problem att skapa en känsla av sammanhållning och kollegialt lärande bland de anställda. Ledarskapets betydelse kan inte nog betonas för enskilda skolors övergripande resultat och prestationer.
     
  • Slutligen finns några saker som kontinuerligt bidrar till förbättring men som de flesta redan gör i rimligt hög utsträckning. I den här kategorin handlar det främst om lärarnas självstyre och ansvar för att utveckla elevernas lärande. Att ledarskapet inte trampar lärarna på tårna är viktigt för att bibehålla lärarens känsla av autonomi, även om det ibland förstås kan behövas nya grepp för att förstärka skolan som helhet. Här är en utmanande balansgång för de flesta skolor, som kan vinna mycket på att se över sina egna processer och team. Kollegialt lärande av varandra kan även här vara en väg framåt, som försäkrar att lärarna själva får styra över sin undervisning samtidigt som de kan utvecklas, förbättras, och växa i sin roll.

Vill du veta mer om studien, kontakta Göran Krafft.

By Rikard Molander