Cyborg Society – framtidens samhälle?
Smarta klockor och sensorer i våra kläder – maskinen rör sig allt närmare och närmare in på huden och kanske snart in i kroppen. Hur ser ett samhälle ut där teknik inne i kroppen är normen?
På vilket sätt lever och interagerar vi, och hur hanterar vi en framtid där ekonomisk ojämlikhet och funktionsvariation kanske blir synonyma begrepp? Vad innebär det egentligen att vara en cybernetisk livsform, som inbegriper både organiska och teknologiska komponenter?
Begreppet cybernetik myntades först 1948 av forskaren Norbert Wiener, och betyder på grekiska ungefär styrande, kontroll. Begreppet syftar till att studera större teknologiska system än enskilda maskiner. Över tid har det kommit att användas mer och mer för att beskriva integrationen mellan människa och maskin, mellan teknik och biologi. I princip handlar det om kommunikation och feedback mellan olika komponenter.
Människan har förstås modifierat sin biologiska form långt längre än sedan 1948. Proteser, tatueringar och sinnesförändrande droger har varit med oss sedan vår äldsta historia, och är det något som markerat människans utveckling under de senaste tiotusen åren är det just integrationen med teknik och verktyg. I takt med att tekniken blir skarpare blir vi också alltmer beroende av den – och den blir alltmer en del av oss själva. Framför allt blir den en förväntad del av samhället. Hur väl överlever man i dagens Sverige utan mobiltelefon? Det går, men samhället är knappast format för att göra det enkelt.
Idag jobbar många företag och forskare med sätt att förstärka eller utveckla våra biologiska kroppar med funktioner från teknikens värld. NFC-chip i handen, exoskelett för äldre, sensorer som kan känna av insulinnivåer, listan kan göras lång. Men idag är de flesta av dessa punktinsatser, tillverkade för att hantera specifika problem. Det var en gång också fallet med mobiltelefonen. Idag kan det kännas långsökt att den en gång tillverkades uteslutande för telefonsamtal.
Lösningar som i början var menade för enskilda situationer kan ibland att växa över tid och förändrar då samhället i stort. Det finns åtskilliga exempel på detta, när någon innovation som funnits länge plötsligt skalas upp för att det nu finns en marknad som kan ta emot den. Om endast en eller två cybernetiska innovationer får samma skaleffekt som mobilen haft idag, ja, då kan vi räkna med ett samhälle som drastiskt förändras. Idag är implanterade chip mest en kuriosa, men om en stark aktör ger goda nog incitament att använda dem, kanske företag och offentliga organisationer behöver ta ställning till hur man hanterar dem på 5-10 års sikt, eller tidigare än så.
Vi vet inte hur ett samhälle byggt för cyborger kommer vara utformat. Det beror dels på teknikens utveckling, men också i vilken grad dess tillgänglighet begränsas av ekonomiska såväl som legala faktorer. Kanske blir mycket av tekniken för dyr för att användas allmänt, eller så anses den så pass integritetskränkande att den förbjuds. Säkert är dock att fortsätter digitaliseringen rulla såsom den gör idag, och då kan vi räkna med att på ett sätt eller annat digitalisera även oss själva.
Skiftet mot ett cybernetiskt samhälle sker inte idag och inte imorgon, men det finns mycket att vinna på beredskap, särskilt som tekniken är nära kopplad till AI och andra utvecklingar inom digitaliseringen som idag genomsyrar allt från skola till vård till arbetsliv.
Bevaka det som händer, bejaka det som faktiskt löser människors problem och visar sig möjligt att skala upp – och var beredd på att digitaliseringen skoningslöst fortsätter att omforma samhället. Hur arbetar din organisation idag med att förstå det digitala livet? Frågan är värd att ställa oavsett om tekniken finns i handväskan eller under huden.