What’s NXT: Världens enklaste land – migranternas möte med Sverige
”År 2015 hade Sverige en stor mängd invandrare. Hur lång tid tror du att det tog eller kommer ta innan svårigheterna som då uppstod är/var lösta?” Den frågan ställde vi till 1 000 svenskar våren 2021. Svaren visar att över 20 % av respondenterna tror att ”svårigheterna kommer aldrig bli lösta”. Lika många tror att det tar en generation.
Vilka svårigheter som avses framgår inte men både frågan och svaren handlar om migranters möte med Sverige. Så hur är det att som migrant möta Sveriges kultur och traditioner? För den som är intresserad av framtiden blir svaret på frågan högst relevant i ett land vars befolkning på fyra decennier gått från att vara jämförelsevist homogen till heterogen i världsklass. Att Sverige förändras av migration är ingen nyhet, men hur förändras migranterna och deras livsvillkor av Sverige? Migranter är ingen homogen grupp, även individer som kommer från samma religiöst-kulturella del av världen kan skilja sig stort åt i fråga om utbildning och värderingar. I det följande avses i första hand migranter som har kommit till Sverige de senaste cirka 20 åren, ofta med hemländer som Iran, Irak, Somalia, Afghanistan och Syrien.
Det extremistiska landet lagom
Få vetenskapliga grafer har väl fått så stort genomslag som World Value Surveys kulturkarta, och här kommer den igen. I kartan plottas ett stort antal länder in, baserat på intervjusvar där tusentals människor beskriver sina värderingar.
Klicka på bilden för större bild.
Länder som placerar sig högt på y-axeln kännetecknas av sekulära värderingar, medan människorna i länderna i bildens sydvästra hörn i allmänhet har mera traditionell dito: de är i högre grad religiösa, patriarkala och homofoba. Till vänster på x-axeln återfinns kulturer med mer kollektivistiska värderingar och där familj och klan fortsatt spelar en väldigt stor roll när individen gör livsval. Till höger på samma skala återfinner vi individualistiska kulturer och det är ingen slump att länderna där också kännetecknas av väl fungerande institutioner och, i många fall, välfärdssystem – det är ju förutsättningar för att kunna frigöra sig ifrån beroendet av släkt och familj för den egna överlevnaden.
Som framgår i modellen är Sverige sannerligen inte landet lagom. Snarare är vi extremister, särskilt i jämförelse med de länder varifrån många av Sveriges migranter har kommit från de senaste decennierna. Kanske är det lätt att som svensk att tänka att det rationella svenska samhällsbygget borde vara jämförelsevis enkelt att ta sig in i. Här finns inga uråldriga hederskodex som konkurrerar med de officiella lagarna, vill man förstå Sverige är det bara att läsa innantill, skaffa sig ett BankID och börja utöva sina individuella rättigheter. Men fullt så enkelt är det förstås inte, givet landets extrema position på kulturkartan. Den som reser mot nordost på kartan kan ofta räkna med 3 betydande effekter av mötet med Sverige.
Demografisk transition förändrar livsvalen
Demografisk transition är ett begrepp som syftar på en befolknings övergång från höga födelse- och dödstal till låga dito. Processen omfattar fyra, samt eventuellt ett nyligen föreslaget femte, steg och pågår över hela världen. Tidigt industrialiserade länder inledde transitionen före övriga och idag är det endast ett fåtal ekonomisk svaga länder som ännu inte lämnat fas 2. Bilden nedan illustrerar Sveriges transition från industrialiseringens början till 1995.
Sveriges födelsetal i blått och dödstal i rött, mellan åren 1735 till 2000. Källa: Wikipedia. Klicka på bilden för större bild.
I första fasen föds och dör många barn och livslängden är kort. I fas två ökar överlevnadsgraden och livslängden ökar vilket leder till en befolkningsökning. Under fas 3 växer befolkningen inledningsvis explosionsartat men snart börjar antalet barn per familj minska. I fas 4 avstannar befolkningsökningen och kan nå negativa värden. En betydande del av dagens utomeuropeiska migranter kommer från samhällen som befinner sig i transitionens andra eller tredje fas, något som återspeglas i dessa länders position på kulturkartan.
När livet förväntas att bli kort och hårt är frihetliga värderingar en lyx. Individens livsval spelar fortfarande en stor roll för den utökade familjens framgång. Dessa premisser påverkar naturligtvis individens förväntningar på livet och förväntningar påverkar vilka val hen gör, vad som är värt att investera i, exempelvis utbildning.
I Sverige kan livet bli långt och beroendet mellan den enskilda och familjen är jämförelsevis litet. Det finns heller ingen anledning att skynda på med barnafödande och att ha många barn är ingen fördel. För den enskilde kan ankomsten till Sverige innebära att djupt rotade uppfattningar om vad som är viktigt och riktigt i praktiken förlorar en del av sin relevans. Förändrade värderingar påverkar både individens relation till hemlandets kultur såväl som relationerna inom familjen när barnen i högre grad än föräldrarna formas av det nya landets synsätt.
Vinster och förluster i det nya landet
Under livets gång utvecklar vi människor ett socialt kapital baserat på vår bakgrund, våra nätverk, våra prestationer och samhällets normer. Den som migrerar till ett land med en annorlunda kultur och ett annat språk får ofta börja om med att bygga sitt sociala kapital, åtminstone utanför den lokala gemenskapen av andra expats. Beroende på kön och ålder innebär förflyttning till Sverige olika vinster och förluster som illustreras i bilden nedan.
Klicka på bilden för större bild.
En generell illustration över vinster och förluster som män och kvinnor kan uppleva vid en migration från en traditionell-kollektivistisk kultur till det hyper-individualiserade Sverige.
Från ett västerländskt perspektiv har särskilt kvinnor från traditionella, kollektivistiska kulturer mycket att vinna på att komma till Sverige. De höga skilsmässotalen för migranter visar också att relationen mellan könen i många fall förändras ganska radikalt. Kanske är det också därför som äldre invandrade män i högre grad återvänder till hemlandet än sina jämnåriga kvinnor?
Klicka på bilden för större bild.
Ålder och livsfas spelar också roll för vilka vinster och förluster individen upplever när hon tar sig mot nordost i kulturkartan.
Att migrantbarn ofta brottas med effekterna av kulturkrocken mellan föräldrarnas hemland och det nya landet är väl beskrivet i böcker och filmer. Sverige ger barn en jämförelsevis hög status gentemot exempelvis föräldrar och lärare, men också på ett mer indirekt sätt när socialtjänster omhändertar barn som inte anses få acceptabla uppväxtvillkor.
Från lågtillitskultur till högtillitskultur
Svenskarnas tillit till samhällets institutioner är i en internationell jämförelse hög. Det har i sin tur påverkat utvecklingen av den svenska välfärdsstaten som enligt Lars Trägårdh och Henrik Berggren präglas av "statsindividualism". Som beskrivs i modellen nedan är det individen och det offentliga som har en direkt relation, något som skiljer sig exempelvis mot Tysklands och USA:s samhällsbyggen.
Som migrant från samhällen där tilliten till samhällsinstitutioner och främlingar är betydligt lägre – ofta på grund av omfattande korruption och starka klanlojaliteter – innebär statsindividualismen en utmaning. Dock visar studier från Danmark, ett land med liknande tillitsnivåer som Sverige, att invandrade människor tenderar till att uppge en högre generell tillit efter en tid, om än inte lika hög som infödingarnas.
Mer frihet, bibehållen eller förstärkt religiositet
Givet dessa möten mellan migranter och svenska förhållningssätt, hur förändras människor från kulturkartans mer traditionella-patriarkala-religiösa kvadranter av att leva i Sverige? Som bilden nedan visar rör sig flera migrantgrupper åt mer frihetliga värderingar, det vill säga till en större tolerans för människors livsval, identitet och läggningar.
Källa: Migranternas röst, Bi Puranen 2019. Klicka på bilden för större bild.
Enligt analys av Bi Puranen (Med migranternas röst, 2019) beror förflyttningen bland annat på en ökad känsla av trygghet i livet: om jag ser att jag och mina barn har det bra nu och sannolikt i framtiden är jag mer benägen att bejaka andra människors livsval och uttryck. Det sambandet låter rimligt sett till Sveriges moderna historia och landets läge i kulturkartan. Trygghet var ett fundament i folkhemsbygget.
Migranternas religiositet står dock närmast oberörd av den svenska sekuläriteten. För exempelvis irakier, uppvuxna i Saddams jämförelsvis sekulära muslimska stat, har tron istället fördjupats i det nya landet.
Migranternas religiositet står dock närmast oberörd av den svenska sekuläriteten. För exempelvis irakier, uppvuxna i Saddams jämförelsvis sekulära muslimska stat, har tron istället fördjupats i det nya landet.
Vad säger dessa tre möten mellan migranter och Sverige om framtiden? Kommer Sveriges historiskt generösa migrationspolitik leda till att landets befolkning behöver två olika positioner på kulturkartan? Resonemangen ovan beskriver en dynamik med flera krafter i spel.
• Migranter är ingalunda immuna mot den omgivande kulturens idéer, särskilt de värderingar som kan kallas för frihetliga eller liberala. Varje ny generation formas i hög grad av sin samtid vilket talar för en homogenisering av det svenska värderingslandskapet framöver – åtminstone bland de individer som tar och får plats i majoritetssamhället.
• Flytten till en jämförelsevis jämställd och jämlik kultur präglad av statsindividualism betyder att den traditionella familjens roll och dynamik utmanas i grunden. Föräldrar och särskilt män riskerar att förlora status och det är naturligt att som individ kämpa emot den förlusten. Med tiden kommer även denna dynamik att upphöra när migrantgenerationernas avkomma bygger familjer och relationer på mer svenska villkor.
• Många migranter har tagit sig från en mindre till en mer kunskapsintensiv arbetsmarknad, en viktig faktor bakom varför många nya svenskar kämpar med att komma i egenförsörjning. Som har sagts så många gånger, samhällets förmåga att inkludera migranterna på arbetsmarknaden är kanske det absolut mest kraftfulla verktyg som det nya hemlandet har att tillgå för att undvika de negativa effekter som migration kan ha. Egenförsörjning betyder att individens kompetenser tas tillvara, en möjlighet till gemenskap, relationer och uppskattning samt åtminstone ett minimum av ekonomiskt självbestämmande. Allt detta är fundament för den trygghet som kan göra individen villig att anamma de frihetliga värderingar som svenskarna tycks uppskatta så mycket.
Behöver er organisation fördjupa förståelsen för migranters möte med Sverige? Eller har ni anledning att fundera över normer som gör er mer eller mindre attraktiva för nya svenskar som medarbetare? Kontakta Fredrik Torberger.