Det öppna samhället i en ny tid – hur skydda öppenheten när hoten ökar?
Öppenheten och tilliten som länge har präglat det nordiska samhällena utmanas idag från flera håll. Cyberattacker, oro för systemhotande kriminalitet och en växande diskussion om ett allt mer polariserat samtalsklimat väcker en svår fråga: hur skyddar man ett öppet samhälle utan att själva skyddet riskerar att urholka öppenheten? Och finns det också en risk att oron i sig är ett lika stort hot som de faror vi oroar oss för?
Den här artikeln bygger på en rapport skapad för framsynsnätverket Kairos Future Club. Medlemmarna får varje år sex rapporter om olika omvärldsförändringar på ett brett spektrum av områden. För mer information om Kairos Future Club, besök vår hemsida här.
Frågan är inte ny, men den har fått en ny aktualitet. När säkerhetsläget försämras, kriminaliteten förändras och våra informationsmiljöer blir mer konfliktfyllda uppstår en målkonflikt mellan frihet och trygghetsskapande kontroll. Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att just öppenheten – med demokratiska institutioner, transparens och höga nivåer av tillit – är en av de viktigaste förklaringarna till varför nordiska samhällen har varit så stabila och framgångsrika.
Ett samhälle där makten kan utmanas
Begreppet ”det öppna samhället” populariserades av filosofen Karl Popper redan år 1945, direkt efter andra världskrigets slut. I korthet handlar det om samhällen där makten kan granskas och utmanas utan våld. Medborgare har frihet att tänka, tala och organisera sig. Demokratiska institutioner kan bytas ut genom val och rättsstaten skyddar både individen och minoriteter.
I den nordiska kontexten har detta ofta tagit form i den så kallade nordiska modellen – en kombination av demokrati, marknadsekonomi och en relativt stark välfärdsstat. För medborgarna innebär det konkreta saker i vardagen: rätten att kritisera makten, möjlighet att starta föreningar och en offentlig sektor som ska vara transparent och ansvarig inför medborgarna.
Tillit – ett kritiskt smörjmedel
Det öppna samhället bygger inte enbart på institutioner. Ett minst lika viktigt fundament är mellanmänsklig tillit. Sverige har länge varit ett av världens mesta högtillitssamhälle. Svenskarna litar i hög grad på varandra och på samhällsinstitutionerna. Det gör att samhällsmaskineriet arbetar med mindre friktion: transaktionskostnaderna blir lägre, konflikterna färre och samarbete enklare.
Sedan några år finns tecken på att tilliten förändras. I en tidigare Clubrapport på temat visar data från våra och andras studier att tilliten idag varierar mer mellan olika grupper och olika delar av landet än man tidigare trott. Det innebär att tilliten i praktiken kan utvecklas mycket olika i olika lokalsamhällen. För vissa platser kan utvecklingen innebära ökad sammanhållning, medan andra riskerar att röra sig mot ökad social fragmentering.
Tillitsutvecklingen bland svenska 16-29åringar, linjerna visar hur stor andel av åldersgruppen som svarat jakande på de två alternativen. Frågan är ställd med endast dessa två alternativ. 2025 blev andelen som anser att "man kan inte vara nog försiktig i kontakten med andra" i majoritet. Källa: Kairos Future.
Det öppna samhällets närmaste vänner
Trots de utmaningar som diskuteras finns också starka motkrafter. Tre av de viktigaste är:
Mellanmänsklig tillit
Även om utvecklingen diskuteras flitigt ligger tilliten i Sverige fortfarande på en internationellt sett hög nivå. Den sociala tilliten är en central resurs i kriser och bidrar till att konflikter kan hanteras utan att systemet bryter samman. Tilliten har också fått alltmer fokus de senaste åren. Även om något tydligt trendbrott ännu inte syns kan en ökande omsorg om denna sociala naturresurs ha positiva effekter framåt. Här spelar samhällsinstitutionerna en nyckelroll – när de inger förtroende växer den mellanmänskliga tilliten.
Förtroende för rättsväsendet
Trots ökande oro för kriminalitet har förtroendet för polis och domstolar varit relativt stabilt och i vissa mätningar till och med ökat. Det är en viktig stabiliserande faktor eftersom legitimiteten i rättssystemet är avgörande för att lagar ska efterlevas.
Robusta institutioner
Sverige rankas fortfarande högt i internationella jämförelser av demokrati och institutionell kvalitet. Transparens, ansvarsskyldighet och fungerande förvaltning bidrar till att systemet har en relativt hög motståndskraft.
Fyra möjliga scenarier/vägar framåt
Hur utvecklingen fortsätter beror i stor utsträckning på två faktorer: tillit i samhället och institutionernas förmåga att anpassa sig till nya problem.
Kombinationen av dessa faktorer skapar olika möjliga framtidsvägar:
Resilient öppenhet
Hög tillit kombineras med institutioner som förmår reformera sig själva. Resultatet blir ett samhälle där demokratiska processer fortsätter att utvecklas och problem hanteras genom gradvisa förbättringar.
Stagnerande stabilitet
Tillit finns kvar men reformtakten är låg. Samhället fungerar relativt väl men riskerar att bygga upp problem som hanteras för sent. Ett scenario som kanske bäst beskriver den svenska utvecklingen från 1990-talet till 2010-talet.
Reformistisk säkerhetsstat
Snabba reformer genomförs för att möta säkerhetsproblem och kriminalitet. Utmaningen blir att göra detta utan att underminera fri- och rättigheter. Det här scenariot är en del av idag.
Fragmenterat samhälle
Tillit minskar samtidigt som institutionerna har svårt att anpassa sig. Parallella strukturer kan växa fram och polariseringen ökar.
Vilken väg ett samhälle tar avgörs ofta av hur väl det lyckas hantera nya hot.
Tre växande riskområden
Utöver traditionella säkerhetsutmaningar pekar flera analytiker på nya typer av systemrisker:
Informationspåverkan och desinformation
Koordinerade kampanjer, falska nyhetssajter och AI-genererade narrativ används redan idag för att underminera tillit till institutioner och medier. På kort sikt fortsätter den utvecklingen tveklöst, något som kriget mellan USA/Israel och Iran visat de senaste veckorna.
Digital sårbarhet
Cyberattacker och teknologiska genombrott – exempelvis inom kvantdatorer – kan på sikt hota säkerheten i centrala digitala system. Att tekniken blir mer sårbar ju mer den implementeras och sammankopplas är inte nytt, inte heller att den med den mest kraftfulla tekniken har övertaget. Kvantdatorer innebär ett paradigmskifte ifråga om beräkningskapacitet vilket gör deras ankomst betydande.
AI‑drivna cyberattacker
Självanpassande skadlig kod som använder artificiell intelligens kan förändra hur cyberangrepp genomförs och göra dem svårare att stoppa. Kvantdatorer I fel händer kan också bana väg för en situation där det skydd vi haft I form av kryptering plötsligt slås ut. Vad händer då?
Utöver att hantera dessa tre “nya” områden så måste vi också orka hålla ihop samhället, fortsätta bygga hållbara samhällen för både människa och miljö samtidigt som klimatförändringarna riskerar att sätta press på helt nya fronter.
Tre sätt att skydda öppenheten
Att skydda ett öppet samhälle handlar inte bara om nya lagar eller mer säkerhet. Minst lika viktigt är hur institutioner, organisationer och medborgare agerar i vardagen. Tre handlingsspår framstår som särskilt centrala:
1. Stärk tilliten – lokalt och konkret
Tillit är den kanske viktigaste "infrastrukturen" i ett öppet samhälle. Den byggs dock inte i abstrakta värdeord utan i vardagliga möten mellan människor och institutioner.
• Offentliga aktörer: Prioritera närvaro, transparens och rättssäkra beslut. Lokala myndigheter, kommuner och rättsväsende behöver vara synliga och förutsägbara i människors vardag.
• Privata aktörer: Företag kan bidra genom ansvarstagande affärsmodeller, transparent kommunikation och genom att stärka lokalsamhällen där de verkar.
• Individnivå: Engagemang i föreningar, lokalsamhälle och demokratiska processer är ett av de mest effektiva sätten att bygga social tillit över tid. Men också att agera utifrån en förståelse om att mycket ojämlika livsvillkor utmanar människors förmåga att känna samhällsgemenskap.
2. Öka samhällets motståndskraft mot informationspåverkan
Informationsmiljön har blivit ett strategiskt slagfält där desinformation, manipulerade narrativ och AI-genererat innehåll kan underminera tillit.
• Offentliga aktörer: Investera i psykologiskt försvar, medie- och informationskunnighet samt samarbete mellan myndigheter kring informationspåverkan.
• Privata aktörer: Plattformar, mediehus och teknikföretag behöver ta större ansvar för transparens, faktagranskning och robusta informationsflöden.
• Individnivå: Utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information, kontrollera källor och bidra till ett konstruktivt samtalsklimat.
3. Bygg institutioner som kan reformera sig själva
Ett öppet samhälle överlever inte genom stabilitet utan genom anpassningsförmåga. Institutioner som kan reformeras utan att bryta samman är en av demokratins största styrkor.
• Offentliga aktörer: Kortare väg från beslut till genomförande, bättre myndighetssamverkan och mer experimenterande policyutveckling.
• Privata aktörer: Investera i omvärldsanalys och strategisk framsyn för att kunna navigera i en mer osäker samhällsutveckling.
• Individnivå: Vara beredd att ompröva uppfattningar, delta i samhällsdebatt, utvärderingar av samhällsservice och stödja institutioner som bygger på öppenhet och ansvar.
Det öppna samhällets styrka ligger ytterst i dess förmåga att korrigera sig självt. Frågan är därför inte bara hur vi skyddar det öppna samhället – utan hur vi gör det på ett sätt som samtidigt bevarar dess viktigaste egenskap: förmågan att förändras.
För organisationer i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle innebär detta en ny typ av strategisk uppgift. Hur identifierar man tidiga signaler på förändring? Hur skiljer man tillfälliga störningar från långsiktiga skiften? Och hur fattar man beslut när både frihet, säkerhet och tillit står på spel?
På Kairos Future arbetar vi just med sådana frågor – genom omvärldsanalys, scenarioplanering och framtidsdialoger som hjälper organisationer att förstå osäkerheten och agera i tid. I arbetet med våra breda studier om bland annat samhällskontraktet har vi samlat in unika data om det svenska värderingslandskapet. Vill du omsätta dessa till strategiska insikter för just din organisation är du varmt välkommen att höra av dig till oss.