What’s NXT: Framtidsbarometern – nytt år, nya vanor
Lagom till att ”pandemiåret 2020” tog slut började vaccinationerna mot covid-19 också komma igång världen över. Israel har utmärkt sig i att vaccinera stora mängder människor på kort tid och skryter numera med över 20% vaccinerade. Sverige ligger lite efter det, till och med 17 januari hade regionerna förbrukat ca 147 000 vaccindoser enligt Folkhälsomyndigheten. Ungefär en och en halv procent av befolkningen har fått en första dos. Region Stockholm har använt flest, 32 549 stycken, men det är Norrbotten som har vaccinerat störst andel av befolkningen: 2,42% mot Stockholms 1,37%. Vaccinsamordnare Richard Bergström säger att de större volymerna kommer till våren, och att det är i mars den riktiga massvaccineringen kan komma igång.
Hur bra och hur fort kommer det då att gå? Vi har under hela coronakrisen frågat vårt medlemsnätverk Kairos Future Friends om vad de tror om krisens utveckling och deras egen och världens framtid efter den. I vårt januariutskick hade vi 360 svarande, och de visar sig ha något mer optimistiska uppfattningar om vaccineringsprocessen nu än de hade i slutet av förra året. I december hamnade medeluppskattningen på att halva befolkningen är vaccinerad ungefär i slutet av sommaren. Så här efter årsskiftet när vaccinationerna kommit igång och löften om mer har utlovats har tidpunkten flyttats fram. Nu tror de flesta på före sommaren, med en tydlig topp kring maj och juni.
Slutet är nära – nej, inte riktigt
Så slutet är nära, tror respondenterna? Nej, den gubben går inte. Optimismen från i somras fick sig en ordentlig törn i början av november när sjukdomsfallen steg ordentligt och lade sordin på julstämningen. Vi hade frågat i månader när man trodde att pandemin skulle betraktas som över i Sverige, och i slutet av 2020 hade en allt större andel samlats i alternativet ”hösten 2021 eller senare”. Att vaccinering har kommit igång verkar inte ha ändrat på det: i vår nya frågeformulering för 2021 är det ännu färre som tror på ett avslutat kapitel innan Q3 i år.
Fortfarande tror en stor majoritet att det dröjer till sista kvartalet i år innan vi lagt detta bakom oss, och bara en av tjugo tror att det hela är slut i sommar.
Digitaliseringen sjunker in
De flesta tror att vi har mer än ett halvår kvar med pandemin, men vi vet att uppfattningarna har ändrats under tiden, gällande hur länge covid-19 hänger kvar, vad för slags restriktioner som kommer att införas och hur det kommer att påverka vardagen i arbetslivet under krisen och efteråt. Till och från har vi trott att det snart är dags för de som arbetat hemifrån att åtminstone delvis återgå till arbetsplatsen, bara för att återigen bli påminda om att nej, vardagen kommer inte tillbaka. I alla fall inte än.
Under året har pandemin och distansarbetet tvingat på en snabb digitalisering av inte bara snabba möten utan även av kärnverksamheter. Och allt eftersom tiden gått har fler och fler behövt överväga om även deras produkter bör digitaliseras. När vi började fråga i slutet av maj var det ungefär hälften som sade att deras investeringar i digitalisering av produkter och erbjudanden skulle öka. Kanske trodde de som sa nej att krisen inte skulle kräva några förändringar i långa loppet, men har på senare tid ändrat uppfattning, eftersom andelen har ökat stadigt under hela krisens förlopp, för att nu ligga kring 70%.
Digitala möten och workshops är här för att stanna
Att digitalisera produkter och erbjudanden kan vara besvärligt, men att övergå till digitala möten med hjälp av t.ex. Skype, Zoom eller Teams har varit betydligt lättare och vanligare under året. När krisen dessutom visade sig bli långvarigare än många trott i höstas, och inget omfattande återtåg blev av såg vi också att fler och fler vande sig vid tanken att digitala distansmöten kommer vara mycket vanligare, inte bara under krisen utan även efter den.
Vi har sett en liknande utveckling när det gäller workshops. Här är det färre som tror på ett mycket större onlineinslag eftersom workshops bygger på mer och djupare interaktion, men riktningen är detsamma. I början av hösten trodde under 30% ”mycket mer online” och nu är detta uppe i 45%.
Hemarbete är också här för att stanna… delvis
Något många av oss också vant oss vid är hemarbete, till den grad att det flitigt diskuterats om det var detta som krävdes för att distansarbete skulle bli norm och standard på riktigt, vilket det inte riktigt blivit förut trots att tekniken funnits. Det är inte så att vi kommer att bryta oss loss helt från tanken om att sitta i samma byggnad som våra arbetskamrater, men om vi frågar Kairos Future Friends så är det i alla fall slut med normen att man är på plats om det inte finns något särskilt skäl. De flesta tror att det på deras egen arbetsplats kommer att vara standard att vara hemma knappt halva tiden: två eller kanske tre dagar i veckan i genomsnitt.
Ena kontentan av detta är att fler vill jobba åtminstone en del hemifrån, vilket innebär en förändring jämfört med före coronakrisen. Men det är också anmärkningsvärt att det, i jämförelse med ”det nya normala” under 2020, ser ut som om de allra flesta vill tillbaka till jobbet åtminstone på halvtid. Även om det sparar tid och är bekvämt att jobba hemifrån så kan isoleringen som följer nämligen kännas tärande. Vi har sedan i somras frågat hur hemarbetet har påverkat personalens psykiska hälsa och välmående, och svaren har varit spretiga. Lika många har sagt att det haft negativ inverkan som positiv, men detta ändrades dock när andra vågen slog till.
Kanske var det lättare att tycka att det var lite skönt med hemarbete när det kändes mer tillfälligt – och kanske när det var varmare och soligare ute – men i vinter uppfattar allt fler det som att folk har tröttnat. De långsiktiga effekterna har blivit lite mer tydliga och det där som vi kanske tog för givet med att åka till jobbet varje dag saknas allt mer.
En tredjedel krymper kontorsytan
Betyder detta att flykten från stora, dyra kontor i storstäder och stadskärnor ute i landet som det spekulerats om inte blir av? Faktum är att runt en tredjedel anger att de redan har eller planerar att minska sina kontorsytor. Det är ändå tillräckligt många för att ha kraftig påverkan på fastighetsbranschen över de närmaste åren.
Mot en framtid med mindre spänningar
Vi avslutar med att lyfta blicken mot den globala arenan. Som en del av framtidsbarometern har vi ställt frågor om världens framtid: var kommer produktionen att ske, ser framtiden ljus eller mörk ut, och kommer den att präglas av individualistiska eller kollektivistiska värderingar? Vi har redovisat relativt balanserade uppskattningar här, uppskattningar som dessutom varit stabila över tid och inte verkar ha påverkats av krisens utveckling eller några andra händelser under året.
Det finns dock ett undantag: jämfört med i somras har vi sett ett omslag i vad våra respondenter tror om relationerna mellan USA och Kina: från en klar övervikt för försämrade relationer till relativ balans. Det är väl inte alltför långsökt att anta att en stor del av förklaringen är att USA numera har en ny president i Joe Biden.
Vad händer i framtiden med coronapandemin, arbetslivet, Sverige och världen? Framtidsbarometern fortsätter att ställa de viktiga frågorna.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.