Livet med och efter Covid-19
Dags att ta höjd för det som kommer härnäst. Den senaste veckans händelseförlopp har gjort det tydligt att Coronaepidemin inte bara kommer att kortsiktigt lamslå eller i varje fall kraftigt påverka stora delar av världen på en lång rad sett utan också att konsekvenserna kan bli stora på sikt. När nu stora delar av såväl näringsliv som offentliga verksamheter skapat beredskapsorganisa-tioner som följer utvecklingen timme för timme och är redo att agera så minsta signal är det hög tid att höja blicken. Vilka kan konsekvenserna bli på medellång och längre sikt? Det är där nästa stora slag kommer att avgöras.
Delvis kommer de långsiktiga utfallen att påverkas av de närmaste veckornas och månadernas händelseutveckling. En okontrollerad spridning som får vårdsystem och försörjningskedjor att mer eller mindre kollapsa och myndigheter att utförda undantagstillstånd av krigstidskaraktär kommer att få långt mer dramatiska effekter också på sikt än om krisen blir mildare. På motsvarande sätt kan en långvarig kris där samhället ”stängs ned” under en längre tid öka sannolikheten att nya beteenden etableras.
En sammanlänkad värld med många tänkbara scenarier
Men frågan är betydligt mer komplex än att den kan hanteras genom att enbart fokusera på djup och längd i spridning och utfall i ett enskilt land. Världen är sammanlänkad och frågor likaså. Därmed finns det en lång rad scenarier på lite längre sikt: kommer till exempel de senaste decenniernas syn på systemredundans och lagerhållning att ifrågasättas och på allvar leda till större säkerhetsmarginaler i såväl offentlig sektor som näringsliv och, i så fall, vad betyder det för olika branscher och verksamheter? Kommer en okontrollerad spridning i USA till följd av bristande sjukvårdssystem om stora grupper ”daglönare” leda till en total omsvängning i amerikansk politik, och kommer i så fall en sådan omsvängning att påverka resten av västvärlden? Kommer dagens gränsstängningar att bita sig fast och påverka andra samhällsområden? Kan långvarigt och omfattande distansarbete ifrån hemmet leda till att helt nya beteenden etableras, och vilka effekter får det i så fall på arbetslivet i stort och på olika branscher och verksamheter? Och inte minst – hur slår de olika scenarierna på kort, medellång och lång sikt mot branscher och enskilda verksamheter? Vilka är hoten och vilka nya möjligheter öppnas?
Hög tid för scenarioplanering
Därför bör varje verksamhet nu på ett systematiskt sett inte bara följa rapporteringen timme för timme utan också ta fram och följa en uppsättning scenarier på kort, medellång och lång sikt med strategisk betydelse för den egna verksamheten.
På Kairos Future har vi redan påbörjat arbetet med att ta fram en uppsättning grundscenarier utifrån nu tillgängliga data, vilka snabbt kan anpassas för olika branscher och verksamheter. Vi arbetar med en rad olika metoder, alltifrån enklare What-if-scenarier till mer komplexa scenariorymder där vi med en skräddarsydd mjukvara samtidigt kan arbeta med en många drivkrafter/osäkerheter och hundratals scenariokombinationer. Finessen med detta är inte själva metoden i sig, utan det tankearbete som krävs för att ta fram scenarierna, och den mentala beredskap som själva arbetet ger.
Resultatet blir en visuell bild av de mest sannolika scenarierna och genom att jobba med dessa får man en djupare förståelse för hur olika faktorer samvarierar och vilka konsekvenserna av olika scenarier kan tänkas bli. Genom att därtill analysera konsekvenserna av dem för den egna verksamheten kan man snabbt ta fram ”beredskapsplaner”, men också på ett tidigt stadium identifiera de möjligheter som coronakrisen skapar. För varje kris leder som bekant också till nya möjligheter.
Så skulle vi kunnat tänka efter innan
Bilden nedan visar resultatet av en scenarioanalys av konsekvenserna på kort sikt, före en epidemi brutit ut. De visar alltså inte tänkbara scenarier framåt för svensk del eller för andra europeiska länder heller, utan snarare hur inte minst myndigheterna skulle kunnat förbereda sig inför en Coronasituation och därmed varit bättre förberedd på de kriser som uppstår vid en hög belastning på vården med brist på den enklaste sjukutrustning, panik bland medborgare och företag och mycket annat.
Här har vi arbetat med fyra osäkerhetsdimensioner –spridningshastighet och omfattning, samt företagens, statens och medborgarnas agerande – vilka inte självklart går helt i synk. Med tre tänkbara utfall för varje osäkerhet får vi 81 tänkbara scenarier. Ser man på sannolikheten för att olika kombinationer uppträder tillsammans så kan dessa 81 scenarier plottas i en karta där likartade scenarier ligger nära varandra i kartan.
Vi ser här några tätare regioner av likartade scenarier, scenarier som i sig ger upphov till vitt skilda konsekvenser, vilka vi dock valt att inte gå in på i detalj.
Preppers paradise
Med en okontrollerad spridning, velande arbetsgivare, kollapsande sjukvård och halvhjärtade eller alltför senfärdiga försök från statsmakten tar medborgarna saken i egna händer. Här gäller det att för allt i världen inte själv bli sjuk. Det blir en strid på kniven om den sista flaskan handsprit och knäckebröd, där medborgarna tar sina söner och döttrar ur skolan, oavsett vad myndigheterna säger, stänger in sig i sina hem till faran blåst över. När nu det sker.
Vi stannar hemma
Den initialt snabba spridningen planar ut. Samlade insatser av handtvätt och företagens fokus på hemmajobb når resultat. Staten i form av myndigheter, skolor och förskolor agerar hela tiden öppet, konsekvent och transparent. Det skapar tillit och förtroende. Sakta men säkert kan man släppa på restriktioner och spridningspuckeln plattas ut. Inget är över, men den värsta krisen kan ändå undvikas allt medan livet går vidare, men från hemmaplan.
Vargen som aldrig dök upp
Trots ett inflöde av smittade från olika håll blir det aldrig någon spridning att tala om. De allra flesta företag och medborgare bevakar situationen, vissa börjar bunkra, en och annan skickar hem sina anställda, men på det stora hela taget har livet sin gilla gång. Masstängning av skolor, förskolor, events och idrottsarrangemang uteblir. Genom kraftfull smittspårning hittas de flesta potentiella smittspridare och relativt snabbt ebbar smittan ut. Nya fall utifrån spåras snabbt upp och individerna sätts i karantän. Livet går sin gilla gång.
Stängt på obestämd tid
Den okontrollerade spridningen får såväl myndigheter som företag att ta till extraordinära åtgärder. Skolor och förskolor stängs. Tunnelbanor, tåg och bussar står still. Gränserna blockeras och alla medarbetare som inte är livsnödvändiga för den samhälleliga infrastrukturen skickas hem. Hela landet går på sparlåga. Gatorna töms, liksom butikshyllorna när medborgarna belägrar sig i sina hem i väntan på… ja, vadå?
Dags att tänka efter före
Vi kan här se hur Sverige de senaste veckorna har rört sig i denna karta. Initialt verkar Folkhälsomyndigheten hoppats på att vi skulle kunna hålla oss kvar i ett ”vargen som aldrig kom”-scenario. Detsamma gäller många andra länder. Att planera samhällets hela beredskap utifrån ett sådant scenario riskerar dock få allvarliga konsekvenser, vilket situationen i såväl Sverige som USA, med brist på den enklaste utrustning, visar. Nu verkar strategin i de flesta länder vara att med alla tänkbara medel trycka ned spridningspuckeln, gärna innan den ens uppstått. Risken är dock att ett för kraftigt tryck driver samhället in i ett ”Stängt på obestämd tid”-scenario, vilket får andra mycket allvarliga effekter.
Att hålla koll på dessa närtidsscenarier är naturligtvis oerhört viktigt för varje verksamhet. Men än viktigare är att redan nu ta höjd för vad som kommer härnäst, för att inte än en gång bli överrumplad av oväntade händelser och nya situationer.
Krisen som helhet har blottat systemsvagheter, vilka nu också finansmarknaderna tar höjd för och de långsiktiga konsekvenserna är öppna. Helt klart är att den akuta coronakrisen kommer få, och redan har fått, omfattande följdverkningar på såväl det finansiella systemet som internationella relationer. I nästa steg kan vi mycket väl föreställa oss mer långtgående och djupgående förändringar såväl inom enskilda länder som för de institutioner som reglerar det globala samspelet. Det kan mycket väl föra oss in i vad vi i backspegeln kommer att kunna betrakta som en ny ”efterkrigstid”. Exakt vad den kommer att innebära är ännu oklart, men fullt möjligt att redan nu bygga meningsfulla scenarier kring. Och det är exakt detta som det nu är hög tid att börja göra, för att inte stå oförberedd för det som kommer.
Vill du diskutera dessa frågor och se hur ni kan skapa en beredskap för olika scenarier på kort, medellång eller längre sikt, hör av dig så tar vi en förutsättningslös diskussion.