Den nya innovationsarenan och det innovativa Sverige

Att Sverige är innovativt är ett budskap som med jämna mellanrum trummas in i oss såväl här hemma som i internationell press. Vi placeras ofta, om inte i topp, så väl bland de bästa, inte sällan i sällskap med länder så som Schweiz, Nederländerna, några grannländer, Korea, Japan och ytterligare något eller några länder, såväl i de rankingar som tas fram av internationella organisationer och som i forskningsrapporter som görs i ämnet. Ofta lyfter man fram faktorer så som tolerans, talang och teknikmognad, men också vår öppna och transparanta ekonomi, och inte minst våra internationella tekniktunga företag som satsar på forskning och utveckling, som förklarar den svenska innovationskraften.

Men vad krävs för att vi ska fortsätta kunna aspirera på titeln som ett av världens ledande innovationsländer? Och är vi verkligen så innovativa som dessa rankingar ger sken av? Hur ska vi lyckas befästa vår position i den stenhårda internationella konkurrensen som råder och inte hamna på efterkälken?

I rapporten ”Agenda för ett innovativt Sverige” framtagen av Kairos Future på uppdrag av Innovationsföretagen diskuteras dessa frågor och hur vi kan förstå den nya innovationsarenan, dess möjligheter och utmaningar, och innovationens och innovationssystemets förutsättningar och villkor.

Innovation i en raplex värld
Dagens affärlandskap kan beskrivas som raplext – rapidly changing and increasingly complex. Utvecklingen började accelerera på 80-talet och visar inga tecken på avmattning och konsekvenserna av denna förskjutning är bland annat att det blivit allt svårare för företag att prestera väl över tid, samtidigt som skillnaderna mellan företag i samma bransch ökat dramatiskt.

Den ökande raplexiteten hänger samman med andra skiften och långsiktiga trender som: 

  • Från planering till split-vision; att det blir allt viktigare att ha en idé om vart världen är på väg men samtidigt också ha fullt fokus på nuet. 
  • Den nya exponentiella logik som till följd av digitalisering brer ut sig på alltfler områden, och där den mänskliga, linjärt tänkande, hjärnan tenderar att underskatta hastigheten i utvecklingen. 
  • Tjänstifiering, och inte minst plattformifieringen av allt fler branscher. Det gör att allt fler företag måste förhålla sig till de ekosystem som de globala plattformsföretagen skapar, och ha en strategi kring vilka man ska ingå i och vilka de ska undvika. 
  • Utvecklingen inom artificiell Intelligens som gör att vi går ifrån mänskliga team till team av människa och maskin. Hur vi arbetar och vilka vi arbetar med kommer bli en direkt konsekvens utav detta, och vi kan även förvänta oss att AI på sikt kommer att accelerera innovationstakten inom alla delar och områden av innovationsprocessen. 

Men det är inte bara affärslandskapet i sig som förändras, mycket talar för att hela samhället befinner sig i en existentiell fas, där världen som vi känner den sedan 30, 40 eller rent av 70 år ruckas i grunden. Det kräver innovationer på helt andra nivåer, som handlar om att hantera globala samhällsutmaningar till följd av alltifrån klimatkris till geopolitiska maktförskjutningar. 

Existentiella samhällsutmaningar i vardande
Att påstå att vår tid ställer osedvanligt höga krav på oss när det kommer till uppfinningsrikedom och förnyelse är mot denna bakgrund knappast kontroversiellt. Men vad är det då så som får vissa nationer, organisationer eller företag att prestera över sina förutsättningar i denna allt mer svårnavigerade och komplexa verklighet. Att förstå vilka de centrala komponenterna är i ett innovationssystem skapar ett ramverk inom vilket en fortsatt dialog kan föras kring hur vi kan förbättra förutsättningarna för innovation i vår tid, på generell nivå, men också för ekosystem, enskilda företag och individer. 

Innovationens tretakt
Innovation är system som har förmågan att söka, skapa och skala. Sökandet handlar om att vara nyfiken och kunskapsdriven, att fånga trender, idéer, problem och möjligheter. Att skapa är att vara konceptuell och ha förmåga att formulera, bygga och testa nya idéer och lösningar. Slutligen, skala innebär att vara ”industriell” och ha förmågan att realisera, kommersialisera och skala upp idéer på marknaden. 

Det är dock relativt sällan som alla dessa drivkrafter är jämnt fördelade. Såväl individer som företag har en dragning åt en eller ett par av dem, medan de ibland är helt ointresserade av de övriga. För att lyckas att gå från idé och prototyp till kommersiell succé, krävs dock att den sista förmågan, att skala, finns på plats. Det är svårt att tänka sig att våra svenska klassiska storföretag, våra internationellt framgångsrika samhällsbyggnads- och ingenjörsföretagen eller våra enhörningar som Klarna eller Spotfiy kommit dit de är idag utan denna förmåga. 

Innovationsystemet – ett samspel mellan dimensioner och nivåer
En innovativ kultur som har förmågan att fånga in innovationens tretakt är grundbulten för ett innovativt system. Men den är inte tillräcklig. Förutsättningar i form av kunskap och kompetens, institutioner som möjliggör innovation och innovationsprocesser, och finansiellt kapital krävs också. 

Ser man på det nationella innovationssystemet består detta också av olika nivåer – från inidivid till övernationell nivå, där nationen tillsammans med andra nationer samverkar kring övernationella utmaningar.

Så hur bra står sig Sverige som innovationssystem jämfört med våra närmaste konkurrentländer? Den frågan ställdes till såväl Innovationsföretagens medlemmar som Kairos Futures nätverk. Det korta svaret är att vi trots våra fina utmärkelser är rätt medelmåttiga. Styrkan finns i viljan och ambitionen att vara först, och i kreativa och konceptuella individer. Svagheterna finns i förmågan att allokera resurser till det nya, såväl i företag som på samhällsnivå, i skattesystemets utformning och förmåga till samarbete mellan företag och samhälle. I varje fall om man ska tro dem som borde veta.

Slutsatserna kan sammanfattas med att vägen framåt handlar om mer framåtlut, såväl vad gäller statens ambitioner, som enskilda företags ambition och förmåga att hantera existerande och framtida affärer på en och samma gång. Ska vi fortsätta att prenumerera på topplaceringar över världens mest innovativa länder så krävs både mod och vilja att ständigt att vara först och bäst. 

Kanske är det rent av så att det krävs mer go på individnivå, att vi helt enkelt är lite för nöjda och bekväma, att vi är mer entreprenörer och innovatörer i teori än i praktik. 

Vill du läsa mer, finns rapporten ”Agenda för ett innovativt Sverige” som helhet för nedladdning här eller på Innovationsföretagens hemsida. Där finns även en lista över punkter som sammanfattar framtidens framgångsrika innovationssystem.

Vill du veta mer om hur din organisation kan arbeta systematiskt med innovation? Tveka inte att ta kontakt med Mats Lindgren som författat rapporten eller Katarina Stetler, director of innovation på Kairos Future.

Sammanfattning av: Karl Johan Tegnér

By Mats Lindgren