What’s NXT: Framtidens [digitala] organisationer är agila

Sedan år 1900 har vi blivit fyra gånger fler människor på jorden. Livslängden här i Sverige har under samma tid ökat från i genomsnitt 46 år till närmare 84. År 1900 fanns inga flygplan, få telefoner och knappt någon hade suttit i en bil. När vi betraktar hur våra smartphones, bilen och flyget genomsyrar vår vardag idag så svindlar tanken att vi under det kommande århundradet kommer att få uppleva en flera gånger högre utvecklingstakt, inom många teknikområden till och med en exponentiell sådan. Hur kommer vår omvärld att se ut, hur kommunicerar, reser och lever vi om hundra år?

Att föreställa sig exponentiell utveckling är för oss människor omöjligt, då våra hjärnors fysiska begränsning gör att vi tänker linjärt. Våra hjärnor vill konservera energi och vill se det som att vår omvärld kommer fortsätta att vara ungefär som vanligt. Vi behöver därför hjälp på traven av metoder som kan hjälpa oss och våra organisationer att hantera den allt snabbare förändringstakten, en förändring som i allt ökande grad stavas teknikutveckling och digitalisering. 

Framtidens ledande organisationer använder principer och ramverk som bygger in flexibilitet och innovationsförmåga. Att anamma agila principer, lånade från IT-världen, står bakom framgångar inom en rad branscher och är starkt kopplade både till framgångsrik digitalisering och de egenskaper en organisation behöver utveckla för att fortsätta vara relevant under det kommande decenniet. I den här artikeln presenterar vi några av de principer som underbygger en agil transformation. Vi avslöjar också att AI spelar en central roll i utvecklingen av agila organisationer fram emot 2030.  

Organisationer som vill nå 2030 som ledande behöver genomgå två olika typer av transformationer; digital och agil. Utvecklingen av agila arbetssätt drivs av behovet av ökad flexibilitet, en respons på snabbt ökande komplexitet i omvärlden och på de flesta branschers affärsarena – en komplexitet som i sin tur drivs av den snabba teknikutvecklingen. I och med intåget av sociala medier, och den transparens på marknaden som blev resultatet, skiftade också makten tydligt till konsumentens fördel. Idag är det av den anledningen allt mer naturligt att sätta kunden i fokus – en av de centrala agila principerna. Agila organisationer lyckas också betydligt bättre med sin digitalisering. I en undersökning bland 500 företagsledare visade det sig att de 10 procent som är mest ekonomiskt framgångsrika också är de som är mest agila (PA Consulting 2019)

Men hur hänger dessa två transformationer ihop? Och hur kan de hjälpa organisationer att hantera exponentiell förändring? Vi börjar med en resa tillbaka till 2001. 

Det agila manifestet
År 2001 tog 17 initiativtagare i IT-branschen fram det Agila manifestet, 12 principer för agil systemutveckling. Principerna, som är grundade i Lean managementfilosofi, var en motreaktion på de problem som IT-branschen i allt ökande grad upplevde; skenande budgetar och årslånga leveransförseningar. De 12 principerna underbygger idag kända agila metoder för systemutveckling så som Scrum, men även en begynnande revolution inom organisationsutveckling i ett antal branscher. Enligt en artikel av John M. Olin, School of Business, Washington University kommer 40% av bolagen på dagens Fortune 500-lista att vara borta 2030. Vilka kommer de huvudsakliga orsakerna till detta bortfall att vara? I våra undersökningar och vårt arbete som framtidsstrateger i hundratals organisationer ser vi att det i stor utsträckning handlar om hämmad innovationsförmåga på grund av brist på flexibilitet och en svårighet att överbrygga silos. Och när vi tittar framåt ser vi en viss typ av mindset som krävs för att överleva och blomstra under det kommande decenniet. Här sammanfattade som fyra agila principer som går hand i hand med den framtidsdrivna organisationen:

  • Förvänta dig, och välkomna förändringar: omvärlden, och kundernas beteenden förändras i en allt snabbare takt. Framgångsrika organisationer behöver vara flexibla och förändringsbenägna. Att gå från en traditionell företagskultur till en som välkomnar och kan hantera snabba förändringar är en central framgångsfaktor för det kommande decenniet och bortom det.
     
  • Ersätt resursfokus med kundfokus: människan; kunden, och även medarbetaren, ska alltid vara i fokus. Organisera resurserna kring den som ska använda en produkt eller tjänst, för att ständigt vara i kontakt med de verkliga behoven.
     
  • Testa och inhämta feedback: våga testa det som ännu inte är färdigt, utveckla nya innovativa tjänster och produkter i samverkan med dem som ska använda dem. Tjänster och produkter som är utvecklade med hjälp av denna princip blir ofta djupt uppskattade och älskade. 
     
  • Gå från kontroll till förtroende: Utveckla avdelningsöverskridande, självorganiserande team som bryter ned silos. Lita på att medarbetare och team, som får rätt förutsättningar genom ett tydligt ramverk, har en egen drivkraft att lösa uppgiften. Filosofin är att organisera sig som organismer, snarare än som maskiner.

Principen ovan och dess fördelar, är kända för många beslutsfattare. Ändå är det fortfarande förhållandevis få organisationer som använder agila arbetssätt utanför IT-organisationen trots att det är centralt för att utveckla den flexibilitet som krävs för att kunna hantera kundernas ökande krav, stödja framtidsdriven strategi och underlätta digital transformation. Bland de faktorer som utgör trösklar för att ta sig an ett agilt arbetssätt ser vi bland annat föråldrade sätt att mäta prestation, rigid företagskultur som inte tillåter medarbetare att testa och misslyckas och krångliga rutiner och byråkrati som hämmar agila initiativ och utveckling. 

Tre trender framåt
Vilka trender ser vi då framåt för utvecklingen av agila organisationer? Här är tre spaningar mot horisonten att hålla koll på:

Agil transformation tar fart 
I dag kan vi se agila ”öar” i flera branscher, men agila arbetssätt är fortfarande i huvudsak kopplade till IT och systemutveckling. Under det kommande decenniet kommer branscher som bygg, logistik och finans att genomgå agila transformationer. Agila arbetssätt sprider sig till affärsområden och funktioner utanför IT, och blir en del av den ordinarie organisationsutvecklingen. 

Möt AI, din nya teammedlem
2030 är AI en del av varje agilt team. Förutom användning av AI inom projektautomation har man inom organisationer som Accenture utvecklat och testat virtuella agila coacher och projektledare, vilka hjälper team att planera, hålla reda på leveranskrav och rapportera. Den virtuella teammedlemmen förutspår också framtida scenarios och hjälper teamen att undvika problem genom att använda historisk information. Användandet av icke-mänskliga teammedlemmar kommer inom de kommande åren att börja sprida sig och bli allt vanligare.

Emotionella techies tar plats
När AI kan ansvara för struktur och rapportering läggs fokus för de mänskliga medarbetarna istället på två andra egenskaper som förväntas bli allt mer eftertraktade; flexibel teknisk kompetens och emotionell intelligens. Personer som i sin yrkesroll kan hantera ständiga och snabba skiften i tekniker och digitala verktyg, och dessutom är stabila, empatiska och starkt anpassningsbara utgör den mänskliga spjutspetsen i framtidens agila organisationer.  

Inom det kommande decenniet kommer vi i ökande grad att se införandet av agila arbetssätt som en företagskulturell förändring snarare än en förändring som fokuserar på processer. Strikta IT-relaterade agila ramverk och certifieringar ger plats för agila principer som genomsyrar hela verksamheten. Jill Scott, rektor på kanadensiska Ottawa University uttrycker det så här (fritt översatt till svenska): ”Konstant teknologisk förändring är nu en del av vår verklighet. Agil är ett sätt att vara som tillåter oss att smidigt utvecklas i takt med omvärlden.” 

Har du frågor relaterade till den här artikeln, eller vill du veta mer om hur agila principer kan understödja er digitaliseringsresa? Kontakta Nina Al-Ghussein Norrman.

By Nina Al-Ghussein Norrman