What’s NXT: Framtidsbarometern – fast på gränsen till framtiden

Ännu en månad har gått utan att någon stegring i smittsiffrorna kunnat skönjas. Inte heller har vi blivit av med covid-19, utan det enda som fallit är antalet soltimmar. Om en dryg vecka lyser vi upp i mörkret med ljus och lyktor, och ser fram emot en julsäsong som inte befinner sig under samma hot som förra året. Precis som för en månad sedan – och två månader sedan – ligger antalet bekräftade smittade per dag något under 1 000, runt en tiondel av vad det var under den värsta perioden för ett år sedan.

Det tar ännu lite längre tid
Det ser ut som om pandemin i Sverige, till skillnad från i många andra länder, verkar vara åtminstone under kontroll, trots att vi inte ser någon riktig seger över viruset. Att vi inte ser någon förändring verkar ha förvånat våra Kairos Future Friends, som utgör basen för enkäten som ligger till grund för Framtidsbarometern. Denna månad har vi haft 388 svarande, och en återigen större andel tror att det kommer att dröja till nästa år innan pandemin anses över.

Mellan slutet av augusti och september – när restriktionerna drogs tillbaka – sjönk andelen som trodde att 2021 skulle bli ett renodlat ”pandemiår”. Kanske var förhoppningen att höga vaccinationstal skulle göra att viruset dog ut i Sverige, en förhoppning som inte infriats, i alla fall inte än. 

Intressant nog ser vi att andelen som tror Q4 2021 har sjunkit mycket mer än de som säger att pandemin ansågs över redan under Q3. Kanske indikerar detta att skillnader i denna bedömning börjar bero mindre på vad man tror om den framtida utvecklingen, och mer om vad man tycker räknas som ”över”.

Tillbaka till arbetsplatserna – hur mycket då?
Pandemins synbara ovilja att ta slut verkar återspeglas i företag och organisationers arbetsplaner. Sedan vaccinationerna kom igång i våras har planerna allt mer inkluderat att medarbetare som under pandemin arbetat hemifrån ska tillbaka till arbetsplatsen. I slutet av september såg vi den kraftigaste förändringen när det verkade som att hösten hade kommit utan att smittotalen stuckit iväg. Nu däremot, har det vänt tillbaka något. Jämfört med för en månad sedan är det något mer distansarbete som planeras över det närmaste kvartalet.

Detta kan bero dels på att pandemin hänger sig kvar längre än planerat, men det kan också bero på att nya vanor som det senaste året satt sig faktiskt kan vara mer hållbara än många trott. Nu i november är fördelningen rätt symmetrisk, med ett snitt på ca hälften av tiden närvarande och hälften av tiden på distans, och frågan är… hur långt ifrån detta i riktning mot högre närvaro vi kan vänta oss på längre sikt. Det är nämligen så att ända sedan början av året har de som tror att 2 eller 3 dagar på distans kommer att gälla på deras arbetsplats efter pandemin legat på en mycket stor och stadig majoritet på ca 70%.

Kompetensbristen den stora frågan post-corona
Vi har tidigare i Framtidsbarometern frågat våra Friends vilken som är den största framtidsutmaningen de står inför, och ett av de vanligaste svaren är kompetensförsörjning. Denna gång har vi fördjupat oss lite extra i denna centrala fråga. Det visar sig att kompetensbrist är ett problem för nära nog 85%, men kanske mer anmärkningsvärt är att det betraktas som ett problem i hög eller mycket hög utsträckning för så många som 4 av 10.

Kompetensbrist kan få allvarliga konsekvenser för företag och organisationer, men exakt vilka de är kan vara lite olika. Huvudsakligen oroar man sig för att organisationen inte kan prestera, på en skala från ”offensivt till defensivt”. Det handlar om att inte kunna innovera så mycket man vill å ena sidan (drygt 40% säger att detta är en risk), via försämrad konkurrenskraft och urholkad kärnverksamhet till det än mer grundläggande och allvarliga att inte kunna fullgöra sina plikter och utfästelser. Det är också mycket vanligt (38%) att man oroar sig för att personalen ska bli utbrända pga den börda de måste bära. En mindre andel på 6% anger att bristen faktiskt bedöms kunna utsätta andra för verklig fara.

Erfarna specialister efterfrågas
Vad är det då för kompetens som behövs? Detta skiljer sig givetvis åt mellan sektorer och branscher, men i allmänhet är teknisk kompetens den mest efterfrågade när vi ber våra respondenter att själva ange vad de är i behov av.

Förutom ingenjörer och tekniker efterfrågar främst offentlig sektor som väntat sjuksköterskor och lärare, och även kockar, läkare, säljare och ekonomer går att skönja i ordmolnet. Tittar vi lite mer i detalj i svaren bekräftas bilden att det handlar om teknisk specialistkompetens och vård och skola, med övriga spridda skurar som inkluderar projektledare och utredare. 

Noterbart är att många poängterar att de man är ute efter är ”seniora” eller ”erfarna” som förväntas kunna göra precis det som behövs av dem direkt utan att något behöver investeras i dem. Ett ovanligt rättframt svar sa kort och gott att det var brist på ”ingenjörer med 10 års erfarenhet”. 

Ett lackmustest för 2022
Så här en månad före jul kanske sommaren känns långt bort, men några har börjat planera även för denna. Efter att två Almedalsveckor i rad fallit offer för SARS-CoV-2 blir 2022 års tillställning ett lackmustest både för pandemin – är den verkligen helt över – och för Almedalsveckan i sig: studsar den tillbaka till full styrka efter två förlorade år? Det beror på. Vi frågade vad våra Friends har för planer och bad dem dessutom att förklara varför. Det var 43% som visste redan nu: totalt 11% som sa att de tänkte närvara, jämfört med 23% som inte tänkte det.

Bland de som tänker komma är nätverkande den främsta anledningen; Almedalen beskrivs som en viktig mötesplats där man kan träffa både kunder och makthavare, och där det är viktigt att synas. De som inte tänker komma anger i det flesta fall att det kostar för mycket och att nyttan inte är så stor. För många är det helt enkelt inte relevant och har aldrig varit det, antingen på grund av att det inte har något med verksamheten att göra, eller att man mest verkar på en internationell marknad. Ett flertal uttrycker också åsikten att Almedalen är ett gammaldags och lite förlegat evenemang – och med tanke på detta blir det extra intressant att se hur stor uppslutningen blir nästa sommar, efter två års uppehåll.

Framtidsbarometern åter i januari 
Om en månad är vi mitt i julledigheten och då tar även rapporteringen kring framtidsbarometern ledigt. Vi återkommer i januari då vi har ett nytt år och, som alltid, en ny framtid.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 15 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.

Kontakta vvd Johanna Danielsson om du vill ha strategiskt stöd att ta dig an framtiden, så lotsar hon dig till den kollega som kan din bransch eller frågeställning bäst.