What’s NXT: Jakten på framtidens tillväxt

Vårdcentralens röda öga blinkar milt mot Hassan där han parkerat sin cykel utan
för. Det är coronasäsong igen så han blir inte insläppt än, trots att vädret är lite bistert och det är kallt ute. Man brukade kalla det för "influensa”, men viruset som 
kom ungefär när Hassan föddes har blivit allmänt begrepp för de allvarliga utbrott 
som sker nästan varje vinter, särskilt nu som var och en känner igen virusens form på vårdcentralernas digitala skärmar, där det sakligt förklaras varför årets utbrott är annorlunda från förra årets.

Men Hassan har inte något virus, inte utöver de tillåtna nivåerna i alla fall. Han är här eftersom han i åttaårsåldern diagnosticerades med framtida cancer. Nu när han är klar med studietiden och fått fast jobb är det dags för preventiv behandling som del av hans pensionsplan. Hassans cancersjukdom riskerar inte att inträffa innan han fyllt femtio, så han har årtionden på sig och han tänker bestämt hålla sig till planen. Det är inte ens ett val, det har verkat självklart att man investerar i sin framtid. Nu är det dags för hans andra besök, av de fyra besöken han kommer göra per år under resten av livet. Hassan skattar sig lycklig som haft turen att födas så pass frisk – bara fyra besök per år är väldigt lite, jämfört med några av hans jämnåriga som behandlas för både hjärtsjukdomar och demens. Inget man behöver oroa sig för på 30–40 år ännu, men den genomsnittliga studenten räknar inte med att ha råd med livsförlängande teknik så det rimligaste man kan göra är att försäkra ålderdomen och se till att man inte dör i förtid. Men att ”gå i pension” kommer inte på fråga – pensionsplan handlar om att vara frisk hela livet, varför ska man då sluta arbeta?

Du har just läst en blick in i en avlägsen men principiellt inte omöjlig framtid. Ett paradigm byggt på biotekniska möjligheter till bättre hälsa, som skapat tillväxt, nya sociala förutsättningar och motsättningar. Hälsosamhället Hassan lever i är en av flera framtidsbilder som utforskats i jakten på nästa tillväxtvåg. Här lät vi den teknologiska revolution, som pågått sedan Fredrik Meischer på 1800-talet isolerade DNA och fortsatt med gensaxen CRISPR/Cas9 som upptäcktes 2009, sättas i hälsans tjänst för att illustrera hur tillväxtparadigm är en summa av ett samhälles gemensamma fokus och förmåga att lösa specifika problem. Det handlar alltså både om vilka möjligheter och begränsningar som finns men också vilken värld de sätts i bruk för att skapa. 

Det är runt den dominerande tekniska ordningen för produktion som samhällets institutioner växer fram och som formar de sociala förutsättningarna just här och nu. Utan industrisamhällets motorer och maskiner, inga fabriker, därmed heller inga bruksorter eller förstäder, ingen massmarknad, ingen fritid och ingen ungdomskultur som den växte fram. Följer vi tillväxten baklänges på detta vis kan vi se hur historien gått i vågor: Från muskeldriven plog och lie till maskiner drivna av kol, olja och elektricitet. Vågor där utvecklingslinjerna är från ett tidigt och spretigt experimenterande, till snabb tillväxt för att sedan mogna i ett för den tiden optimerat sätt att använda teknik och varandra. Där nya problem som behöver lösas inte enkelt hanteras i det befintliga, vilket sporrar nya investeringar i spretiga uppfinningar, och cykeln upprepas. 

Ser vi till nutiden finns det tecken på att vi närmar oss mognaden av det informations- och tjänstebaserade paradigm byggt på digital teknik som, beroende på hur man vill räkna, började med 70-talets ”microcomputers” eller på 90-talet med world wide webs födelse:

Ett konsoliderat teknikparadigm med olösta problem
Den grundläggande tekniken och strukturen för internet centrerat kring sociala plattformar är ”stagnerat” – efter MySpace har ”bättre” iterationer av sociala media kommit, men enligt samma grundläggande logik. Problem med säkerhet, integritet och automatisering finns kvar och ser ut att vara svårlösta utan nya teknologiska lösningar.

I kategorin olösta problem finns också mer grundläggande problem med hållbarheten av tidigare tillväxtlogik. Vi står för första gången i människans historia på allvar inför insikten att mer inte alltid är bättre när det kommer till resursanvändning. Ett på allvar begränsat resursanvändande ställer också frågor om rättvisa på sin spets: Hur ska vi konsumera mindre men också fortsätta minska orättvis ojämlikhet i världen? För att också kort återvända till idén om hälsa: Jordens befolkning blir allt äldre, allt större och behovet att hålla människor friska ökar!

Spirande nya teknologier och tankesätt
Både för att lösa problemen i nuvarande digitala tillväxtmotor och för hållbarheten syns teknologiska genombrott vid horisonten. Krypto-lösningar som Etherum är förutom en spekulationsrisk också ett exempel på ett programmerbart och mer transparent system att skapa tekniska applikationer på. Den tidigare nämnda gensaxen Crispr är bara i sin linda men har svindlande potential. Nya system och perspektiv för hållbar och cirkulär resurshantering dyker hela tiden upp: Allt från Agenda 2030 eller ”doughnut-economics” till ”stakeholder economy” figurerar oftare och allt mer på allvar. De fossilfria energiteknikerna fortsätter utvecklas och fler ser på allvar på möjligheten att i stor skala suga koldioxid ur luften.

Ökande spänningar och perspektivskiftande kriser
Farfadern till de långa vågornas ekonomi, Nikolaj Kondratieff, observerade 1935 att i mogna faser av tillväxtparadigm så ökar också spänningarna i världen som konsekvens av hårdnande konkurrens om både marknader och resurser för att förse dem. Det kan vi se idag, inte minst med det hårdnande klimatet online där trollfabriker för krig mot varandras befolkningar. Vi ser idag också en ökad orolighet i tidigare lovande utvecklingsländer till följd av avstannad tillväxttakt och minskad tro på gamla idéer av hur vägen till utveckling ser ut. Till det har det sista årets pandemi accelererat både motsättningar och tvingat eftersläntrare i den digitala logiken att komma ikapp – vilket skulle kunna tolkas som att logikerna körs till sitt slut snabbare. 

Vi kan alltså se att nuläget innehåller motsättningar som kräver mer teknikutveckling: Exempelvis i form av snabbare datorer med mer beräkningskraft men drivna på grön el och producerade på ett hållbart vis. Samtidigt har vi också spirande teknologi som skulle kunna lösa dessa problem: Mer och grönare el, kvantberäkningar och så vidare. Motsättningar som kräver stora investeringar både i fortsatt utveckling och i ny infrastruktur. Vi kan se det röra sig, men fortfarande i en takt som gör uppsatta mål svåra att nå: En färsk rapport från International Energy Agency visar att för att nå netto-noll i energisystemet till 2050 får inga nya fossila brytningsplatser starta eller kolkraftverk byggas och utbyggnaden av solparker i färdvägen motsvarar en ny av världens största anläggning dagligen. Men även om målet är långt ifrån självklart att nå talar ambitionerna både i ”väst” och ”öst” sitt tydliga språk: Kommande tillväxtvågor ska på sikt vara byggd på fossilfri energi. Då det dessutom ser ut som att både Kina och USA avser att konkurrera med varandra genom stora infrastrukturprojekt kan det vara så att den fossilfria omställningen får skjuts av politisk tävlan.  

Det ser alltså ganska så säkert ut att kommande tillväxtparadigm handlar om energiomställning, med allt vad det innebär i andra och tredje gradens konsekvenser: Nya transporter och nya vanor. Men det återstår viktiga osäkerheter: 

För det första självklart i vilken grad energiomställningen lyckas. Lyckas den fullkomligt står vi inför ett läge där energi i praktiken blir gratis – och de grundläggande ekonomiska villkoren har radikalt förändrats. Lyckas den bara delvis kommer prioriteringarna för resursanvändning bli fortsatt hårda. Kanske just det här är skillnaden för huruvida vi i framtiden har en blomstrande rymdturism eller om det blir via bättre VR vi får uppleva nya världar? I en värld med obegränsad och billig energi kan vi återbruka även om det kostar energi, i en ändlig energivärld är det ansvarsfulla att förlänga livscykler och låta det en gång producerade gå i arv. 

Den här artikeln bygger på en nylig rapport i kunskapsnätverket Kairos Future Club. Vill du få regelbundna analyser om aktuella framtidsfrågor och vad de innebär för din organisation, läs mer här.

Vill du veta mer om just jakten på framtidens tillväxtvåg och vad som går att vinna på att lära sig leta efter den? Kontakta Axel Gruvaeus.

By Axel Gruvaeus