What’s NXT: Framtidsbarometern – hållbarhetsspecial i höstmörkret

Vi är djupt inne i november och det har blivit mörkt och kallt, snökaoset har slagit till på sina håll i landet och bytet till vinterdäck blev plötsligt mer bråttom. Månaden är typiskt sett inte den mest populära, det kan vara svårt att hålla humöret uppe ända till jul. Syns det på vårt framtidsindex, månntro? Nej, faktiskt inte.

Trendbrott: Framtidsindex studsar tillbaka
Tidigare i år lanserade vi Framtidsindex, ett sammanvägt mått på stämningen och framtidstron bland medlemmarna i vårt medlemsnätverk Kairos Future Friends. Denna månad har 324 av våra Friends svarat, bland annat på frågor om stämningen på arbetsplatsen, vad uppfattningen är om branschens framtid, om man planerar öka eller minska personalen framöver, och om samhället präglas av optimistiska eller pessimistiska värderingar framöver. 

Indexvärdet är ett genomsnitt av svaren, omräknat till ett tal mellan 0 (maximalt pessimistiskt) och 100 (maximalt optimistiskt). Under 2021 gick indexet lite upp och ner kring ett centralt värde på ca 65, men så fort vi kommit in i 2022 blev det värre. Kriget i Ukraina slog till i februari med oro för säkerhetsläget som konsekvens, och med energikris och stigande inflation som pålägg senare under året.

Denna rad av problem har fått framtidsindex att sjunka längre och längre ner för varje månad under 2022, med en bottennotering på 57 i oktober. Nu, under grå november, har däremot trenden brutits.

Återhämtningen är inte så stor och framtidstron ligger fortfarande långt under 2021 års nivåer, men det är ett steg i rätt riktning. Kanske är det sjunkande energipriser sedan tidigare i höst som skingrat lite av oron, eller så har det helt enkelt inte hänt något ytterligare illa som oroar våra Friends sedan senast.

Hållbarhetsarbetets anatomi
Om och hur framtidstron återhämtar sig ytterligare under de närmsta månaderna återstår att se. Denna månad fokuserar dock Framtidsbarometern på hållbarhetsarbete. Vi utreder hur det ser ut därute bland Sveriges företag och organisationer: hur jobbar man med hållbarhet? Vilka är målen och vad är det för konkreta åtgärder man fokuserar på? Finns det skillnader mellan privat och offentlig sektor?

De allra flesta jobbar med hållbarhetsfrågor
Först och främst intresserar vi oss för hur många som jobbar med hållbarhetsfrågor över huvud taget. De allra flesta, visar det sig.

Så många som 87% av de tillfrågade säger att deras organisation arbetar med hållbarhet i någon utsträckning. Däremot kan det ju skilja sig rejält när det gäller hur arbetet ser ut, hur omfattande det är, vad målen är och hur tydliga och konkreta dessa mål och åtgärder är. 

Fler i privat sektor har mycket tydliga hållbarhetsmål
De flesta tycker att organisationen har tydliga mål för sitt hållbarhetsarbete. Uppåt sex av tio anger 5–7 på en sjugradig skala där 1 betyder ”i mycket låg grad” och 7 ”i mycket hög grad”. Ett mer intressant mönster uppträder däremot om vi separerar svaren på privat och offentlig sektor.

Fördelningen mellan värdena 1–6 ser ungefär likadan ut, vid steg 7 är däremot resultaten mycket olika.

Bara knappt 8% av respondenterna i offentlig sektor ger sin organisation allra högsta betyg när det gäller tydliga mål, medan samma siffra för privata sektorn är 23%. Hur ska detta tolkas? Här blir svaren från enkäten viktiga. Månadens framtidsbarometer innehöll även en möjlighet att beskriva organisationens hållbarhetsarbete med sina egna ord, i så konkreta termer som möjligt. 

För att få en överblick över de 186 svar vi fick in, med ungefär lika många från privat och offentlig sektor och en handfull från icke-vinstdrivande organisationer, har vi först ett enkelt ordmoln.

Det går inte att utvinna så mycket detaljer ur detta, de allra största orden är i allmänhet generella för hållbarhetsarbete och ger inte så mycket ledtrådar till det konkreta (vi kan urskilja ”sopsortering” och ”resor” bland de medelstora orden). Mer detaljerad läsning, tolkning och tematisk kategorisering av svar ger dock vidare insikter och kastar i viss mån ljus på skillnaderna mellan privat och offentlig sektor. 

Smalt och brett hållbarhetsarbete
Den tydligaste skillnaden är att respondenter inom offentlig verksamhet har en större tendens att svara mer övergripande och generellt på frågan. Man är till exempel beydligt mer benägen att använda ordet ”genomsyras”, i betydelsen att hållbarhetsarbetet har integrerats djupt och grundligt i verksamheten. Ofta är målen antagna direkt från Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål, menade att matcha olika best practices eller uppnå certifieringar. 

Privata aktörer är mer benägna att ha mer tydligt avgränsade hållbarhetsmål, ofta nära relaterat till sin egen bransch, snarare än att främja hållbarhet på ett brett plan och i allmänhet, vilket må vara vanligare i politiskt styrda organisationer.

Hållbarhetsarbetet går utanför den egna organisationen
Dock ska inte skillnaderna överdrivas. Det är främst i just dimensionen brett och allmänt vs. smalt och specifikt som kontrasterna återfinns, och som också troligen förklarar skillnaden i upplevt tydliga mål. Det är till exempel lika vanligt att man beskriver sitt hållbarhetsarbete i termer av att påverka andra aktörer, genom utbildningar, inköpskrav eller hjälp och stöd. Däremot är det lite vanligare att offentliga aktörer beskriver det som att man ställer krav (på till exempel leverantörer vid inköp och upphandlingar) och privata att man erbjuder hjälp- och stödtjänster.

Spara energi, spara koldioxid, spara råvaror
Resor är en stor del av hållbarhetsarbetet, och många säger sig vilja minska på miljöpåverkan av resandet inom arbetet. Detta tar sig ut på olika sätt. En del försöker minska på resandet och ersätta med digitala möten, andra har dragit in tjänstebilar eller övergått till elbilar, eller uppmuntrar anställda att ta kollektivtrafik, cykla eller gå till arbetet. 

Ordet ”minska” är störst i ordmolnet och det visar på att ett mycket vanligt tema och mål är att helt enkelt minska verksamhetens klimatpåverkan. Detta förekommer huvudsakligen i tre former: dels strävar man efter minskad energiförbrukning via effektivisering, och dels specifikt efter minskade koldixoidutsläpp genom omställning till fossilfri energi utan att nödvändigtvis försöka minska själva förbrukningen. Privat sektor lutar lite mer åt det senare fokuset men skillnaden är inte så stor.

Det tredje spåret är fokus på besparingar av material och råvaror. Många nämner användning av återvunna material, återbruk och att använda mindre papper och plast. Privat sektor pratar här lite mer om begreppet cirkulär ekonomi, kanske för att man mer arbetar med tillverkning. Sopsortering och avfallshantering är vanligt att nämna. 

Det är en ganska liten minoritet av svar som inte kan sorteras in i någon av dessa kategorier, och de som återstår tenderar att beskriva andra miljöfrågor som bevarande av biologisk mångfald och naturskydd, samt användning av skadliga kemikalier. 

Flera sorters hållbarhet, men miljön är i fokus
Hållbarhetsbegreppet som det brukar användas i styrning är brett och har tre delar: man pratar om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I praktiken är det dock det tredje som mest förknippas med ordet ”hållbarhet” och vårt svarsmaterial är inget undantag. I princip alla diskuterar miljön under rubriken, och bara ett mycket litet fåtal nämner ekonomisk hållbarhet. Sociala hållbarhetsfrågor befinner sig i ett mellanläge, med ca 15% som nämner dessa och beskriver arbete för att främja social trygghet, likabehandling, god arbetsmiljö osv. Det betyder givetvis inte att bara så många arbetar med dessa frågor, men att det inte alltid faller in under hållbarhetsparaplyet. Noterbart är dock att andelen som diskuterar social hållbarhet är lika stor oavsett sektor. 

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 18 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.

Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.