Framtidens kompetensförsörjning - lär dig attrahera och behålla arbetskraft
Kompetensförsörjning är en växande utmaning för arbetsgivare: enligt uppgifter från organisationen Svenskt Näringsliv anger 75% av svenska arbetsgivare att det är svårt att hitta rätt kompetens. Att förstå dagens och framtidens preferenser hos arbetstagarna kan underlätta rekryteringsprocessen avsevärt. Likaså kan en fördjupad förståelse av vad som får anställda att trivas och vilja stanna kvar minska både behovet av rekrytering och stärka bilden av en arbetsplats som attraktiv och hållbar.
Under våren 2024 kommer Kairos Future att använda sina beprövade metoder för att genomföra en ny framtidsstudie. Vi kommer att utforska olika yrkesgruppers syn på arbete, är det något som främst genererar gemensam nytta eller snarare står för individuell vinning?
En omfattande kompetensbrist
Utmaningen att hitta rätt kompetens ser inte ut att minska, särskilt inte med tanke på de omvälvande förändringarna inom arbetslivet genom automatisering och generativ AI som tar fart nu. Samtidigt har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förutspått en ökande efterfrågan på arbetskraft inom välfärden, med behov av 410 000 nya medarbetare fram till år 2031. Under samma period förväntas den arbetsföra delen av befolkningen öka med (bara) 253 000 personer.
Figur 1. Andel av svenska arbetsgivare som anger att det är svårt att hitta kompetens. Källa: Svenskt Näringsliv
Generationerna glider isär i sin syn på arbete
2017 genomförde Kairos Future en stor studie kring svenskarnas relation till jobbet, en studie som följdes upp 2021. Genom att titta på ett stort underlag av enkätsvar och jämföra dem över tid så framgår att generationerna glidit isär jämfört med 2017. En persons ålder är därmed en allt sannolikare förklaring till huruvida personen går till jobbet främst för sig själv eller för andra. Tvärtemot vad som ofta påstås om att Generation Z vill förändra världen på jobbet så har värderingar om ”egennytta” i synen på arbete förstärkts. Tanken om en bättre framtid kan dock fortsatt innebära en stark moralisk kompass – jobbet kanske inte behöver vara platsen där man förändrar världen, men det kan fortfarande vara mycket viktigt att jobbet inte gör världen sämre. Samtidigt gjorde de äldsta på arbetsmarknaden den motsatta resan och förstärkte sin syn på arbetet som bidragande till ”annannytta”, alltså snarare som bidragande till andras intressen (se diagram nedan).
Figur 2. Tilltagande ålderspolarisering i synen på arbete. Källa Kairos Future 2021.
Ett exempel: den altruistiska marknadsföraren
Hur man ser på jobbet varierar mellan olika yrkesgrupper. Marknadsförare är exempelvis en yrkesgrupp som värderar frihet och personlig utveckling i sitt arbete. Samtidigt anser de att arbetet framför allt bidrar till ”annannytta”. Denna mer altruistiska inställning delas av exempelvis gymnasielärare, vilka också ser arbetet som huvudsakligen till för andras bästa. Dessa två yrken står i kontrast till undersköterskan, som ser sitt arbete, trots dess inriktning på att hjälpa människor, som mer balanserat mellan att skapa nytta för andra och egennytta (vilket rimmar väl med forskning som visar på att man mår bra av att göra gott för andra).
Figur 3. Arbetslivkartan: Två definierande dimensioner. Resultat för olika generationer och yrkesgrupper – exempel från Kairos Future Stora Jobbstudien (2017).
Utmaningen att behålla värdefull personal i en digital era
Att minimera risken för att förlora värdefulla medarbetare kan vara lika utmanande som själva rekryteringsprocessen. Sedan senaste undersökningen har en hel del hänt i vår omvärld, närvärld och invärld som sannolikt påverkat människors prioriteringar – inte minst när det gäller digitalisering och teknik. I en värld som i allt högre grad bygger på teknik är det exempelvis särskilt viktigt att förstå att svenskar som dagligen upplever tekniska problem på jobbet är mer benägna att överväga att byta arbetsplats jämfört med dem som upplever en vardag fri från teknikstrul. Samtidigt längtar många högutbildade svenskar efter en arbetsvecka på högst 30 timmar, hur många menar allvar med detta?
Vill ni lära er mer om framtidens kompetensförsörjning?
Under våren 2024 planerar Karios Future för en ny framtidsstudie kring framtidens kompetensförsörjning. Studien kommer att utgå från följande tre frågeställningar:
1. Vilka är framtidens kompetenser?
2. Hur attraherar man som arbetsgivare rätt kompetenser?
3. Finns det samsyn om ett arbetslivskontrakt?
Utifrån omvärldsanalys, aktuell forskning och en omfattande enkät som besvaras av minst 5.000 svenskar ger framtidsstudien konkreta tips och kunskaper för att underlätta era kompetensförsörjnings- och rekryteringsbehov.
Med en djupare insikt i trender, önskemål och framtida behov kan ni skapa förutsättningar för förändringar som gör er arbetsplats mer attraktiv. Detta ökar chansen att värdefulla medarbetare kommer att trivas och stanna längre hos just er.
Läs mer om hur ni kan delta i framtidsstudien här eller kontakta Cecilia Löfgreen.