Detta är inte över – Coronakrisen och framtidens arbetsliv
Coronakrisen är snart ett kvartal gammal och har vid det här laget blivit en del av våra liv. Många av oss har fått vänja oss vid att arbeta hemma och vänja oss av med att skaka hand. Vi håller möten via en av de plötsligt mycket mer populära videokonferenstjänsterna och tävlar om att ha den snyggaste bakgrundsbilden och bäst ljussättning i hemmakontoret.
På många håll i världen börjar det knorras rätt ordentligt om hårda karantänregler och en del länder förbereder sig för att öppna upp sina samhällen igen. I Sverige sprids smittan fortfarande i en jämn men inte ökande takt, och oavsett om sjukdomen till slut försvinner på grund av vår ökade försiktighet, om ett vaccin blir tillgängligt på rekordtid, eller om Covid-19 sakta men säkert arbetar sig igenom en stor del av befolkningen, så kommer krisen att någon gång gå över. Då är frågan vilka varaktiga förändringar vi kan vänta oss, i vardagen och på jobbet.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Coronakrisbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer en gång i veckan för att följa utvecklingen.
This ain´t over
Sedan vi startade Coronakrisbarometern har vi frågat våra respondenter om deras scenarioplanering. Närmare bestämt har vi frågat dem om vilket huvudscenario organisationen för närvarande arbetar utifrån. Vi gav fyra förslag:
- Pandemin klingar av under Q2, exempelvis genom uppnådd flockimmunitet
- Pandemin klingar av under Q2, men återkommer som en ny kris med restriktioner under hösten
- Pandemin klingar av under Q2, men återkommer med kraft under hösten, men då utan restriktioner
- Covid-19 och restriktioner kommer och går tills vi har ett vaccin om ca 18 månader.
- Annat
Under krisens tidiga fas skiljde sig åsikterna åt ganska rejält, men allt eftersom tiden gått har en konsensus vuxit fram, och den ser ut så här: detta är inte över. Inte på långa vägar.
Under den senaste månaden har alternativet ”Covid-19 med restriktioner är här för att stanna innan ett vaccin finns tillgängligt” dragit iväg rejält, på alla andra alternativs bekostnad. Om vi tittar lite närmare kan vi notera att det är framförallt under sista veckan av april vi ser ett avgörande skifte. Här vänder alternativet ”klingar av under våren, exempelvis genom flockimmunitet” kraftigt neråt samtidigt som ”viruset är här för att stanna” skjuter uppåt. Det kan troligen spåras tillbaka till att både nya sjukdomsfall och dödsfall hade stabiliserat sig på en jämn nivå vid den här tiden, och utan vare sig en explosiv ökning eller snabb minskning blev det tydligt att detta inte kommer att ta slut fort.
Ytterligare ett alternativt scenario, som vi inte haft med som svarsalternativ från början men som ter sig allt mer realistiskt, är: smittan sprider sig i en jämn takt genom samhället och avtar gradvis i takt med att allt fler blir immuna, alltmedan en låg nivå av restriktioner bibehålls.
Vi har vant oss – och blickar framåt
Under den senaste månaden har inga dramatiska förändringar i takten på nya sjukdoms- och dödsfall skett i Sverige. Vi har vant oss både vid virusets närvaro och att varken triumf eller total katastrof verkar stå för dörren. I denna situation blir det naturligt att tänka på längre sikt – även om detta inte tar slut snart gör en minskad förändringstakt att vi har råd att lyfta blicken. Redan i förra djupdyket i datamaterialet från vår coronakrisbarometer kunde vi notera att fler hade börjat planera för post-coronasamhället i slutet av april jämfört med krisens tidiga dagar, men under de senaste veckorna har planeringen ökat kraftigt.
På en femgradig skala mellan ”inte alls börjat planera” och ”har börjat planera i mycket stor utsträckning”, väljer ca 61 % alternativ 4 eller 5 i vårt senaste utskick, jämfört med endast 42 % för en knapp månad sedan och 35 % en knapp månad före det.
Flykten från kontoret
För många av oss består arbetet till stor del av vad sociologen Manuel Castells kallade ”symbolmanipulation”, dvs behandlande och produktion av information, snarare än fysiska ting. I praktiken innebär detta att arbeta sittandes framför en dator — dagens version av det som elaka tungor brukade kalla ”pappersvändande”. Med dagens digitala verktyg har det blivit allt lättare att sköta denna typ av arbete på distans, och en del har märkt att de trivs med det: i ett uppmärksammat beslut tillkännagav sociala mediejätten Twitter att de avser låta personalen arbeta hemifrån ”för alltid” om de så vill, och en snabb Googling ger oss en lång lista med artiklar som tillkännager att hemarbetet är här för att stanna.
Hur ser det ut bland våra Kairos Future Friends? Att arbeta hemifrån i den mån man kan har definitivt blir norm under krisen. Så många som 84 %, eller sex av sju respondenter, säger att man i deras organisation har uppmanat personalen att stanna hemma om det går.
Frågan är om man avser att gå Twitters väg och låta återtåget till kontoren när väl krisen ebbat ut vara mer eller mindre frivillig. Om det hände i stor utsträckning skulle det kunna ha en avgörande betydelse för Sveriges geografi i framtiden, med konsekvenser för bostadspriser, arbetspendling och infrastrukturplanering. En avgörande faktor här är om arbetsgivarna uppfattar det som att produktiviteten blir lidande vid hemarbete. Vår undersökning antyder att de flesta inte gör det.
Bara 21 % anser att produktiviteten minskat under krisen på grund av hemarbetet. Nästan lika många (20 %) upplever att den ökat. Hela 59 % noterar ingen skillnad, och detta torde öppna för möjligheten att hemarbete blir betydligt vanligare än idag i post-coronasamhället – speciellt när det finns hyrespengar att spara om man krymper eller rent av avskaffar kontoret. Frågan är bara om mer svårfångade värden som kreativitet och samhörighet får stå tillbaka.
Videokonferensernas senfärdiga genombrott
”TV-telefoner” eller liknande har varit stapelvaror i science fiction sedan mitten av 1900-talet, men det har dröjt och dröjt med att bli verklighet. Den moderna varianten, videokonferenssystem och videosamtal, har länge varit lite för besvärliga och lite för opålitliga för att bli verkligt populära. Men nu, när dessa program har nått en tröskel vad gäller användarvänlighet samtidigt som en pandemi ger oss alla ett ypperligt tillfälle att vänja oss vid distansmöten, är det deras tur att stå i rampljuset. Zoom, företaget bakom en av de mer populära videokonferensverktygen, har till exempel fått se sitt aktiepris stiga med 150 % sedan årsskiftet.
Och våra respondenter kompletterar flitigt sitt hemarbete med digitala möten. Hela 91 % säger sig ha organiserat något sådant sedan krisens utbrott i mars månad, och något över hälften har även organiserat någon onlineworkshop.
Precis som när det gäller hemarbete har många upptäckt att det fungerar rätt bra, och en stor majoritet tror att både möten och workshops även i fortsättningen kommer att ske över nätet i något till mycket större utsträckning än före krisen. Dock finns det gränser – i praktiken ingen svarar att möten och workshops kommer att migrera ut på nätet helt och hållet.
Många verkar alltså tro att den snabba digitaliseringen av arbetet som krisen resulterat i kommer att ha en varaktig påverkan på framtidens arbetsliv, och de flesta avser göra de förändringar som behövs för att möta framtidens nya förväntningar. En majoritet av respondenterna säger att de nu planerar att öka sina investeringar i digitalisering jämfört med innan krisen, både när det gäller interna arbetssätt och produkter.
Framtiden är osäker – vi håller koll
Coronakrisen i Sverige närmar sig ett kvartal i ålder och har under de senaste veckorna nått en relativt stabil nivå. Samtidigt har vi fått nya vanor, både när det gäller umgängesvanor, motion och arbetsliv. Vi ser en framväxande konsensus om att detta inte är över – inte pandemin och inte de anpassningar i arbets- och möteskultur den har lett till. Om några veckor börjar semestersäsongen dyka upp vid horisonten. Vad händer då?
Hur tar det här slut egentligen? Vad blir konsekvenserna, och när vi väl har lagt detta bakom oss, på vilka sätt kommer världen att se annorlunda ut? Följ Kairos Futures Coronakrisbarometer för att hålla dig uppdaterad.