What’s NXT: Framtiden sjunker i kurs

De flesta löv har fallit och vi närmar oss den mörkaste och kanske dystraste perioden på året innan ljusen tänds inför jul. Har vi några ljus i vinter att se fram emot? Kanske, men det dröjer nog ett tag innan vi får se dem.

Framtidsindex fortsätter falla
I förra månadens Framtidsbarometer lanserade vi Framtidsindex, ett sammanvägt mått på stämningen och framtidstron bland medlemmarna i vårt medlemsnätverk Kairos Future Friends. Denna månad har 494 av våra Friends svarat, bland annat på frågor om stämningen på arbetsplatsen, vad uppfattningen är om branschens framtid, om man planerar öka eller minska personalen framöver, och om samhället i stort kommer att präglas av optimistiska eller pessimistiska värderingar framöver. 

Själva framtidsindex är ett medeltal av svaren, omräknat så att resultatet hamnar mellan 100 (alla svarar allra mest positivt på alla frågor) och 0 (mest negativt på allt). Förra gången sammanföll lanseringen av indexet med ett kraftigt fall, vilket gör att man kunde vänta sig en mindre, positiv ”rekyl” av något slag denna gång – men nej, index föll ytterligare mellan september och oktober.

Färre framtidsbranscher
Ett sätt som tilltagande pessimism tar sig ut är att våra respondenter har en allt mer kylig inställning till olika branschers framtid. Framtidsindex har fallit under 2022, och om vi jämför senaste mätningen med samma tid förra året ser vi att andelen som kategoriserar en viss bransch som framtidsbransch har fallit för nästan alla branscher.

Ekonomi/finans och teknik/naturvetenskap är de enda som sett (mycket liten) förbättring sedan oktober 2021, och av dem är det bara den ena som faktiskt har höga siffror. IT, FoU och medicin ses fortfarande som framtidsbranscher men har alla tappat under året. För de flesta andra branscher är det mycket stora tapp som gäller, mellan ca en tredjedel till över hälften: bygg/anläggning har fallit från 51 till 22% och besöksnäring från 41 till 22%. 

AI:n kommer, men energi och klimat kommer först
Mest dramatiskt är dock media/kultur som kollapsat från 17% till försvinnande 7% på bara ett år. Är det de snabba framstegen inom AI inom text- och bildgenerering som ligger bakom, tro? 

Möjligtvis. Trots en nedgång är data/IT den bransch som ligger bäst till inför framtiden. Men det ger inte nödvändigtvis helt rätt bild att bara använda dessa fasta, aningen trubbiga kategorier. Vi har också bett våra respondenter att själva fylla i två branscher de anser har framtiden för sig. Genom att tolka, klassificera och lyfta fram nyckelord har vi kunnat göra detta ordmoln över resultatet:

Och visst kan vi se att IT och AI förekommer, tillsammans med digitalisering (av befintliga verksamheter) men allra störst är energiområdet, ofta i kombination med hållbarhetsfrågan. Det som har framtiden för sig, enligt dessa svar, är ofta kombinationer av energiproduktion, effektivisering och omställning för hållbar industri. Hållbarhet, snarare än en bransch i sig, behandlas som en ingrediens som gör olika verksamheter — från tillverkning till besöksnäring — till framtidsbranscher. 

Närliggande och också värt att nämna matproduktion, ofta småskalig och lokal, vilket tas upp ett antal gånger, antagligen i krigets och energikrisens kölvatten där resiliens och trygghet i det basala blir mer viktigt. 

Kompetensbrist i dag och i morgon
Bemannings- och rekryteringsbranschen förekom ett par gånger bland svaren men ändå mer sällan än smalare saker som aquakultur, spel och gig-ekonomi. Frågan är varför, eftersom kompetensförsörjning och kompetensbrist ofta omnämns som en av de allra viktigaste frågorna för svenska företag och organisationer idag – och i en snabbföränderlig värld är det allt viktigare att veta tidigt vilka kunskaper och färdigheter man kommer att behöva.

När vi frågar om kompetensbrist är ett problem för organisationen svarar så många som sex av sju att det är det i någon grad, och 40% att det är ett problem i hög eller mycket hög grad.

Givet detta tänker man sig lätt att det är prioriterat både att lösa detta och att se till att liknande problem inte uppstår i framtiden, kanske när nya kompetenser krävs. För att vara snabb på bollen här gäller att ha koll på vilka kompetenser som man kommer att behöva leta efter framöver och inrikta sin rekrytering och sina employer branding-initiativ åt rätt håll. Som ofta annars gäller här en kombination av fingret-i-luften-intuition och systematisk omvärldsanalys.

Hur bra koll har då Kairos Future Friends och deras arbetsplatser på detta? ”Sådär” är väl svaret – strax under hälften tycker att deras organisation har en klar och tydlig bild av vilka kompetenser som kommer att krävas på fem till tio års sikt.

Bara en liten grupp på 4% säger att deras organisation inte alls har en tydlig bild av framtida kompetensbehov och för dessa gäller givetvis att sätta igång omedelbart, men även gruppen ”i viss utsträckning” (den största gruppen) ligger i riskzonen eftersom det är lätt att vara lite väl optimistisk och missa osäkerheter och okända faktorer i sådana frågor.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 18 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.

Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.