Att hantera en kris – Sverige i Coronatider

Vi är ett par veckor in i Coronakrisen och alla frågor vi kan ha haft tidigare i vår om huruvida detta skulle utvecklas till en global krissituation har nu besvarats: ja, detta är en stor affär och den kommer att ha betydande påverkan på åtminstone den nära men kanske också på den mer avlägsna framtiden. 

Virusets närvaro har snabbt blivit en del av vår nya vardag, och vi jobbar med att anpassa oss och våra verksamheter till denna nya situation, trots att utvecklingen framöver präglas av stor osäkerhet. Tiden är ur led: planer för resten av året har sopats bort och horisonterna har krympt. I epidemitideräkningen blir dagar som veckor, veckor som månader och månader som år. Nästa år eller året efter det är en annan epok helt och hållet.

Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med att få till en eventuell omställning till den nya situationen. Därför har vi startat Kairos Futures Coronakrisbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer en gång i veckan för att följa utvecklingen i realtid.

Stor osäkerhet och splittrad syn på framtiden…
I tider präglade av stor osäkerhet är scenarioplanering ett ovärderligt verktyg. Det handlar om att tänka fram och förbereda sig för olika tänkbara utvecklingar. Och våra respondenter tycks göra detta, för än så länge verkar många möjligheter betraktas som öppna: det finns ingen konsensus rörande vad som kommer att hända. 

Vi gav fyra möjliga scenarier och frågade vilken man håller som huvudscenario och därmed för tillfället arbetar utifrån:

  • Pandemin klingar av under Q2, exempelvis genom uppnådd flockimmunitet 
  • Pandemin klingar av under Q2, men återkommer som en ny kris med restriktioner under hösten
  • Pandemin klingar av under Q2, men återkommer med kraft under hösten, men då utan restriktioner
  • Covid-19 och restriktioner kommer och går tills vi har ett vaccin om ca 18 månader.
  • Annat

Det visar sig att respondenterna fördelar sig rätt jämnt över möjligheterna (den grupp som svarade annat uppvisar heller ingen konsensus som avviker åt något särskilt håll, och nämner oftast stor osäkerhet).

Frågan är hur detta kommer att utvecklas över tid, allteftersom mer information blir tillgänglig, fler blir smittade, och vi förhoppningsvis ser nedgångar i länderna som drabbades tidigt.

Men många börjar få grepp om situationen
Scenarioarbete är en viktig del av krishantering och den omorientering som kan behövas inför perioden efter krisen. Alla har inte kommit lika långt i denna process; några står överrumplande av en plötslig, oförutsägbar chock, medan andra redan har tagit tag i situationen och styr mot framtiden med säker hand. 

De flesta ligger dock någonstans i mitten. På en femgradig "krisskala"", där 1 innebär att man befinner sig i kaos och inte vet hur man ska reagera, och 5 att man börjar få grepp om situationen och ser tydliga vägar framåt placerar de flesta sig på plats 3 eller 4. Det är dock glädjande att en mycket liten del fortfarande är fast på den vänstra delen av skalan — kanske är medlemmar Kairos Future Friends ovanligt duktiga på att komma vidare i en kris.

Det finns något på andra sidan
Nästa steg efter att staka ut en riktning är att göra planer för det nya normala när krisen väl är över och det är dags att slicka såren. Och där har man inte kommit riktigt lika långt, även om vissa är snabba på bollen även där. På en femgradig skala mellan "Vi har inte alls börjat planera för livet efter pandemin" och "Vi har i mycket stor utsträckning" ligger de flesta i mitten och lika många på var sida.

Livet efter pandemin kan förstås betyda olika saker för olika aktörer. Många kommer att fortsätta i stort sett som idag, andra står inför ett existentiellt hot, och en grupp kommer att komma ut på andra sidan livskraftiga men förändrade. Kriser driver nämligen förändring på flera sätt än att bara orsaka förstörelse.

Därför frågade vi ockå om Coronakrisen har medfört nya möjligheter, och ett resultat står ut: i kölvattnet av plötsligt utbrett distansarbete och telemöten som ny norm har många upplevt en snabb skjuts i digitaliseringen av sina processer. Så många som drygt fyra av tio säger att krisen påskyndat en välbehövlig digitalisering av verksamhetsprocesser och arbetssätt.

Samtidigt säger 16% att krisen påskyndat digitalisering av själva affärerna, och ungefär lika många säger att nya möjligheter för verksamheten som helhet har uppstått. Bara en tredjedel säger kategoriskt nej till att krisen inneburit några nya möjligheter.

Digitaliseringsiver i offentlig sektor
Intressant nog ser vi här en stor skillnad mellan privat och offentlig sektor när det gäller påskyndandet av behövlig digitalisering. Medan 43% av alla svarar att krisen påskyndat är det bara en dryg fjärdedel (27%) av de i privat sektor som håller med, medan hela två tredjedelar i offentlig sektor (66%) säger detsamma. 

Innebär detta att den svenska offentliga sektorn varit duktigare på att snabbt ställa om än de privata företagen, eller handlar det snarare om att de släpat fötterna efter sig under längre tid och nu blir tvingade till att genomföra större förändringar snabbt?

Är medicinen alltför bitter? Åsikterna går isär 
Vi har haft mycket diskussion under de senaste veckorna kring hur karantänåtgärder världen över påverkar ekonomin. Liv står på spel, men också levebröd. När vi frågar vad respondenterna tycker om balansen mellan att minska smittspridningen och skydda ekonomin relativt de åtgärder som införts i Europa och Nordamerika tycker ca hälften att balansen är bra. Bland de som inte tycker det, däremot, finns en övervikt bland dem som anser att fokus är för starkt på smittspridning och vårdens behov. Bara en dryg tiondel tycker att åtgärderna är för milda.

Att de flesta är relativt nöjda med balansen i de svenska insatserna kan bero på att Sverige (än så länge) är mindre drabbat än många andra länder i Europa. Det kan hålla — vi kan skyddas av hög tillit som gör att vi gör det som behövs oss utan långtgående åtgärder från staten, eller av vår låga befolkningstäthet jämfört med resten av Europa — eller så är vi naiva för att lång förskoning från krig och kris fått oss att tro att vi är osårbara. Oavsett hur utvecklingen ser ut stöder detta att den svenska "hands-off" principen har relativt gott stöd bland respondenterna.

Egna erfarenheter färgar uppfattningen om krisen
Egna erfarenheter påverkar givetvis bedömningen. Om ens företag står på ruinens brant känns nog ekonomiska konsekvenser betydligt mer verkliga än om man kan känna sig hyfsat säker på att man klarar sig med sitt levebröd i behåll. Vi frågade därför också hur mycket Coronakrisen hade påverkat ens verksamhet, från 1: "I begränsad utsträckning, det mesta rullar på som tidigare" till 5: "Katastrofalt mycket, det är en fråga om överlevnad", och här kan vi se skillnader mellan dem som tycker att de ekonomiska aspekterna ges för lite gentemot för mycket inflytande.

Skillnaderna är små i de flesta fall, med ett ordentligt undantag: Bland dem som säger att ”det är en fråga om överlevnad” är det bara 5% som tycker att ekonomin övervärderas, medan uppemot 15% — nästan tre gånger så många — anser att det är för lite fokus på ekonomi. 

Beslutsfattare är mer oroade för ekonomin
Även om verksamheten i sig inte hotas kan många behöva skala ner eller fatta andra svåra beslut framöver, och de som kommer att behöva fatta de besluten är också mer benägna att säga att medicinen är för bitter. Ser vi på vilka som utgör våra två grupper av "karantänivrare" och "ekonomiskyddare" upptäcker vi att de senare i betydligt större utsträckning sitter i ledningsgrupper, och de tidigare i större utsträckning har lägre ledningsroller eller ingen ledningsroll alls.

Det hela är en komplicerad fråga. Det är inte bara fråga om vad man värderar mest eller har personlig erfarenhet av, utan också om vad man tror blir konsekvenserna. De båda grupperna gör även olika bedömningar när de uppskattar hur många konkurser vi kommer att se under 2020 jämfört med 2019. I princip alla tror att det kommer att bli fler, men gruppen som värnar om ekonomin är betydligt mer benägna att tro att vi står inför massdöd av företag.

Som vi ser är det något fler i gruppen "karantänivrare" som tror på mindre än en fördubbling av konkurserna under 2020, men när vi rör oss mot högre tal, mot flera gånger fler än normalt, är det "ekonomiskyddarna" som dominerar.

Utvecklingen sker snabbt — vi håller koll 
Osäkerheten och splittringen är stor enligt denna ögonblicksbild från ett par veckor in i krisen, just nu vi börjar anpassa oss till faktumet att detta är en del av verkligheten nu. Vi är på väg mot en ny, om än tillfällig, vardag, och den intressanta frågan är hur det ser ut om ytterligare ett par veckor då vi troligtvis antingen befinner oss i katastrofläge, eller ser ljuset i tunneln. Följ Kairos Futures Coronakrisbarometer för att hålla dig uppdaterad.

Resultatet bygger på 374 respondenter från vårt Kairos Futures Friends-nätverk som har svarat på enkäten 1–2 april. Undersökningen skickas återkommande ut till nätverket och vi kommer framöver att redovisa utvecklingen över tid.