Morgondagens hälso- och vårdmedarbetare

I många branscher har man på olika sätt under en längre tid förberett sig för vad den fjärde industrirevolutionen kommer att innebära för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Inom hälso- och sjukvården har man varit sen med att rusta sig för att i hårdare konkurrens klara attraktionen av nya medarbetare med nya kompetenser. Vad innebär det egentligen när hälso- och sjukvården ska bygga på nya organisatoriska lösningar och verklig digitalisering?

På uppdrag av Socialstyrelsen har vi arbetat med projektet Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. En av huvudaktiviteterna i arbetet har varit sex heldagsworkshoppar i två omgångar med ett sextiotal representanter för olika delar av sektorn. En sektor som ska genomgå stora förändringar de kommande åren.

Ökad raplexitet ger nya styrmodeller
De flesta organisationer lever idag i en värld som är kraftigt förändrad om man ser tillbaka ett tjugotal år. Dels är tillvaron mer komplex, det är fler faktorer som interagerar med varandra, dels är förändringstakten högre. Den här kombinationen av hög förändringstakt och komplexitet kallas ibland ”raplex” (kombination av de engelska uttrycken rapid och complex). Den här situationen för med sig att många organisationer inte upplever att traditionella modeller för styrning och ledning av en organisation fungerar speciellt bra längre. Istället experimenteras det i ökande omfattning med olika styrmodeller i akt och mening att klara av att hantera den nya tillvaron.

Faktum är att ledarförmåga kommer att vara avgörande för framgång. En fråga som medskaparna i de båda workshopserierna, i nämnda projekt med Socialstyrelsen, ofta återkommit till. Morgondagens snabbväxande, sammanlänkade och teknikdrivna värld kommer att kräva att ledare anpassar sig till en ny verklighet i den nya industrivågen för att lyckas.

Kompetensförsörjning i ny kontext
Utöver de kompetenser som sedan tidigare är aktuella för sektorn så innebär utvecklingen en kompetensförsörjning när det gäller roller/funktioner som exempelvis; superspecialister inom diverse biomed-, genetik- och teknikområden; kombinationer av läkare och ingenjör eller läkare och ekonom i en och samma person; kundledare och patientkoordinatorer; AI-tekniker; geriatriker i hemsjukvård; hälsopedagoger; internetombud; mobil teknik-support; vårdplatsanalytiker i hemsjukvård; analytiker inom ett antal olika analysområden; logistik- och kvalitetssamordnare.

I våra enkätstudier bland chefer på sjukhus och i läkemedelsindustrin har vi noterat att en del tankar beträffande den sortens kompetensförsörjning börjar ta form. Det viktiga blir att utbildningsaktörer och rekryterare får detta att gå i takt med den organisatoriska omstruktureringen. Att denna samklang har brister är det dock allt fler som påpekar. I ett antal debattartiklar har vi, särskilt under det senaste året, kunnat ta del av argumentation kring behovet av att lärosätena behöver bli bättre på att producera det som marknaden behöver.

Attraktion i ny värderingskontext
Frågan är dock hur de yrkesverksamma, och dagens unga, ser på attraktionen, arbetsmiljön, det yrkeslivslånga lärandet samt kraven på ett allt längre arbetsliv på den framtida arbetsplatsen? Inte minst i ljuset av generationsspecifika skillnader i värderingar och drivkrafter. Med tiden tillkommer dessutom påverkan genom fler faktorer som har betydelse i denna förändring såsom förhållandet mellan;

  • människa och maskin
  • tillit och protokoll
  • unga och äldre
  • trygghet och otrygghet
  • egenmakt och vanmakt
  • hållbarhet och resursknapphet

Vi startar unik studie om attraktionskraft och kompetensförsörjning i vården
Attraktion och kompetensförsörjning är en mycket viktig fråga för många branscher, i likhet med vården, tandvården och omsorgen. I det arbetet kommer det att krävas ett förändrat synsätt på kompetens och kompetensförsörjning. Dessutom tillkommer frågor som exempelvis: Vad skiljer och vad är gemensamt mellan yngre och äldre och mellan olika professioner när det gäller synen på arbetet? Vilka är drivkrafterna att jobba inom vård och omsorg? Vad behöver utvecklas och förändras sett ur de yrkesverksammas perspektiv?

Mer om studien finner du här.

Mats Olsson, Director Health & Healthcare, Kairos Future

 

Om projektet
Projektet Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning slutfördes sommaren 2019 och här kan du ladda ner rapporten.