Ett, två tre, dela
I begynnelsen var delandet. Att dela ägodelar, stödja och stötta varandra är i stor utsträckning det som gjort människan till människa. Delandet och gästfriheten är också en hörnpelare i de stora världsreligioner som ofta utvidgat delandets imperativ till att gälla långt utanför klanens gränser. Att visa gästfrihet och dela livets goda med främlingen har länge varit en moralisk skyldighet.
Till och med att dela sådant som infrastruktur har vi gjort i århundraden. I bysamhället handlade det om allmänningar och regler för hur och när man t ex fick skörda nötter och andra godsaker på byns mark. I det framväxande industrisamhället kunde det handla om gemensamma vägar och andra nyttigheter som byggdes och drevs av vägföreningar.
Trots dessa urgamla rötter är det först nu vi börjat tala om en delningsekonomi. Samtidigt handlar stora delar av denna delningsekonomi om något helt annat än det klassiska delandet. Visst finns element av detta kvar, t ex när olika ideella organisationer skapar nät- och applösningar för att möjliggöra pryllån eller soffsurfning i större skala än den som kan ske grannar emellan. Eller när organisationer bygger plattformar där människor kan stödja entreprenörer i utvecklingsländer med mikrofinansiering eller gåvor. Eller när människor går samman för att dra bredband till byn.
Det som får den nya delningsekonomin att ticka är dock privatekonomisk vinning, vilket illustreras av hur snabbt Airbnb, med privatekonomin som motor, tog över scenen från den mer ideella föregångaren Couchsurfing. Sju år efter starten värderades de till 25 miljarder dollar och beskrevs som världens största hotellaktör med 1,5 miljoner bostäder och därtill högst värderad av hotellkedjorna. Utan att äga en enda säng. Couchsurfing som bygger på klassiskt värdskap harvar vidare, dock med imponerande 4,8 miljoner medlemmar i 246 länder.
What’s now
Som begrepp är dock delningsekonomin långt större än Uber och Airbnb och omfattar i vardagstal allt från klassiskt grannlån och lokala tjänster och gentjänster till kommersiella mäklartjänster som Uber och Upwork, som driver global arbetsförmedling.
Så hur stor är den och vart är den på väg? Det beror på hur man räknar. PWC uppskattade 2014 att delningsekonomin till 2020 kommer att växa från 15 till 335 miljarder dollar och därmed bli lika stor som den korresponderande klassiska uthyrningssektorn. I förhållande till världens BNP på runt 75 000 miljarder USD är det en droppe i havet, en halv procent. Det är inte mer än lite drygt halva Sveriges BNP, en pyttenation i sammanhanget, eller knappt tio gånger Ubers börsvärde. Till saken hör då att PWC bara räknade med kommersiella tjänster inom finans, transport, musik och film-streaming, boende och bemanning, och kartan är större än så.
It’s all about the money, isn’t it?
Jo, troligen. Med den primära motorn pengar är utsikterna för delningsekonomin goda. Såväl för den enskilde UberPop-föraren som för den som nyttjar tjänsten tycks förtjänsten vara poängen. Ur ett delningsekonomiperspektiv är väl Uber mest att se som ett nätverkskapitalistisk företag, långt från andra delningsaktörer som t ex Wikipedia som är en mer genuin peer-to-peerplattform.
När vi på Kairos Future under våren frågade 1200 svenskar om deras erfarenheter av och motiv för delningstjänster var också pris den helt avgörande faktorn för köparna. 54 procent angav pris som den främsta faktorn för att nyttja delningstjänster. Smidighet, som i studier i USA och UK kommit högre, hamnade på tredje plats med 30 procent. Många av de UberPop-förare som dragits inför skranket för svarttaxiverksamhet på olika håll i världen, har påpekat att det varit ett sätt att tjäna pengar och komma in på arbetsmarknaden. Också för dem som bjuder ut sina tjänster på globala bemanningssajter är det inkomster, i kombination med CV-byggande, som är själva poängen.
Även för plattformsaktörer som Uber (och Airbnb m fl) är det pengarna som är motorn, pengar i stor skala. I första ledet genom att via kapitalinjektioner och ständigt stegrad värdering finansiera en global expansion, och i nästa led att med hjälp av autonoma fordon leverera människor och varor till låga kostnader och höga marginaler. Som bekant har de redan börjat investera i detta andra led. Detsamma gäller konkurrenten Lyft som initierat samarbete med General Motors för att ta fram självkörande fordon till Lyfts flotta.
Kombinationen av starka ekonomiska incitament, mobil tillgänglighet och global skalbarhet gör utsikterna för alla former av ekonomiskt driven delningsekonomi goda. Även för mer ideellt drivna delningslösningar är utsikterna goda, även om de saknar de starka ekonomiska incitament som hittills verkat vara så betydelsefulla för att driva upp utbudet.
Institutioner, se upp!
Konsekvenserna kan på sikt bli omfattande och fenomenets skala och globala gränsöverskridande utmanar befintliga institutioner, såväl skattesystem och arbetsmarknadslagar som traditionella branschaktörer. Det vi hittills sett i form av aktiviteter från såväl skatteverk som lagstiftare, fackliga organisationer och skrån är troligen en västanfläkt av det som kommer under de närmaste åren. Politikens utmaning handlar om att skapa nya lösningar som drar nytta av delningsekonomins kraft snarare än att sätta käppar i hjulen för individer som vill tjäna en hacka på genom att dela sina tillgångar eller talanger med andra, eller entreprenörer som vill erbjuda möjligheter till detta. För traditionella spelare inom olika branscher handlar utmaningen om att kunna mota nya aktörer i grind. Som bekant brukar ju förändringens vindar komma utifrån. Det var ju inte direkt Hilton eller Marriott som kom på det där med delning av hem.
Delningsekonomin inom bemanningsbranschen, som är en av de minst mogna idag, kommer sannolikt att innebära än större systemutmaningar. Då kvalificerade kunskapstjänster skeppas kors och tvärs i världen nivelleras inte bara priser, möjligheterna att för myndigheter kontrollera inkomster blir också svårare. Global transparens, öppenhet och samarbete med skattemyndigheter kommer att vara en nödvändighet för de aktörer som siktar mot toppositionerna i det globala oligopol som sannolikt blir den långsiktiga effekten även i denna del av ”delningsekonomin”. Detsamma gäller andra marknadsledare som Airbnb, Uber m fl.
En väg in?
En intressant aspekt av delningsekonomin och den dubbelriktade ratingen är att den skapar helt nya förutsättningar för samarbete. En överlevnadsfaktor har i alla tider varit att lita på dem vi känner, eller dem vi litar på känner. Och att hysa en inbyggd skepsis till andra. I öppna historiskt homogena och tillitsbaserade samhällen som det svenska har tilliten trots detta kunnat utvidgas till ”folk i allmänhet”. Hela 70 procent av svenskarna instämmer i påståendet att ”man kan lita på de flesta människor”, enligt vår långtidsmätning av svenskarnas attityder och värderingar. Det är faktiskt något fler än för 19 år sedan och ingen gång under denna period har siffran varit högre.
När Airbnb nyligen tillsammans med Stanford University undersökte känslan av tillit kopplad till likhet och rekommendationer konstaterade de som andra att människor kände störst spontan tillit till dem som liknade dem själva i något eller några avseenden. Men när man införde rekommendationer, även från okända, började något hända och vid 10 positiva rekommendationer så övertrumfade rekommendationerna de spontana fördomarna med råge.
De dubbelriktade rekommendationer som delningsekonomins aktörer infört kan alltså mycket väl fungera som en väg in på t ex arbetsmarknaden för dem som har svårt att ta sig in. Om man bara får chansen några få gånger och publikt kan bevisa sin kompetens eller leveransförmåga så blir allt annat så småningom underordnat.
Så kan du förbereda dig
Oavsett i vilken bransch man som enskild befinner sig finns det anledning att fundera över hur delningsekonomins kärnmekanismer – peer-to-peer-kontakt, ömsesidig rating och digitala transaktionsplattformar – kan förändra den egna verksamheten eller erbjuda lösningar på tidigare olösta problem.
- Sök de olösta behoven. Ett sätt att förstå var delningsmöjligheter kommer att uppstå är att leta efter branschens olösta behov. Det är t ex inte en slump att den svenska crowdfundingplattformen Tessin uppstod. Att finansiera mindre fastighetsutvecklingsprojekt är hart när omöjligt för mindre entreprenörer utan djupa fickor samtidigt som det finns småsparare som jagar relativt riskfri avkastning. Eller att leveranstjänsten Urbit uppstått. Det är det sista ledet till kund som är den svaga länken i näthandeln, samtidigt som det finns mängder av människor i jakt på ett gig. Det är i behov som går att lösa med delningstjänster som lösningarna kommer uppstå.
- Leta paralleller. Leta exempel från andra branscher för att se hur dessa skulle kunna appliceras på din egen. Är de så branschunika som de framstår, eller finns det generella komponenter som kan appliceras i din egen bransch? Med hjälp av exempel från andra håll kan du också få syn på möjligheterna.
- Tänk en gång till. När du fått grepp om en tänkbar möjlighet, se då till att borra ordentligt i den. Vilka skulle konsekvenserna kunna bli? Hur skulle detta kunna utvecklas över tid? Dra upp ett scenario som på allvar utforskar tänkbara möjligheter och konsekvenser. Så kan du förbereda dig på det som kan tänkas ske, eller planera för att skapa framtiden.
Skriven av Mats Lindgren. Vill du veta mer om hur fånga möjligheterna? Kontakta Mats Lindgren eller Hanna Häggqvist. Artikeln knyter an till innehållet i en rapport som tagits fram för medlemmar i nätverket Kairos Future Club, läs mer om medlemskap här!