Från 90-konto till Swish – om insamling och engagemang i en ny tid
Allt färre unga vet vad 90-konto är och många ideella föreningar vittnar om svårigheter att engagera den yngre målgruppen. Samtidigt ser vi ett växande engagemang och många nya tekniska lösningar som har potential att transformera insamlingsbranschen. Så hur kommer det privata svenska givarbeteendet att förändras mot 2030?
Det finns givetvis många olika aspekter som både underlättar och försvårar för insamling och engagemang. Tillsammans med We Effect har Kairos Future kartlagt de viktigaste trenderna att ta hänsyn till framgent. Några av dessa är:
1. Ökad oro och segregation leder till mer fokus på hemmaplan. Sverige är det land inom OECD där inkomstklyftorna ökar snabbast. Och polisen varnar för att stora grupper hamnar utanför samhället och lever i parallella samhällsstrukturer. Till exempel har Sverige misslyckats med att integrera nya medborgare i landet – idag tar det exempelvis i snitt åtta år för en invandrare att få sitt första jobb. Klimatförändringarna tvingar redan nu människor att lämna sina hem och vi lär se ett ökat antal klimatflyktingar söka sig till Sverige framöver. När vi upplever en ökad segregation på hemmaplan och en ökad hotbild – både fysiskt och psykiskt – finns det en risk att människor väljer att krypa in i sin egen kokong och värna om sitt eget liv och de som står den nära; så kallad ”cocooning”.
2. Nya tekniska lösningar ökar förståelsen och empatin för andra grupper. Det bubblar inom tech-branschen, där det kontinuerligt kommer ut nya, innovativa produkter och tjänster samtidigt som kostnaden för de befintliga sjunker. Snart kan gemene man ha tillgång till ett VR-set. Det bidrar inte bara till häftigare dataspel utan även kunna användas för att visa andras verkligheter. Helt plötsligt blir det möjligt för oss att besöka ett flyktingläger i Yemen, följa med grisar till slakthuset eller uppleva hur det är att leva med autism. Därtill utvecklas ständigt artificiell intelligens och numera kan man till exempel chatta med en datagenererad etiopisk flicka samtidigt som hon gör en tvåtimmars vandring för att hämta vatten.
3. Engagemanget hittar nya former. Svenskar har sällan varit så engagerade som de är nu, men engagemanget har ändrat karaktär. Numera vill man gärna engagera sig i punktinsatser med tydliga resultat, och framgångsrika organisationer låter människor uppleva att de gör skillnad. Enskilda sakfrågor är lättare att skapa engagemang kring, och störst engagemangspotential finns kring de frågor som rör lokalsamhället. Och det finns mer engagemang att hämta; i vår studie Morgondagens medborgare uppger en av tre personer att de gärna skulle vilja bidra mer, men de vet bara inte hur.