Framtidsbarometern – före och efter valet 2022
Semestersäsongen är över och för de flesta av oss kom svalkan rätt plötsligt framåt slutet av augusti. Nu ligger hösten framför oss och så klart kommer valet den 11 september att dominera nyheterna både före och efter, eftersom vi väntar oss en komplicerad regeringsbildning.
Ända sedan Framtidsbarometern startade för drygt två år sedan har vi börjat med att rapportera läget gällande pandemin. Under det senaste året har dock andra frågor tagit mer och mer plats. Bland våra respondenter, 588 stycken ur Kairos Futures Friends-nätverk med övervägande svenska ledare, har vi nu uppnått en majoritet som tycker att pandemin är över i Sverige. Därmed övergår Framtidsbarometern helt till att handla om andra samtidsfrågor.
Kriminalitet och energifrågor avgör valet
Mest aktuellt nu är givetvis valet. Under året har vi frågat våra respondenter vilka valfrågor och frågeområden de trodde skulle fälla avgörandet, och i juni beskrev vi hur detta varierat över tid. Nato- och säkerhetspolitiken sköt upp som den viktigaste frågan under våren i och med kriget i Ukraina, men framåt sommaren steg kriminalitet och trygghetsfrågor upp som viktigast.
Detta må vara intressant men det är på själva valdagen som det gäller. Nu vid sista Framtidsbarometern före valet, vilka frågor gäller nu?
Ordmolnet över öppna svar från denna vecka bekräftar delvis trenden från före sommaren: kriminalitet och trygghet/lag och ordning ligger i topp. Däremot har energifrågan och ekonomin (tätt kopplad till energifrågan givetvis), som ansågs medelviktiga före sommaren, nu stigit upp och ligger jämsides. Kraftigt stigande energipriser och oro för regelrätt kris till vintern har satt frågan i fokus.
Detta är viktigt före valet. Efter valet är det dags för regeringsbildning med betydande osäkerhet, dock är det som tidigare få av våra respondenter – bara 1% – som tror på något annat än en S- eller M-ledd regering med statsminister Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson när dammet lagt sig.
Vad spelar det för roll vem som blir statsminister?
Vad har det då för betydelse ”på golvet” så att säga? Vi frågade våra Friends vilken påverkan olika utfall i statsministerfrågan väntades ha för deras egen organisations framtidsförutsättningar.
För de flesta visar det sig att nästa statsminister inte väntades ha så stor påverkan. Oavsett valresultat sa två tredjedelar eller mer att påverkan skulle vara liten eller obefintlig. Dock ser vi att fler säger att det har större påverkan om Kristersson tillträder efter valet än om Andersson gör det. Givet att det skulle medföra en större kursändring för landet än någon regering ledd av Socialdemokraterna är det naturligtvis i linje med förväntningarna.
Här kan det dock vara intressant att dela upp respondenterna beroende på om de arbetar i privat eller offentlig sektor. Förutsättningarna och relationen till politiken är ju markant annorlunda för olika sektorer.
De i privat sektor säger i hög grad att påverkan inte blir så stor, oavsett vem som blir nästa statsminister. Ett byte skulle påverka lite mer, men effekten är ganska liten och hela fyra av fem anger liten eller ingen påverkan oavsett resultat. De som tror på påverkan då? Vilken sorts påverkan förväntas? Här har vi bett respondenterna att fylla i fritt, och några teman framträder direkt i materialet.
Företag oroar sig för skatter och regleringar
Den privata sektorn är övervägande negativa gällande vilken påverkan Magdalena Andersson som statsminister har på deras förutsättningar att verka. Höjt skattetryck oroar absolut flest, samt fortsatt och mer krångel och regler att följa, till ökade kostnader, framför allt för småföretag. Bilden av en Kristerssonregering är mer eller mindre en spegelbild: man hoppas på lägre skatter och ett i allmänhet mer gynnsamt klimat för företag och företagare. Några uttrycker att moderatledaren uppvisar mer förståelse för företagens villkor och att en Anderssonregering skulle kunna medföra företags- och kapitalflykt från landet.
Företag med offentliga kunder ett undantag
När det gäller företag med mycket offentliga kunder är bilden lite annorlunda – många nämner ökade offentliga investeringar under Andersson som en möjlighet för dem, samt att stabilitet i kundrelationerna är positivt. Stabilitet uppskattas i allmänhet, och en moderatledd regering uppfattas lite som ett osäkert kort och Kristersson som något mindre erfaren än Andersson. Påverkan från och eftergifter till Sverigedemokraterna ses som ett riskmoment av vissa.
Småpartiernas makt en oroshärd
I privata sektorn är dock oron för eftergifter till samarbetspartners större när det gäller Socialdemokraterna. Hårdare miljökrav och eftergifter inom områden som energipolitik, samt förändringar i förutsättningarna för vinstdrivande välfärdsbolag, skulle givetvis ha mycket stor påverkan på vissa.
Offentliga sektorn oroar sig för neddragningar
Vad säger offentliga sektorn? Föga förvånande ger de andra halvan av berättelsen. Men först kan vi konstatera att det är färre här som säger att de inte kommer att påverkas. Det är ju inget överraskande i sig, det är naturligt i politiskt styrda organisationer (även om en del poängterar att region- och kommunalval påverkar dem mer än riksdagsvalet). Här är det också en större skillnad på om Andersson eller Kristersson tillträder efter valet; Andersson skulle vara ”business as usual” för fler medan Kristersson skulle innebära betydligt ändrade förutsättningar för lite under hälften av de tillfrågade.
Vad tänker de sig för påverkan då? Till stor del spegelbilden av den privata sektorn – för dem är skatter en utgift, för offentliga aktörer är det finansiering. Och det är det de flesta hoppas på gällande fortsatt Socialdemokratiskt styre: ökade medel till verksamheten, vare sig det gäller utbildning, äldreomsorg, bostadsbygge, socialt arbete, klimatomställning eller kultur.
Kristersson väntas dra ner
Med Kristersson som statsminister väntas i stället neddragningar på de flesta områden, mindre aktiv arbetsmarknadspolitik och mindre miljöfokus. Det stöd som finns för energiinvesteringar kommer att styras om från vind- till kärnkraft, tror en del. Några tror sig dock gynnas av moderatledda omprioriteringar, då mer fokus och resurser väntas läggas på brottsbekämpning, försvar och energisystem.
Hos en del uttrycks i generella termer att Andersson värnar om den offentliga sektorn medan Kristersson väntas försvaga och urholka den finansiellt och i termer av allmänhetens förtroende, med ökad ojämlikhet som följd.
Andra tänker sig att privatisering av verksamheten (och andra reformer i marknadsliberal riktning som marknadshyror) eventuellt skulle komma av en moderat regering. Flera nämner också förstatligande av sjukvårdssystemet, som givetvis skulle ha mycket stor påverkan.
Hård styrning problem med S-regering
Farhågor som finns gällande fortsatt förtroende för nuvarande statsminister är ganska få, men gäller mer och tyngre styrning av verksamheten, mer krav och regler som inte alltid kommer från ingående förståelse av hur saker faktiskt fungerar.
Sverigedemokraternas inflytande väcker oro
Slutligen visar offentliga sektorn även andra sidan jämfört med privata gällande storpartiernas samarbetspartners: det är Sverigedemokraternas påverkan som väntas ha konsekvenser. Medan en S-regering är stabil oroar sig en del att ett SD med betydande makt kan komma med oförutsägbara utspel man sedan måste rätta sig efter. Framför allt nämns socialt arbete och kulturverksamhet, samt styrning av universitet och högskolor i samband med detta.
Follow the money
Sammanfattningsvis kan vi säga att vem som blir statsminister efter valet inte har jättestor påverkan på de flesta organisationer, men kan ha stor påverkan på en betydande minoritet. Bland de som påverkas ligger förväntningarna i privat och offentlig sektor i linje med vad man kan förvänta sig utifrån deras förhållande till skatter – som utgift eller som finansiering – och i förlängningen huruvida man uppfattar en regering som fundamentalt positivt eller negativt inställd till ens verksamhet.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends med över 17 000 medlemmar, övervägande i ledande position, tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.