Inför valet: sju medborgartyper som påverkar framtidens samhälle
Från bussarnas reklamytor till ledarsidor och webbtrollens inlägg vidare ända in i den senaste Disneyfilmen Incredibles 2 – överallt diskuteras framtidens samhällskontrakt och medborgarroll. Men vad innebär det att vara medborgare?
I filmen Incredibles 2 varnar skurken The Screenslaver människorna för att passiveras i sin förhoppning om att superhjältar ska lösa deras problem, medan de själva lever pseudoliv genom sina många skärmar. Ett inlägg i diskussionen som inte är utan belägg i samtiden.
På Kairos Future är vi såklart också nyfikna på de relationer och attityder som präglar framtidens medborgare, för där finns grunden för samhällets organisering. Tillsammans med bland annat Försvarsmakten, Polisen, Röda Korset, Region Västmanland publicerar vi snart framtidsrapporten Morgondagens medborgare. En verklig utmaning, för det finns förstås inte bara en sorts medborgare. Utifrån över 6000 svenskars svar hittar vi minst sju nutida medborgartyper.
Innan vi bekantar oss med de sju typerna bör vi först förklara vad vi menar med medborgarskap. I vår studie är medborgarskapet inte den juridiska statusen på en person. Istället söker vi individers relaterande, värderingar och handlande i mötet med andra medborgare och samhällets institutioner och organisationer. Nedan tecknas sju aspekter som vi menar ingår i upplevelsen av att vara medborgare.
Samhörighet: en upplevelse av gemenskap som ger identitet, trygghet och som påverkar hur individen är villig att rikta sina och samhällets resurser.
Tillit: individens positiva eller negativa förväntningar på framförallt okända människors vilja att agera med en god intention gentemot andra.
Förtroende för institutioner: individens syn på effektivitet, objektivitet och kompetens inom de offentliga organisationerna.
Rättigheter och skyldigheter: synen på de ömsesidiga åtagandena hos samhällets aktörer, både enskilda individer, institutioner, företag och andra organisationer.
Maktfördelning: individens syn på hur makt ska fördelas strukturellt i samhället, men också de konkreta demokratiska processerna i sig.
Engagemang: att i handling, oftast obetalt, medverka i tillfälliga eller långvariga verksamheter med syfte att hjälpa andra, driva föreningsliv, uppbära politiska uppdrag, opinionsbilda med mera.
Serviceförväntan: en aspekt som tillkommit till följd av välfärdssamhällets framväxt, förstärkt av dess marknadifiering då individen inte bara ställer krav på vilkenservice som erbjuds, utan också på vilket sätt.
De sju aspekterna påverkas på olika sätt av de trender som förändrar samhället fram mot 2030. Det får konsekvenser för alla organisationer som på något sätt beror av medborgares förtroende, engagemang, önskan om inflytande och serviceförväntningar. Redan idag finns förstås skillnader på hur olika människor ser på sig själva som medborgare. Varsågod att hälsa lite snabbt på några av Sveriges sju medborgartyper. Men tro inte att du känner dem efter detta, det finns mer att dyka ner i.
Sveriges sju medborgartyper
Medelborgaren är den största gruppen, knappt en fjärdedel. Som namnet antyder är Medelborgaren inte extrem åt något håll, närapå den statistiska mixen av de andra sex typerna. Om något sticker ut är det medelborgarens svagare känsla av skyldighet att engagera sig i samhället respektive att försvara det.
Lokalborgarna är den näst största gruppen, en knapp sjundedel. Lokalborgaren känner mest samhörighet med människor med liknande givnaidentitetsfaktorer, så som etnicitet, regligion och kultur. Hen är föga motiverad att engagera sig i ideell verksamhet och hade gärna sett mer ersättning för den typen av insatser.
Övriga typer är antingen görborgare eller kundborgare. Orden säger något om huruvida de ser sig som medskapare av samhället eller mer uppfattar sig som kunder i detsamma. Dessutom definieras de av på vilken nivå de förlägger sitt engagemang och tillit: lokalt, nationellt eller globalt.
De nationella görborgarna är nästan lika många som lokalborgaren, men till skillnad från dem känner de sig jämförelsevis mycket som en del av samhället. Dessutom är de starkt övertygade om att alla har en skyldighet att bidra till samhället exempelvis genom föreningar eller att försöka påverka företag att ta moraliskt ansvar.
Den lokala kundborgaren kännetecknas av att hens tillit finns till samhällets trygghetsinstitutioner, så som polis, försvar och sjukvården. Ideella organisationer och politiker litar hen inte på i samma utsträckning. Jämfört med andra typer är den lokala kundborgaren inte bara mindre engagerad, missnöjet med samhället är också större i den här gruppen.
Den lokala görborgaren delar de nationella görborgarens höga ideal om att bidra till samhället, men är mer orienterad mot det lokala. Hen står också redo för att bidra till landets försvar och står i högre grad förberedd inför kriser.
Den globala görborgaren är mest nöjd med samhället, skattar sig mer engagerad jämfört med de andra och känner sig i hög grad som en del av samhället. Hens tillit är snarare riktad mot ideella organisationer än mot försvar och polis. De är minst motiverade av alla medborgartyper till att hjälpa polisen i deras arbete.
Slutligen, den globala kundborgaren kännetecknas av att de heller än andra ger sociala förmånger till icke-medborgare och bejakar religionsutövning som bryter mot majoritetssamhällets normer. Däremot anser den här typen i lägre grad att det är en skyldighet är att ta ett jobb som en inte gillar, eller att försvara landet i mindre omfattning. Mer rättigheter än skyldigheter.
Sju typer av medborgare alltså, formade av sin uppväxt, samtid och personliga livsvillkor. Att förstå dem – och det finns mycket mer att veta – ökar möjligheten att fatta kloka strategiska beslut i alla verksamheter som beror av medborgerligt engagemang, nöjhet och delaktighet. Hur medborgsartyperna utvecklas till år 2030 beror på en bred uppsättning trender och vad detta innebär för olika typer av organisationer återstår att reda ut. Vill du veta mer om hur din organisation bäst navigerar i det nya medborgarlanskapet, kontakta Fredrik Torberger.