What’s NXT: Framtidsbarometern – på randen till post-corona
Från och med 9 februari 2022 slopade regeringen pandemirestriktionerna, i linje med vad flera andra länder redan gjort. Omikronvarianten har svept genom samhället sedan årsskiftet, och även om antalet inlagda och döda har stigit har de stigit mycket mindre än smittotalen, som skjutit i höjden så mycket att vi mer eller mindre slutat testa för viruset. Kontentan är att varianten varit helt omöjlig att stoppa samt mindre farlig än sina föregångare, och att det därför varit rätt beslut att slopa restriktionerna och återgå till normalläge.
Betyder det att pandemin anses över i praktiken och att vi nu klivit över till post-coronasamhället? Ja och nej, pandemin pågår fortfarande, men tecknen pekar mot att dess betydelse för samhället i stort håller på att blekna bort. Under nästan hela pandemin har medlemmarna i vårt nätverk Kairos Future Friends – som varje månad får yttra sig i Framtidsbarometern – flyttat fram datumet de tror att pandemin kommer att anses vara över. Med andra ord, få trodde ”minst två år” våren 2020. Enda undantaget var förra våren när vaccinationerna kom igång och hoppet spirade ett tag.
Sedan årsskiftet har slutet dock inte skjutits fram längre, utan snarare tidigarelagts när omikron visade sig mildare och restriktioner dragits tillbaka. Bland de 428 som svarat på februarienkäten trodde 7 av 10 att slutet skulle inträffa under 2022, jämfört med bara 3 av 10 för två månader sedan, just när smittan steg igen. Andelen mest optimistiska, som ser ett slut före midsommar, har ökat ännu mer dramatiskt, från 5 till 38%. Resultaten är intressanta, inte minst eftersom de flesta av Kairos Future Friends är personer i ledande ställning i Sverige och deras svar därför ger en indikator på hur de planerar för framtiden i sina företag och organisationer.
Vågen som kom av sig
Tidigare smittovågor har medfört pessimism och försiktighet när det gäller arbete på plats och möjlighet till att delta i events av olika slag. Samma sak gällde i december, när stigande siffror gjorde att höstens planer på att återvända till arbetsplatserna fick ställas in. I och med omikrons natur och regeringens signaler kom dock denna försiktighet av sig tvärt nu i februari. Andelen som planerar att arbeta huvudsak på distans samt undvika större seminarier och konferenser har fallit från en majoritet till 10–20%.
Något troligare att kvinnor jobbar hemifrån mer framöver
Många planerar nu (kanske för tredje gången gillt?!) en återgång till arbete på plats för de som jobbat hemifrån från och till de senaste två åren. Men tidigare undersökningar i Framtidsbarometern har visat att det är få som tror att återgången kommer att bli fullständig – så mycket som upp till halvtid tror de flesta att det kommer att vara vanligt att jobba hemifrån även efter pandemin.
Är det någon skillnad här mellan kvinnor och män? De flesta tror inte det. Av de 78% för vilka frågan är relevant, dvs. de arbetar på en icke-enkönad arbetsplats där folk har jobbat hemma under pandemin, säger en majoritet att det nog kommer att vara lika vanligt. Av de andra dock, tror över fyra gånger fler att kvinnor kommer att arbeta hemifrån mer än män än motsatsen. Om detta beror på observationer av hur det varit under pandemin eller baserade på mer generella tendenser – som t.ex. att kvinnor oftare arbetar deltid än män – är inte klart.
Vi ska bli fler
Ännu ett tecken på att vi äntligen är på väg in i post-coronasamhället är ett skutt i andelen som planerar att nyanställa. Från att ha nått botten under andra vågen hösten 2020, då lika många avsåg att dra ner som att skala upp, har fler och fler tänkt öka personalstyrkan, och störst uppgång för en enskild månad har vi sett nu i februari.
Kriminalitet, skola, energi och sjukvård viktigast valåret 2022
Politik handlar liksom konflikter i arbetslivet om värderingar och förväntningar som ger upphov till meningsskiljaktigheter – som till slut måste hanteras. Nu år 2022 ser vi fram emot ett riksdagsval, där svenska folket får säga sitt om samhällets riktning i stort. Vilka frågor kommer att vara avgörande denna gång? Det har vi frågat våra respondenter och det råder spridda skurar. En snabb överblick visar att kriminalitet, skola, vård och integration är vanligt förekommande.
Djupare läsning bekräftar den bilden. ”Kriminalitet” är det största ordet men ämnet återkommer även i annan dräkt, som specifikt gängkriminalitet, eller som brottslighet, trygghet och lag och ordning. Inte alla som nämner dessa håller dock med om att de borde vara de viktigaste frågorna: ”Tyvärr tror jag att det kommer att handla om hårdare tag i allmänhet” säger en respondent, ”Tröttsamt nog tror jag lag och ordning och skärpta straff är en av dessa saker” instämmer en annan.
Ofta är det miljön som uppfattas undanskuffat till förmån för annat: en respondent bland många som svarar invandring och integration tillägger ”…men jag skulle önska att det var klimatfrågan”. Inom miljöområdet nämns lite olika frågor från olika vinklar: klimatet till viss del, men mest i termer av energi – försörjning, slag, skatter och priser, både gällande elproduktion och drivmedel. När ekonomin nämns är det ofta i samband med stigande energipriser.
Vård och sjukvård är som väntat mycket vanliga svar, men i regel är dessa respondenter inte mer specifika än så. Bara någon enstaka tror att regeringens hantering av pandemin kommer att vara en viktig fråga och någon mer nämner katastrofberedskap, fler hänvisar till det spända säkerhetspolitiska läget (Nato nämns ett par gånger) och hur övriga partier ställer sig till överenskommelser med Sverigedemokraterna.
Det är inga dramatiska skillnader mellan respondenter i privat och offentlig sektor, förutom en viss övervikt av offentlig sektor bland de som lyfter upp skolfrågor som avgörande.
2022 – framtidens första år?
År 2022 kan visa sig vara ett viktigt år för Sveriges framtid. Vi kommer troligen att kunna urskilja pandemins långsiktiga konsekvenser i ett tydligare ljus, den ekonomiska aktiviteten må ta fart med nyanställningar, och i ett viktigt val tar vi ställning till hur utmaningar med kriminalitet, integration, vård och skola, samt en energi- och klimatkris vid horisonten ska bemötas.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 15 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.