What’s NXT: Framtidsbarometern – tillbaka till vad?

När september lämnar över stafettpinnen till oktober, ackompanjerat av gulnande löv, har Sverige definitivt lämnat sommaren för hösten. Arbetslivet har kommit igång ordentligt efter semestersäsongen och med fyra av fem vaccinerade vågar vi, för första gången sedan andra vågen slog till för nästan ett år sedan, fråga oss lite försiktigt ”Är det över nu? Ska vi tillbaka till det normala igen?”

Kanske. Norge har nedgraderat covid-19 till ett hot i nivå med säsongsinfluensan, Sverige har inte ännu råkat ut för någon omfattande fjärde våg som vissa andra länder har, och restriktionerna lyfts i och med slutet av september. Å andra sidan tog inte smittan fart förra året förrän en bit in i oktober, kan deltavarianten (eller andra) leda till smittogenombrott trots höga vaccinationstal senare under säsongen?

Inte än, men snart
Våra Kairos Future Friends, som även denna månad fått svara på Framtidsbarometern (396 svarande denna gång) vågar inte riktigt tro att vi är ute ur tunneln än, men har blivit mycket mer optimistiska när vi kunnat återvända efter sommarledighet utan att några smittosiffror skjutit i höjden.

Ända sedan pandemin började har det varit oklart hur länge den kommer att pågå, och under i princip hela tiden har slutdatumet skjutits fram – efter ett par månader fastnade vi för ”ett år från och med nu” och denna uppskattning stannade hos oss under lång tid. Vi noterade i våras att det skedde ett trendbrott i och med att vaccinationerna kom igång: datumet sköts inte fram längre, istället fick det börja närma sig. I och med att sjukdomen envist höll sig kvar över sommaren och vägrade försvinna började dock slutet flyttas fram igen – tills nu.

Andelen som tror att det kommer att ta tills nästa år innan pandemin anses över i Sverige har, med undantag av en mycket liten nedgång när vaccinationerna gick som fortast, alltid legat stabil eller ökat. Det är det slut med nu. Under senaste månaden har andelen fallit, vilket innebär att en betydande andel tidigarelagt sin uppskattning om när pandemin ses som slut. Detta är mer eller mindre första gången sedan krisens början.

Tillbaka till det nya normala(?)
Vi ska inte överdriva, 70% tror fortfarande att det dröjer tills 2022 eller senare innan vi har lagt covid-19 bakom oss, men optimismen går inte att förneka. Andelen organisationer som planerar att sluta arbeta hemifrån i samma utsträckning som tidigare har ökat stadigt ända sedan vaccinationerna kom igång på allvar, men takten har ökat ordentligt senaste månaden. 

Under augusti var vi lite osäkra – vi visste inte vad hösten skulle innebära – men när ingen katastrof inträffat än så länge har planerna att återvända till arbetsplatserna tagit fart på allvar. 

Notera dock att i slutet av september ligger svaren jämt fördelade över spektrumet från ”helt på distans” till ”helt och hållet på plats”, och genomsnittet ligger på halvtid hemifrån och på plats. Vad kommer att hända framöver, givet att smittosiffrorna inte tar fart under hösten? Kommer vi att återgå till ”helt och hållet på plats” så småningom?

Vad är egentligen det nya normala?
Det är oklart exakt hur långt över ”halva tiden på plats” vårt genomsnitt faktiskt kommer att landa på till slut. Medan planerna för de närmaste tre månaderna har ändrats drastiskt under året har de långsiktiga förväntningarna på hur vi ska arbeta efter krisen varit anmärkningsvärt stabila, med mycket liknande svar månad för månad: vi väntar oss ungefär halva tiden på plats även efter krisen. 

Givet detta är det högst oklart hur mycket andelen distans-/hemarbete kommer att fortsätta falla under hösten och nästa år. Framtida Framtidsbarometrar kommer onekligen att bli spännande.

Hemarbete är bäst när det snart tar slut
Hur mycket vi faktiskt tycker om att arbeta hemifrån torde bli avgörande. Coronakrisen har gett oss möjlighet att prova på vilka effekter långvarigt distans- och hemarbete har på vårt välmående, och resultatet verkar vara: det beror på. Under hela krisen har en del svarat att hemarbetet har haft positiva effekter på medarbetarnas mående, och en del av har svarat att det istället har haft negativ påverkan. Andelarna har dock ändrats över tiden, med ett mönster som antyder att hemarbete känns bäst när vi vet att det kommer att ta slut.

 

Det var ungefär lika många som angav överlag positiva som negativa effekter för ett år sedan, men när andra vågen slog till och det blev klart att det här inte kommer att vara över på länge började ”sämre”-svaren dominera kraftigt. Det var inte förrän vaccineringen tog fart i våras som det började vända tillbaka – precis när vi återigen började kunna tro att det inte var så mycket kvar. 

Vi kan äta kakan och ha den kvar
Hur ska vi tolka detta, framförallt i kombination med att de flesta tror på betydande hemarbete även på lång sikt? Slutsatsen blir nog lite tråkigt tvåsidig: hemarbete har både för- och nackdelar och nackdelarna tenderar att överväga när vi känner att vi tvingas arbeta hemma, inte har kontakt med våra kollegor och inte tror att vi kommer få det snart heller. Det är osannolikt att hemarbete enbart på deltid skulle ha samma negativa effekter.

Vi vill ha en del möten på plats ändå  
Ett tecken på en återgång till arbetsplatserna är att andelen som tror att arbetsmöten och workshops/seminarier kommer att ske helt eller mycket mer online (kontra något mer eller inte mer alls) efter krisen jämfört med före har sjunkit något över tid.

I vintras trodde 85% att möten skulle ske mycket mer eller helt online, medan bara 70% tror det nu. För workshops är motsvarande siffror ca 45% och 35%. Viktigt att notera här är att minskningen har accelererat under den senaste månaden.

Vi samlas igen – för större saker
Våra Friends tror alltså att workshops kommer att flytta online i mindre grad än vanliga möten, och vi ser samma mönster när vi frågar om planer för tillställningar som samlar lite mer folk.

Liksom med distansarbete ser vi här en lång trend mot mer närvaro, som tilltagit kraftigt under senaste månaden i och med att restriktioner upphör. Och i och med att svaren här inte är lika symmetriska över spektrat som när det gäller distans-/hemarbete, dvs ca hälften väljer något av de mest tillåtande alternativen, och bara en fjärdedel något av de två mest restriktiva, så stöder detta bilden att lite större events inte kommer att digitaliseras lika mycket som vardagsarbetet. 

Vi kan säga att vi går mot en framtid där vi träffar andra i jobbet mest vid speciella tillfällen. Vi ses lite till fest, snarare än till vardags.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.

Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.