What’s NXT: Framtidsbarometern – hoten dominerar inför valet 2022
Juni blommar och midsommar står för dörren, och efter det semestersäsongen. Innan denna kommer igång är det dock dags för en spännande Almedalsvecka, startskottet för valrörelsen 2022, ett val som präglas av hur politikerna ämnar möta och mota olika hot.
Vad hot beträffar är det dock ett som tappar i betydelse: pandemin. Medlemmarna i vårt medlemsnätverk Kairos Future Friends (ca 18 000 personer övervägande i ledande position i Sverige, varav 494 har svarat på vår Framtidsbarometerenkät denna månad) tror i regel inte att den eller hanteringen av den kommer att spela någon viktig roll i det stundande valet. Andelen som säger att pandemin kommer att anses över senast i och med att första halvåret 2022 tar slut ligger på närmare 60%, medan de som tror det tar längre tid har blivit färre och färre.
Kanske är det vid det här laget en definitionsfråga vad som menas med ”anses över” snarare än att man tror olika om den fortsatta utvecklingen. Något tecken på att betydelser ändras ser vi hos det ganska lilla antal som bedömer att pandemin ansågs över redan 2021 – bara 0,6% sa i januari att det hela hade tagit slut under året innan, medan nu säger 4,3% att det var så. Ofta känns saker tydligare i efterhand.
Säkerhet i olika former dominerar sakfrågorna
Medan pandemin allt mindre ses som ett betydande hot är det gott om andra sådana som kan dominera den politiska agendan, inte minst i och med kriget i Ukraina. Under våren har vi frågat våra Friends varje månad vilken eller vilka frågor de tror kommer att avgöra riksdagsvalet i september. Totalt har vi samlat närmare 2 000 svar.
Respondenterna har fått skriva i sina svar själva, utan färdiga alternativ att välja mellan, och genom att låta alla texter ligga till grund för ett ordmoln ser vi att det är relativt spridda skurar bland frågorna.
Några tydliga teman ser vi dock: säkerhetspolitiken är viktig, och inom det området Natomedlemskap och försvars- och beredskapsfrågor. I övrigt återfinner vi de ständigt aktuella välfärdsfrågorna, med omnämningar av sjukvård, skola och omsorg.
På trygghetsområdet står dock kriminaliteten ut. En noggrannare genomläsning visar att ”säkerhet” inte bara hänvisar till det geopolitiska säkerhetsläget utan även till lag och ordning på hemmaplan, referenser specifikt till gängkriminalitet och -våld återfinns, bland rikligt bruk av just ordet ”trygghet”.
Energifrågorna dyker också upp som ett centralt ämne som berör många andra. Framtida försörjningsproblem, prishöjningar och klimatpåverkan anges alla som potentiella hot här.
Yttre hot under våren, inre hot under sommaren
Om vi grupperar frågor inom ämnesområden framträder intressanta mönster. Vissa frågor förändras lite över tid, medan andra mer dramatiska. Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari (något efter månadens Framtidsbarometer gick ut) hade en kraftig påverkan på den agendan men dess inrikespolitiska betydelse tycks vara delvis tillfällig. Dominerande frågeområden innan, dvs. trygghet/brottslighet samt välfärdsfrågor (inklusive eventuella vinsters vara eller icke vara) kom i skymundan för säkerhetsläget och frågan om Natomedlemsskap under våren men har framåt sommaren åter stigit – brottsligheten något mer än välfärdsfrågorna.
Kanske anses säkerhetspolitiken, inklusive Natofrågan, inte vara en tydlig vattendelare mellan partierna, vilket gör att det numera inte bedöms lika viktigt för valresultatet som tidigare.
Hjärtefrågor ligger stabilt
Både ämnesområdena integration och invandring samt klimat och hållbarhetsfrågor ligger många varmt om hjärtat och dessa har, mer än valet mellan inre och yttre hot, legat relativt jämnt under perioden. En betydande minoritet anger klimatet som den absolut viktigaste frågan, och en handfull beklagar sig över att det inte får den uppmärksamhet det bör ha – mer omedelbara hot skymmer sikten.
Den mindre nergång i frågekategorins betydelse kan hänföras specifikt till energiförsörjningen, som har minskat i betydelse sedan de höga elpriserna i vintras. Detta berör även området ekonomi och kostnader – "plånboksfrågor" i folkmun – som också legat stabilt men visar på en mindre karaktärsförändring under våren: från el- och bensinspriser tidigare, till mer allmänt fokus på prisökningar/inflation samt ekonomin i allmänhet.
Sakfrågor i all ära, men politik är strategi
En minoritet uttrycker skepsis inför den politiska debatten, vilka frågor som lyfts och hur de diskuteras. Kritik som förekommer handlar om politiker som mest ägnar sig åt pajkastning, tänker kortsiktigt och letar efter det som engagerar väljarna mest känslomässigt istället för att fokusera på det som är viktigt, och att val handlar mer om PR än om sakfrågor. De torde antyda att det är just förmågan att bilda regering och utöva kompetent ledarskap som kommer att väga tungt i september. Få nämner regeringsdugligheten specifikt, men antalet har ökat något och kanske kommer detta att bli alltmer viktigt ju närmare valet vi kommer, speciellt eftersom det parlamentariska läget är historiskt rörigt.
Flera riskerar åka ur riksdagen
I maktspelet med många parter, oklara allianser och ingen sammanhållen majoritet blir det mycket betydelsefullt om något eller några partier hamnar under riksdagsspärren — kanske rent av avgörande. Våra Friends tror också att detta kommer att hända: så många som 60% tror att Miljöpartiet tappar sina riksdagsplatser i höst, och hälften så många tror att Liberalerna gör det. Enstaka tror att samma öde drabbar andra partier, men bara drygt en av fem tror att alla kommer att kunna hänga kvar.
Magdalena Andersson fortfarande statsminister
Om Kairos Futures Friends-panel får rätt och Miljöpartiet åker ur riksdagen innebär det ett bakslag för statsminister Magdalena Andersson som förlorar en nära samarbetspartner, men de allra flesta tror ändå att hon sitter kvar på posten efter valet. Drygt 70% tror detta, medan ca 15% tror det blir Ulf Kristersson. Resten låter bli att svara eller tillhör den handfull som angett Jimmie Åkesson, Annie Lööf eller Ebba Busch som Sveriges nästa regeringschef.
Vi kan notera en betydande skillnad mellan respondenter i offentlig och privat sektor gällande valet av statsminister.
En något större andel i offentlig sektor tror på Magdalena Andersson men skillnaden är blygsam – däremot är minoriteten som tror på Kristersson mycket mer troliga att arbeta privat. Så många som 23% i privat sektor mot endast 9% i offentlig tror på Moderatledaren på statsministerposten. Skillnaden förklaras delvis av att antalet som är osäkra eller inte vill svara är något högre bland offentliganställda.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med ca 18 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.