Det nya normala – Sverige i Coronatider

Det var nu ungefär sex veckor sedan Coronakrisen briserade på allvar här i Sverige. Det resulterade i kaos och snabba förändringar som lämnade många av oss förvirrade och handfallna. Tiden trycktes ihop, och läget skiftade från dag till dag. Nu är sjukdomen inte längre ny, och förändringstakten i det dagliga livet har minskat för de flesta av oss. Vi befinner oss i en ny vardag, ”i Coronatider”, som vi nu säger. Då lyfter vi också blicken lite för att spana mot horisonten, för att försöka skönja vad som komma skall.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Coronakrisbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer en gång i veckan för att följa utvecklingen.

Det kommer att ta lång tid
Sedan vi startade Coronakrisbarometern har vi frågat våra respondenter om deras scenarioplanering. Närmare bestämt har vi frågat dem om vilket huvudscenario organisationen för närvarande arbetar utifrån. Vi gav fyra förslag:

  • Pandemin klingar av under Q2, exempelvis genom uppnådd flockimmunitet 
  • Pandemin klingar av under Q2, men återkommer som en ny kris med restriktioner under hösten
  • Pandemin klingar av under Q2, men återkommer med kraft under hösten, men då utan restriktioner
  • Covid-19 och restriktioner kommer och går tills vi har ett vaccin om ca 18 månader.
  • Annat

Respondenterna fördelade sig inledningsvis rätt jämnt över möjligheterna, men har under den senaste månaden glidit isär något. 

Tydligast ser vi att allt färre tror på möjligheten att sjukdomen kommer tillbaka i en andra våg till hösten, men då utan motsvarande restriktioner. Detta kan bero på att vi så här en och en halv månad in i krisen börjar betrakta detta som normalt, och det känns svårare att tro att vi skulle gå tillbaka till vår tidigare livsstil. 

Två möjligheter har blivit mer troliga i respondenternas ögon, och de kan betraktas som de mest pessimistiska: att vi får en andra våg i höst inklusive restriktioner, eller att vi får flera nya vågor med restriktioner under lång tid tills vi slutligen har ett vaccin. Hypotesen att vi skulle bli av med viruset redan innan sommaren tappade i trovärdighet fram till strax efter påsk, allteftersom antalet smittade fortsatte öka. Men de alla senaste dagarna har vi sett ett trendbrott. Kanske påverkar de nedåtvändande kurvorna i flera länder?

På väg mot nyorientering
Vi reagerar olika på kriser, såväl som organisationer som individer. En del anpassar sig direkt och lägger till med ett laserfokus på framtiden, medan andra står handfallna och behöver lång tid på sig att processa vad det är som har hänt. 

Det går framåt i krishanteringen. Vi bad respondenter att placera sig på en femgradig "krisskala", där 1 innebär att man befinner sig i kaos och inte vet hur man ska reagera, och 5 att man börjar få grepp om situationen och ser tydliga vägar. Kanske är medlemmar i Kairos Future Friends ovanligt duktiga på att komma vidare i en kris, då resultaten visar att en överväldigande majoritet placerar sig åtminstone på plats 3. Och om vi jämför första veckans svar med de allra senaste ser vi tydliga framsteg: färre svarar 2 och 3, fler svarar 4 och 5.

Krishantering är en sak, planering på lite längre sikt är en annan. När någon slags ny normalitet infinner sig kommer den att bringat med sig förändringar. Hur ser man på denna situation? I början av coronakrisbarometern var fördelningen ganska jämn här, ungefär lika många sa att de inte gjort någon sådan planering som sa att de gjort det i stor utsträckning. När vi haft ett par veckor på oss för att sätta oss in i vad detta kommer att innebära kan vi också se att det börjats planeras mer där ute.

Gruppen som inte alls planerat är nu hälften så stor som den var för en månad sedan, och den som gjort så i hög utsträckning betydligt större. 

Äntligen digitalisering
Det nya normala innebär en helt annan vana vid t.ex. distansarbete, videomöten och digitaliserade processer. Vi noterade redan för tre veckor sedan att en betydande del av våra respondenter hade sporrats till att digitalisera i krisens kölvatten, och allteftersom tiden har gått har den delen vuxit.  

Från 40 % och upp till 55 % svarar nu att krisen skyndat på en nödvändig digitalisering av processer och arbetssätt, och bara drygt 20 % — ner från en dryg tredjedel (33,9 %) för en månad sedan — säger att krisen inte inneburit några nya möjligheter alls. Sverige anpassar sig. 

Det ekonomiska ser dystert ut — framförallt i privat sektor
Vid sidan av de mänskliga kostnader som sjukdom och död innebär, kommer också de ekonomiska konsekvenserna av krisen att bli stora. Vi har under hela perioden frågat våra respondenter vad de tror om företagen under året. Hur många kommer att gå under, jämfört med ett vanligt år? Här skiljer sig buden ganska kraftigt åt, med betydande antal som tror allt mellan 10 % fler till över fyra gånger så många. 

Det förekommer ingen tydlig trend över tid när det gäller allmän optimism/pessimism, men det mönster som sticker ut är att bland de som arbetar inom privat sektor är det fler som tror att företagsdöden kommer att vara mycket omfattande, med minst dubbelt så många konkurser som förra året. Gapet har dock minskat lite under den senaste veckan, och det återstår att se om skillnaden kvarstår.

Den privata sektorns ökade pessimism återkommer, om än med mindre skillnad, i deras bedömning av BNP-utvecklingen under året. Hälften, oavsett sektor, tror på en BNP-minskning på mellan fem och nio procent, vilket skulle innebära den största lågkonjunkturen på generationer, värre än det så kallade ”skitåret” 2009 när BNP föll med ca 5 %, och nittiotalskrisen där ekonomin krympte med först 1 %, sedan ytterligare 1 % nästa år och 2 % det tredje året. 

Nästan en av fem är ännu mer pessimistiska än så och tror på en sammandragning på tio procent eller värre, och det är i den gruppen vi återfinner fler i privat sektor (22 % mot 15 %). Bland de mer optimistiska — och i dessa tider betraktar vi ett tapp som är mindre än efter finanskrisen 2008 som optimistiskt — återfinner vi något fler i som arbetar i offentlig sektor.

Kanske har skillnaden att göra med att privata företag är mer känsliga för marknadens nycker och är mer rädda för att plötsligt bli av med sitt jobb när kunderna uteblir. Ett mått på en hälsosam ekonomi vid sidan av BNP är förstås arbetslöshetssiffror, och även här har vi börjat fråga efter respondenternas uppskattningar. Det är ingen rolig läsning.

Mindre än en av fem tror att arbetslösheten inte kommer att överstiga 10 % under året, vilket innebär att fyra av fem tror att detta kommer att bli värre än både finanskrisen 2008 och nittiotalskrisen. 

Som anat är den privata sektorn något mer pessimistiska, även om skillnaderna är små. Bland de värsta olyckskorparna som tror på arbetslöshetssiffror över 15 % är andelarna lika, däremot går det ungefär 3 i offentlig sektor mot 2 i privat som tror att vi slipper uppleva siffror som under de senaste decenniernas värsta kriser.

Kanske känns hotet om arbetslöshet något verkligare i den privata sektorn eftersom många fått gå ner i tid på grund av arbetsbrist efter att regeringen infört ett program om korttidspermittering. Över en tredjedel av arbetande i privata företag säger att deras arbetsgivare har eller kommer att permittera, och ännu en fjärdedel har inte fått besked.

Även om man behåller sitt jobb är många av oss konkret medvetna om att vi befinner oss i en krissituation som troligen inte kommer att försvinna i en handvändning.

Framtiden är osäker — vi håller koll 
Vi är nu mer än en månad in i krisen och har börjat vänja oss något vid vår nya tillvaro. Smittan världen över verkar inte accelerera lika okontrollerat som den gjorde för några veckor sedan, och det offentliga samtalet börjar så sakta röra sig mot ett lite mer långsiktigt perspektiv. Hur tar det här slut egentligen? Vad blir konsekvenserna, och när vi väl har lagt detta bakom oss, på vilka sätt kommer världen att se annorlunda ut? Följ Kairos Futures Coronakrisbarometer för att hålla dig uppdaterad.

Vill du ha stöd i att hitta framgångsrika vägar ut ur den rådande situationen och hur man planerar i osäkra tider? Kontakta vVD Johanna Danielsson så kopplar hon ihop dig med den framtidsstrateg som kan just ditt område bäst.

By Christian Wennerström