Framtida kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården utmanar etablerade synsätt

En ny industrivåg är på väg att etableras i samhället. Och inom många branscher har man redan förberett sig för hur den fjärde industrirevolutionen kommer att påverka såväl arbetsgivare som arbetstagare. Vad innebär det för hälso- och sjukvårdslandskapet när man ska rusta sig för att i hårdare konkurrens attrahera nya medarbetare? Och vilka nya kompetenser är viktiga att ha när hälso- och sjukvården ska bygga på nya organisatoriska lösningar och verklig digitalisering?

På uppdrag av Socialstyrelsen har vi arbetat med projektet Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. En av huvudaktiviteterna i arbetet har varit sex heldagsworkshops i två omgångar med ett sextiotal representanter för olika delar av sektorn. En sektor som kommer att genomgå stora förändringar under de närmsta åren.

Vad är troligt för nästa utvecklingsvåg?

Bilden av nästa våg går att skapa utifrån en fördjupad omvärldsanalys. I jakten på drivkrafter måste man hålla isär två källor:

  • Megatrender som globalisering och den demografiska utvecklingen som leder till nya utvecklingsbehov.
  • Trender och innovationer som förändrar utbudsstrukturen i ekonomin såsom miljöteknologi, bioteknologi, nanoteknologi och holistisk hälsosyn.

Tre exempel på andra troliga avgörande förändringsagenter i den kommande vågen är:

1. Globaliseringen går in i en ny fas där traditionell handel och värdekedjor förändras. Det kommer att komma allt fler tjänster av olika slag som bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Perspektiven mot kunskapsekonomin är redan utstakade och kommer att accentueras med allt smartare it-system och oceaner av analyserbar data. 

2. Medan informationsteknologin bidragit till kraftfull effektivisering i den utvecklingsvåg vi befinner oss i nu så kommer digitaliseringen i form av robotisering och automatisering att vara den faktor som ytterligare utvecklar produktiviteten i nästa våg. Detsamma gäller nya material och metoder för mer hållbar produktion.

3. Ett annat viktigt område för den kommande utvecklingsvågen är hälsosektorn. Den demografiska utvecklingen utgör en primär drivkraft i det sammanhanget. Inom områden som nanoteknologi och bioteknologi i kombination med allt kraftfullare it-system finns grunden för den viktiga motorn för ekonomisk tillväxt under de kommande 40-50 åren.

Ökad raplexitet ger nya styrmodeller

De flesta organisationer lever idag i en värld som är väldigt annorlunda från hur den var för tjugo år sedan. Dels är tillvaron mer komplex – det är fler faktorer som interagerar med varandra – dels är förändringstakten högre. Den här kombinationen av hög förändringstakt och komplexitet kallas ibland ”raplex” (kombination av de engelska uttrycken rapid och complex). Den för med sig att många organisationer inte upplever att traditionella modeller för styrning och ledning av en organisation fungerar speciellt bra längre. Istället experimenteras det i ökande omfattning med olika styrmodeller i akt och mening att klara av att hantera den nya tillvaron.

Ett begrepp som fått ökad användning under de senaste åren är ”agilitet”. Begreppet används framför allt i IT-sektorn som ständigt tar fram nya lösningar och versioner av sina produkter och tjänster. Där går det inte att ha en detaljerad flerårsplan utan istället väljer man ett så kallat agilt förhållningssätt. Metoden behöver kompletteras med långsiktighet eftersom man för att skapa resiliens i systemet har behov av planering av kapacitet efter förväntade behov. Detta tänkande växer fram kraftigt som lednings- och styrmodell även i andra sektorer och mycket talar för att detta kommer slå igenom i hög grad även i offentlig sektor de kommande åren.

Faktum är att ledarförmåga kommer att vara avgörande för framgång, något som medskaparna i de båda workshopserierna ofta återkommit till. Morgondagens snabbväxande, sammanlänkade och teknikdrivna värld kommer att behöva ledare som kan vara anpassningsbara för den nya industrivågen.

Kompetensförsörjning i en ny kontext

Allt detta kommer givetvis att påverka kompetensförsörjningen. Det finns, förenklat uttryckt, åtminstone tre delar i den framtida hälso- och sjukvården man behöver ha som underlag för sådana funderingar:

  • Den centraliserade delen; ofta kallad den högspecialiserade vården.
  • Den decentraliserade delen; primärvård, nära vård och kommunal vård.
  • Den samordnande delen; distribution, logistik och överblick, ett område med växande betydelse när de båda andra delarna ska utvecklas och fungera väl tillsammans.

Utöver de kompetenser som sedan tidigare är aktuella för sektorn innebär utvecklingen inom dessa delar kompetensförsörjning när det gäller roller/funktioner som exempelvis: superspecialister inom diverse biomed-, genetik- och teknikområden, kombinationer av läkare och ingenjör eller läkare och ekonom i en och samma person, kundledare och patientkoordinatorer, AI-tekniker, geriatriker i hemsjukvård, hälsopedagoger, internetombud, mobil teknik-support, vårdplatsanalytiker i hemsjukvård, analytiker på ett antal olika analysområden samt logistik- och kvalitetssamordnare.

I våra enkätstudier bland chefer på sjukhus och i läkemedelsindustrin har vi noterat att en del tankar på den sortens kompetensförsörjning börjar ta form. Det viktiga blir att utbildningsaktörer och rekryterare får detta att gå i takt med den organisatoriska omstruktureringen.  

Om projektet

Projektet Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning slutförs sommaren 2019 och en rapport kommer att finnas i oktober. För den som vill ta del av skriftlig information innan dess finns tre artiklar tillgängliga som publicerats under projektets gång. Dessa artiklar och en del diskussion kring dem kan du ta del av via Socialstyrelsens LinkedIn-sida för projektet.  

Intresse för fördjupningar och föreläsningar kan skickas till Mats Olsson som varit projektledare för Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. 

By Mats Olsson