Viktigt för vår framtid: att förstå EU bättre
Nästa år går den Europeiska Unionen till val. Dags att öka fokuset på EU, unionens framtid och hur den kommer att påverka Sverige.
Ambitiösare EU blottlägger meningsskiljaktigheter
Flera trender och osäkerheter inom EU har potentiellt stora konsekvenser för Sverige. Unionen är inte längre bara en fråga om samarbete, den är en nyckelspelare för landets framtid. För det första har EU blivit mer aktivt och ambitiöst inom flera områden som tidigare låg utanför unionens uppmärksamhet. Här har synen i EU på senare tid krockat med svenska perspektiv och särintressen. Exempelvis har den svenska skogsbruksmodellen ifrågasatts från EU-håll, där den europeiska skogsstrategin avråder från hyggesavverkning. Jordbruket är en annan av de svenska näringarna som är mycket starkt uppkopplat mot EU:s stödsystem och därmed påverkas av den politiska utvecklingen av unionen. Ytterligare ett aktuellt exempel kommer på arbetsmarknadsområdet där ny EU-lagstiftning tydligare reglerar gränserna för långa arbetspass, vilket utmanar den svenska modellen och får stora konsekvenser för vård, omsorg och räddningstjänst. Flera exempel visar på att EU:s betydelse ökar och blir mer krävande.
EU är därmed en ur svensk synpunkt mycket viktig framtidsfråga. Det är därför nödvändigt för beslutsfattare i vårt lilla land i norr att bättre kunna förutse och förbereda sig för hur unionen kan utvecklas i framtiden.
Utrotningshotade svenskar?
Från svenskt hänseende har EU ett högt stöd i befolkningen. Men våra siffror visar också att endast 9 procent vill se ökad makt till överstatliga beslutsorgan.
Trots det höga stödet och EU:s betydelse verkar svenskarnas intresse och kunskap om unionen vara låg. För några år sedan konstaterade en statlig utredning att svenskarnas kunskap om EU var bristande[1]. Lärare, journalister och även politiker undviker gärna temat EU för att det anses var för komplext, svårt att förstå och relatera till. Kanske är det därför EU-ministern Jessika Roswall nyligen uttalade sig om att ”Svenskar och nordbor är utrotningshotade i EU:s institutioner”[2]. Kairos Futures strategikonsulter och analytiker har noterat att EU oftast toppar listorna i aktörer som starkt påverkar olika sektorer som rör våra kunder, men att kunskapen om varför och på vilket sätt är komplicerat att ta itu med.
Detta talar för att vi i Sverige har understuderat och underskattat EU:s roll allt för länge. Det är ett problem när det påverkar svensk ekonomi i allt högre grad. Aktuellt är det dessutom just nu då ränteläget i Sverige väcker en gammal debatt om vi ska gå med i euron.
EU har stora planer och utmaningar
Frågan om euron är dock inte den viktigaste frågan på EU:s agenda för de kommande åren. Invasionen av Ukraina och det spända geopolitiska läget globalt har andats ny luft i frågan om ett gemensamt europeiskt försvar – s k strategisk autonomi. Samtidigt driver denna globala maktomställning ett krav på EU att omdefiniera sin – eller rättare sagt, vår – nya industri- och handelspolitik. Alla medlemsstater behöver då ha tydligt för sig vad de vill ha och var de är beredda att kompromissa – men det är lättare desto större medlem man är.
EU:s roll ökar och skiftar: från ekonomiska stöd och frihandel till en geopolitisk aktör
Europeiska unionen grundades som ett handelsprojekt som skulle förbrödra Europas nationer och lägga grunden för fred och samarbete. Nu pressas unionen av en osäker omvärld. Frågan är om yttre press kommer få Europa att hålla samman i de stora frågorna eller om särintressen hos medlemsländer kommer omöjliggöra en enad röst i världen.
Bakom hörnet väntar även expansionsfrågan om huruvida nya länder ska välkomnas, och särskilt ett stort land som Ukraina. Skulle det kräva en reform eller skulle EU kunna fortsätta fungera på samma sätt som tidigare? Enligt EU-kommissionens ordförande von der Leyen är dock Ukrainas framtid ”i vår Union”[3]. Vi kan förstå det som att det världspolitiska läget aktualiserar frågan om EU är främst en gemenskap byggd på handel eller värderingar.
Sist, men inte minst, kvarstår frågan om EU:s plats bland stormakterna. USA och Kinas handelskrig som påbörjades på riktigt under Trump-administrationen har sedan ett par år tillbaka eskalerat och nu är racet efter teknologisk supremati i full fart. EU är inte med på det tåget och enligt vissa[4], inte byggt för dessa tider av ”hard power” och krig.
EU har alltså stora planer, men minst lika stora utmaningar framför sig.
Hur blir det i framtiden då?
Att förstå ovanstående är förutsättningar för att i nästa skede förstå vart utvecklingen kan tänkas vara på väg. Låt oss upprepa några säkra tendenser som vi precis har konstaterat:
• EU påverkar allt fler områden
• EU styr Sveriges framtid i allt högre grad
• Svenskar verkar ha dåliga kunskaper och för lågt intresse om vad som sker i unionen
• EU har gigantiska frågor på agendan framöver (frågor som påverkar Sverige)
• EU är en politisk institution, inte en överstatlig expertmyndighet. Vilket blir allt tydligare i en osäker omvärld som handlar om både geopolitik och värderingsgemenskaper.
Utifrån dessa punkter kan man börja fundera på vilka osäkerheter som väntar. En av osäkerheterna handlar om integrationen mellan medlemsländer. Även om det på senaste tid har verkat som att EU-institutioner växer sig starkare kan den politiska utvecklingen i enskilda medlemsstater alltid ändras. Dessutom är 2024 också valår i EU parlamentet, vilket medför en ökad osäkerhet. En annan osäkerhet handlar om EU:s enhetliga utveckling, det vill säga huruvida samma regler gäller för alla länder. Detta är något som vi svenskar känner till mycket väl: vi har valt bort euron. Hur blir det om allt fler länder kräver undantag – att man ser unionen som en buffé av valmöjligheter snarare än en likriktad överstatlig kappa.
Klicka på bilden för att se den i större format.
Bara dessa uppenbara osäkerheter låter oss skapa fyra scenarier. Bakom vilka det finns drivkrafter som skulle kunna ta fart. Alla fyra skulle också får stor påverkan på Sverige som land – oavsett om man är en offentlig aktör eller ett företag.
Kairos Future vill genomföra en framtidsstudie om hur Sveriges offentliga och privata organisationer bättre kan förstå och hantera EU:s framtida utveckling ur ett scenarioperspektiv. Preliminär start för studien är under första kvartalet 2024. Är du intresserad av att följa projektet och vara med att utforma det? Hör av dig till Axel Gruvaeus eller Olivier Rostang.
Artikelförfattare: Axel Gruvaeus och Olivier Rostang
[1] https://www.europaportalen.se/sites/default/files/eu-pa-hemmaplan-sou-201610.pdf
[2] https://www.dn.se/varlden/eu-ministern-svenskar-och-nordbor-ar-utrotningshotade-i-eus-institutioner/
[3] https://www.youtube.com/watch?v=3CodB7iohUI