Vad säger science fiction om världen i kris?

Människor är av naturen berättare. Vår förmåga att kommunicera går hand i hand med vår förmåga att fantisera, att förstå världen och att syntetisera kunskap. För att förbereda sig på framtiden krävs pålitlig data, men också framförhållning och fantasi nog att kunna tänka sig olika möjliga utfall och scenarier – kort sagt, det kräver en balans mellan science och fiction. När världen nu hanterar en global kris befinner vi oss mitt i ett scenario som vi i årtionden har kunnat förbereda oss på i fantasin.

Science-fiction genren brukar räkna sin tidiga historia till Mary Shelley's Frankenstein, men Mary Shelley skrev också år 1826 Den sista människan, som beskriver hur världen på 2000-talet går under i en pandemi. Science fiction har alltså förberett oss på pandemiscenarier ungefär lika länge som den existerat som genre, och de tankesätt som kommer från science-fiction-genren har sedan länge använts av futurister; det fanns på 50- och 60-talet en ganska naturlig länk mellan de skönlitterära bilderna av framtiden och de praktiska, med personer som Arthur C. Clarke som både författade böcker och var politiskt aktiv för att främja utvecklingar inom rymd- och luftfart. Om vi inte kan föreställa oss framtiden kan vi inte aktivt förespråka den – eller försöka undvika den.

Vi ser med det i åtanke förstås i backspegeln att Covid-19 inte alls var något oundvikligt. Otaliga tidskrifter varnade under 2018 om hotande pandemier, ekonomer varnade för hur sårbara de globala värdekedjorna var, och allmän politisk oordning gav många en förebådande känsla om att något skulle gå utför i händelsen av en kris – oavsett om den kom från bakterier och virus eller klimatförändringar och katastrofer. De värdefulla insikterna från att tänka futuristiskt ligger dock inte i att något händer utan snarare vilka konsekvenser det får och hur situationen kan utvecklas.

Vi kan som exempel titta på Max Brooks' roman World War Z, från 2006. Boken beskriver ett flertal ganska realistiska problem att besvara i pandemier (även om pandemin i boken i sig är ganska fantasifull); där beskrivs bland annat en kinesisk regering som försöker mörka utbrottet och ett USA som svarar långsamt för att det är valår och politikerna vill göra sig populära. Det intressanta i romanen är inte själva sjukdomen utan hur oförberedda institutioner, institutionell korruption och bristande information förvärrar situationen tills samhället helt går under. Det här är verklighetsnära problem som stater, företag och organisationer aktivt kan och bör motverka som del av förebyggande arbete mot pandemier och andra kriser. World War Z utspelar sig till större del efter pandemin, i den värld som återbyggs efter att den gamla världsordningen fallit sönder. Vi behöver nu börja fundera på vilka konsekvenser Covid-19 kan få på vår värld, även om vi förstås hoppas på att det inte går riktigt så illa att det förorsakar total kollaps.

Science fiction handlar som sagt om att kombinera vetenskapliga rön med fantasi. Vi måste i vår approach till att förstå framtiden utgå ifrån väl etablerade data och fakta kring situationen, för att därefter försöka spå kring vilka konsekvenser som kan uppstå. De specifika detaljerna är förstås upp till var och en inom sin organisation – och det kan vara värdefullt att lägga tid och pengar på kompetensutveckling kring omvärlds- och framtidsspaning just av detta syfte – men några grundläggande principer handlar om att:

Förstå systemen – ingenting sker i ett vakuum, vilket duktiga science fiction-aktörer förstår. Vad som inverkar på vad och vilken nivå av komplexitet som krävs för att modellera förändringar är kanske det viktigaste, och kräver skarp observation av omvärlden som den ser ut nu. ”Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad” sade William Gibson, och citatet beskriver just att vi redan nu ser nya lösningar, kulturella fenomen, och samarbetsformer ta fart. 

Tänk i presens - vi förstår inte framtiden genom linjära framskrivningar utan genom att förstå hur det är att leva i en värld med vissa rådande omständigheter. Science fiction handlar om att se framtiden i presens – inte ”detta kommer att hända” utan ”detta har hänt – vad händer nu?”. Vi tänker inte linjärt i händelseförlopp utan inifrån och ut – mitt vardagsliv formas av de institutioner, system, och normer som omger mig. Vi relaterar till världen som den ”alltid varit” – så hur ser den världen ut efter covid-19?

Utopier och dystopier – det finns en anledning till att de flesta science fiction-berättelser om pandemier beskriver fullständig samhällskollaps, jordens undergång, demokratins död, med mera. Genom att föreställa oss det värsta möjliga tar vi höjd för att spekulera, och detsamma gäller även det bästa möjliga. Med grund i fakta i övrigt kan vi därmed se svagheter och styrkor i helt nytt ljus. Det är viktigt att inte låta sig begränsas av vad som syns omöjligt i världen idag. Covid-19 visar redan på att många ”omöjliga” ingrepp faktiskt gick att ta till som svar på pandemin.

Det hände i morgon
För att förbereda din organisation på världen efter covid-19, börja redan idag fundera på hur det ser ut att leva efter krisen. Vilka är hjältarna? Vilka är att beskylla för att det inte gick bättre? Vilka berättelser använder vi för att förstå och hantera krisen? Människan är som sagt av naturen en narrativ varelse, och historiska tillbakablickar är av naturen alltid förenklingar. Det kommer dröja länge tills vi får ett tydligt perspektiv på den kris som rådde i världen våren 2020, men redan idag börjar berättelserna formas kring vad vi borde ha gjort, och vad vi skulle kunna göra bättre. Ha koll på dessa berättelser och narrativ, inte för att de nödvändigtvis är sanna, utan för att de säger mycket om berättaren själv. Pablo Picasso menade att konsten är en lögn som visar oss sanningen – detsamma gäller i mångt och mycket berättelser om framtiden. Genom att föreställa oss en annorlunda framtid kan vi tydligare förstå vår samtid – och de krafter som därmed ger form åt det som komma skall.

Vill du veta mer om hur ni kan arbeta med scenarioplanering och omvärldsanalys? Läs mer om vår onlinekurs i scenarioteknik här!

By Rikard Molander