What’s NXT: Sverige 2040 – vad tänker beslutsfattare om framtidens Sverige?
2005 genomförde Kairos Future en expertstudie på temat "Har Sverige en framtid?" bland ett drygt hundratal opinionsbildare och beslutsfattare inom politik och näringsliv. Slutsatsen blev att Sverige uppfattades som en ”kunskapsnation på dekis”. Åtta av tio ledande opinionsbildare och beslutsfattare inom forskning, näringsliv, fackliga organisationer, myndigheter och politik ansåg att det krävdes mycket omfattande förändringar för att Sverige skulle kunna behålla sin position på världsmarknaden.
Starkast var denna övertygelse bland politiker och företrädare för näringslivets organisationer. Minst övertygade var fackförbundens företrädare och ledande forskare, men även de såg stora behov av förändring.
Då, 2005 ansåg alltså beslutsfattarna att risken var stor att vi var på väg mot ”jämmerdalen”.
Sju år senare, 2012, gjorde vi en uppföljning av denna studie med fokus på tillväxt, makt, kunskap, innovation och hälsa, och dessa områdens utveckling mot 2030. Slutsatsen då var något mer optimistisk, inte minst gällande tillväxt och kunskapsintensiv industri. Då såg många kampen om naturresurser som den nya geopolitiska stridsfrågan och flera såg ett försvagat Väst framför sig, såväl ekonomiskt som vetenskapligt. Men det var ytterst få som trodde på ökad protektionism och handelskrig, eller ens ökade regleringar.
Hur är då bilden idag, och vad bör Sverige göra för att hålla i sig kvar i toppen? Inför Almedalen 2022 passade vi på att ställa frågan till Kairos Futures nätverk av experter, chefer och ledare.
Det korta svaret är att väldigt mycket har förändrats. Bilden av framtiden har förändrats dramatiskt, och en rad nya frågor har seglat upp som centrala. Och allt är inte positivt, långt därifrån.
Den samlade bilden beskrivs enklast som att Sverige (och världen) står inför tre huvudutmaningar: Den nya världsordningen, Klimatet och Innanförskapet. Därutöver finns ett fjärde tema, mer av en möjlighet, nämligen Digitaliseringen.
Så hur ska vi då förstå dessa utmaningar och möjligheter? Och vad har förändrats det senaste decenniet?
Utmaning 1: Den nya världsordningen
Jättarnas kamp om en splittrad värld
För tio år sedan såg 8 av 10 en framtid (2030) där ”stormakternas kamp om naturresurser” präglar den geopolitiska dagordningen. I dag är den uppfattningen helt dominerande. I stort sett alla – 93% – ser en framtid mot 2040 som präglas av just detta.
Drivet av de senaste årens tal om de-globalisering, Ukrainakrig och geopolitiska spänningar mellan USA och Kina, har också synen på globalisering förändrats i grunden. Fyra av fem (79%) ser en värld 2040 ”uppdelad i tydliga geopolitiska och i stor utsträckning teknologiskt separerade block”, och endast 12% är skeptiska till att det skulle bli så, de resterande är mer osäkra.
Också inom det vetenskapliga fältet pågår kampen, och där tror de flesta, sex av tio, att Kina avgår med segern och mot 2040 tagit över rollen som världsledare från USA ”inom de flesta vetenskapliga discipliner”.
Sveriges roll i den nya världen
Trots en helt ny geopolitisk arena, är det få som ser det som en strategisk utmaning för Sverige att finna rollen i den nya tiden. Endast 7% ser det som en av våra sju största utmaningar framöver. I jämförelse med många inhemska och egenproducerade utmaningar bleknar det geopolitiska bort.
Är försvaret avklarat nu?
Trots fullt krig i närområdet och ständiga rapporter om bristen på cybersäkerhet, tar sig inte heller försvar och säkerhet in på topplistan för strategiska utmaningar. Enbart 14% ser ”att stärka vår militära förmåga” som en av de sju största strategiska utmaningarna mot 2040.
… uppger ”att stärka vår militära förmåga” som en av Sveriges sju största utmaningar mot 2040.
Något fler (17%) säger detsamma om ”att stärka civil-, cyber- och psykologiskt försvar”. Därmed ligger såväl civilt som militärt försvar närmare botten än toppen i prioritetsordningen, enligt våra intervjuade experter och ledare. Detta trots att undersökningen ägde rum mitt under brinnande NATO-ansökan. Är försvarsfrågan månne redan avklarad?
Utmaning 2: Klimatet och energin
I stället för försvar är det klimat och energi som ses som verkligt centrala utmaningar mot 2040. Nästan hälften (45%) av de tillfrågade ansåg att ”ett energisystem som klarar snabb elektrifiering av samhälle och industri” är en av de sju viktigaste. Därmed är detta den utmaning som flest är överens om kommer påverka oss framöver. Ytterligare två klimatrelaterade utmaningar kvalar in på sex-i-topp: att bygga en ”välfungerande och klimatsmart infrastruktur” samt ”att säkerställa att Sverige når upp till sina klimatmål”.
Däremot är panelisterna mindre optimistiska till vår förmåga att lösa dem.
It’s getting hot in here
Med Parisavtalet 2016 kom världens länder äntligen överens om en gemensam plan för att bromsa den globala uppvärmningen. Och många initiativ har sedan dess tagits, inte minst inom näringslivet där snart hälften av världens storbolag satt upp mål i linje med Parisavtalet.
Samtidigt har vi sedan dess uppmätt några av de högsta temperaturerna någonsin, och efter en sommar präglad av värme och torka är läget alltmer akut. Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, räcker dagens insatser inte till för att uppnå Parisavtalets temperaturmål. Också våra respondenter är pessimistiska; endast 25% tror att 1,5-gradersmålet fortfarande kommer vara inom räckhåll år 2040.
Ottomotorn på sista versen
Bilen ses som en av de verkliga miljöbovarna och EU har satt ett slutdatum för försäljning av nya bilar med förbränningsmotor till 2035. Det kommer inte innebära att förbränningsmotorerna försvinner, då gamla bilar först ska fasas ut. Trots detta tror drygt hälften (54%) att bensin- och dieselfordon kommer vara utfasade i Europa redan år 2040. Rimligtvis kommer det gå betydligt fortare i Norge, där redan 65% av alla nyregistrerade bilar under förra året var elbilar.
Från Thailand till Tranås
Panelen tror att svenskarna är beredda att göra personliga beteendeförändringar för att värna om miljön, åtminstone genom att skippa solsemestern. Varannan (48%) ser det som troligt att svenskarna minst halverat mängden långväga semesterresor med flyg tills 2040, jämfört med nivåerna före pandemin. Frågan är om en sådan beteendeförändring kommer behövas, eller om vi inom arton år flyger hållbart och bekvämt i tystgående el- eller vätgasflyg?
Utmaning 3: Från utanförskap till innanförskap
Den kanske största utmaningen som respondenterna ser framför sig handlar om ett kluster av hemmaskapade problem av social karaktär. Det handlar om frågor som ”att motverka utvecklingen mot parallellsamhällen”, ”stärka tilliten i samhället”, ”bekämpa gängkriminaliteten”, ”motverka utanförskap och ekonomiska klyftor” – alla högt upp på listan av landets största utmaningar. Därmed berör de hur vi tar oss från ett utbrett socialt utanförskap till ett enda stort innanförskap.
Den svåra vägen ur parallellsamhället
Enligt panelen är landets tredje största framtidsutmaning att motverka utvecklingen mot den ofrivilliga segregationen som leder till uppkomsten av parallellsamhällen. De ser också pessimistiskt på samhällets möjlighet att ta sig ur denna nedåtgående spiral. Bara var fjärde (27%) ser att utanförskap och parallellsamhällen i Sverige kommer att försvinna och 2040 snarast ”betraktas som något som tillhör 2020-talet”.
Satsningar på skolan kan inte vänta
Skolan har en mycket central och kompensatorisk roll. Dessvärre är det många, både inrikes och utrikes födda, som lämnar den utan fullständiga betyg från gymnasiet eller ens med behörighet till gymnasiet.
Sveriges näst största strategiska utmaning är enligt panelen just ”att stärka landets grund- och gymnasieskola”, en utmaning som 39% av de tillfrågade ser som en av landets sju största. Ett sätt att stärka skolan är att höja läraryrkets status, och här har respondenterna ett visst hopp; drygt hälften (53%) av de tillfrågade tror att läraryrket kommer ha betydligt högre status år 2040.
Psykiska ohälsan här för att stanna
Sakta men säkert har den psykiska ohälsan seglat upp som vårt stora folkhälsoproblem, och idag står den högt upp på dagordningen. Kairos Futures långtidsstudier visar att andelen inte minst unga som upplever ångest och oro har ökat kraftigt under de senaste decennierna.
Detta är dock ingen trend som förväntas brytas. Endast 22% av de svarande tror att upplevd stress och stressrelaterad sjukdom sjunker kraftigt mot år 2040. Därmed är detta en av de frågor där panelen är som mest överens.
Möjlighet: Digitaliseringen
Om de tre tidigare temana närmast kan beskrivas som lite hotfulla utmaningar är digitaliseringen mer av en möjlighet.
Trotsig tilltro till offentlig digitalisering?
Sverige var tidigt ute i digitaliseringsfrågor och vi rankas ofta högt generellt sett i internationella mätningar, främst till följd av en digitaliserad allmänhet och digitaliserade företag. Men här är panelens tilltro till digitaliseringen stark också vad gäller offentlig sektor. Hela sex av tio (59%) tror att Sverige år 2040 kommer ha en topposition när det gäller digitalisering av offentlig sektor.
Det lär dock kräva en rejäl uppryckning, då vi stadigt fallit från toppositioner i början av seklet till en mindre framskjuten position i dag. I den senaste versionen av OECD:s Digital Government Index ligger vi hopplöst sist, frånsprungna även av icke-OECD-medlemmar som Uruguay, Panama och Argentina.
AI:n blir kreatör – inte chaufför
När det gäller utvecklingen av artificiell intelligens sätter panelen stor tilltro till dess förmåga som kreatör. Sju av tio (69%) tror att det mesta av text-, bild- och ljudproduktion, inklusive nyheter, kommer vara AI-genererad 2040. För mer insatta är det föga förvånande när man ser till de framsteg som gjorts på området under de senaste åren, med text- och bildverktyg baserade på stora AI-modeller som GPT-3 och DALL-E.
Trots denna övertygelse tror de flesta att besluten fortsatt kommer att ligga i människors händer, och inte bara besluten utan också beslutsunderlagen. Inte fler än 29% tror att ”de flesta nationella politiska beslut” kommer fattas utifrån AI-genererade beslutsunderlag, och knappt en av fyra (23%) tror att endast självkörande bilar kommer att få säljas i Europa år 2040.
Science fiction-litteraturens AI-dystopier lyser ännu med sin frånvaro. ”Att motverka AI:ns potentiella negativa effekter” är en av panelens lägst prioriterade utmaningar, med bara 8% som ser det som en av Sveriges sju största utmaningar mot 2040.
Metaverse blir verklighet
Om vi får vänta på AI som beslutsfattare så förväntar sig respondenterna att den digitala 3D-världen ligger betydligt närmare. Utifrån såväl investeringar som respondenternas förväntningar är ”metaverse” nästa stora skifte i hur vi använder internet. Över hälften (55%) av de tillfrågade tror nämligen att vi kommer tillbringa flera timmar om dagen i metaverse år 2040.
Bortom det stora – några trender
Om vi bortser från de allra största perspektiven finns ytterligare några intressanta slutsatser att dra från expertpanelens framtidsspaning. Då några av frågorna i denna undersökning ställdes med samma formulering för tio år sedan, ser vi några spännande skiften i panelens framtidstro.
Större tilltro till politiken
Dubbelt så många har tilltro till samhällsinstitutionernas långsiktighet jämfört med för tio år sedan. 45% tror att den politiska och ekonomiska långsiktigheten i västvärlden år 2040 kommer vara större än idag. Bara 25% trodde detsamma när vi ställde samma fråga för tio år sedan.
Slutet på den fria marknaden
Efter decennier av globalisering och privatisering finns tecken på en rekyl. 63% instämmer i ”att marknader kommer vara mer reglerade” år 2040. För tio år sedan var det bara 30% som instämde i påståendet.
Möjligen kan detta också hänga samma med synen på EU. Sex av tio (60%) tror nämligen att EU kommer ha ett större inflytande över medlemsländerna år 2040 jämfört med idag. Detta är en ökning med tio procentenheter från när frågan ställdes för tio år sedan.
Sagan om landsbygdens återkomst
En tredje förändring handlar om synen på landsbygden, kanske till följd av den nyindustrialisering som nu sveper över inte minst Norrland, digitaliseringens möjligheter och vissa förskjutningar i inrikes flyttmönster i pandemins kölvatten.
Panelen är nämligen betydligt mer positiv till landsbygdens utveckling idag än för tio år sedan. Då trodde bara 14% att den svenska ekonomiska tillväxten skulle bli jämnare fördelad över landet i framtiden. Idag instämmer tre gånger så många, 42%.
Sammanfattning
Så, vår expertpanel ser framför sig ett Sverige där
• geopolitiken bidragit till en splittrad omvärld
• temperaturen är flera grader varmare
• samhällets stora problem med psykisk ohälsa och utanförskap består
• gemene man tillbringar timtals uppslukade i digitala världar
En dystopi? Inte alls! Majoriteten (61%) är ändå optimistiska när det gäller Sveriges och näringslivets utveckling på 10–15 års sikt, och bara 14% är pessimistiska. Kanske är det helt enkelt så att de enskilda utmaningarna ser stora ut för sig själva, men att vi har förtroende för vår potential att överkomma hinder. Oavsett är vi alla inställda på att det kommer krävas stora satsningar för att vända bilden av Sverige 2040 från en dystopi till en utopi – eller åtminstone något däremellan.
Så gjorde vi undersökningen
Kairos Future Friends, vårt nätverk av experter, chefer och ledare inom både näringslivet och offentlig sektor, är underlaget för resultaten i denna rapport. Under juni 2022 skickades en enkät ut, vilken besvarades av 192 personer.
På frågorna om samhällets tillstånd år 2040 fick respondenterna ta ställning till varje scenario genom att på en fyrgradig skala ange i hur stor utsträckning de instämde med varje påstående (1 = Absolut inte, 2 = Troligen inte, 3 = Troligen, 4 = Helt säkert). Dessutom fanns alternativet ”Ingen uppfattning”. I denna rapport tolkas svarsalternativ 1 och 2 som nekande svar, och alternativ 3 och 4 som jakande.
På frågan om samhällets största strategiska utmaningar mot 2040 ombads respondenterna att utifrån 31 alternativ välja de sju utmaningar de ansåg vara störst.
Vi ville veta hur svenska beslutsfattare tänker kring Sveriges framtid och har sammanställt svaren från en undersökning i juni 2022 i vårt nätverk Kairos Future Friends med över 17 000 medlemmar, övervägande i ledande position. Vill du fördjupa dig i någon av dessa frågor? Kontakta Mats Lindgren.