Attrahera och behålla unga talanger – hur då?
När du tänker på din framtid, vad drömmer du om då? ”Ett bra jobb” svarar 43% av generation Z. Men vad är då ett bra jobb för den här generationen? Många äldre tittar på den yngre generationen och ser dem som omotiverade och ofokuserade – vill de ens arbeta?
Jodå. Eller, de vill känna att de bidrar till något positivt i världen, ha ett engagerande sammanhang och lära sig nya saker. Att prestera enligt en generell måttstock och göra någon sorts vertikal karriär är inte det som primärt driver de flesta i generation Z. Låt oss titta närmare på vad den yngsta generationen på arbetsmarknaden tycker är viktigt när det kommer till de aktiviteter som de gör för att tjäna pengar.
Arbete är inte meningen med livet
Först och främst kan vi konstatera att arbetets roll som meningsskapare i livet har blivit mindre betydande hos den svenska befolkningen. På 80-talet ansåg 70% av den arbetande befolkningen att deras arbete var viktigt för att ge livet mening. Idag är den siffran nere på 20%, och ungas svar på frågan följer denna trend.
Det finns flera möjliga anledningar till att det är så. Större möjligheter till ett liv utanför jobbet som skapar identitet och sammanhang kan vara en anledning till att arbetet inte spelar samma roll som förut. Ens kollegor behöver inte vara den viktigaste sociala kontexten, och yrkesrollen behöver inte vara den viktigaste identiteten man associerar sig med.
Tiden när en anställning var ett åtagande på ett eller flera decennier är också förbi. När vi i en studie tillsammans med fackföreningen Ledarna frågade Sveriges chefer om vilka trender som har gjort chefsyrket svårare de senaste fem åren kommer ”flyktigare medarbetare” högt på listan. Om sammanhanget kring ens arbete inte är lika viktigt för att upprätthålla en upplevelse av en kontinuerlig identitet, så blir ett byte av jobb en i jämförelse mindre betydande omställning. Tidshorisonten för att utvärdera ett arbete förkortas och det blir viktigt vad man kan få ut av ett arbete just nu. Dessutom peppras unga av exempel på Instagram och Youtube där personer skapat sin egen framgång utan att arbeta för någon annan, vilket troligen väcker känslan av att inte behöva en arbetsgivare för att skapa sin lycka.
Memen ”I don’t dream of labour” och rörelsen ”quiet quitting” har gått virala på internet de senaste åren. ”I don’t dream of labour” handlar om unga som lyfter fram hur de är trötta på att få frågan om vad deras ”drömjobb” är. De svarar rappt att drömjobb inte är en relevant benämning, för arbete är inte vad de drömmer om. Quiet quitting-rörelsen är personer som slutar anstränga sig extra på jobbet, utan bestämmer sig för att bara arbeta sina avtalade timmar och leverera det som står i deras kontrakt. Båda fenomenen belyser hur unga idag inte ser arbete som centralt i livet för lycka och mening. De vill ha sjysta villkor där de inte ger mer till arbetsgivaren än vad de får tillbaka, och det med en bra balans mellan arbete och fritid.
Karriären, att lära och göra nytta
Men vad är då karriär för unga? Vad motiverar dem att göra sitt bästa? För unga handlar karriär inte nödvändigtvis om att klättra i någon sorts hierarki. Många tycker inte att den löneökning de kan förvänta sig av en befordran är värd stressen det innebär. Snarare än att jaga positioner och ansvar för andra (vilket ju nästan är ett straff eftersom det innebär mer arbete!) hägrar att få mer ledig tid och flexibla arbetstider. De beskrivna preferenserna är samstämmiga med våra undersökningsresultat som säger att endast 22% av generation Z helst vill bli chef eller ledare i framtiden, medan 62% hellre blir specialister (16% svarar att det kan tänka sig båda). En specialist kan förstås ses som mer fri att styra över sin tid, men är fortfarande högt värderad för sin kompetens.
Det som motiverar unga handlar om känslan att göra nytta och att få utveckla sig och sina leveranser tillsammans med andra. I vår undersökning av unga inom teknikyrken kommer följande fyra faktorer i topp för att göra ett arbete riktigt attraktivt:
- Se den konkreta påverkan och nyttan av mitt arbete (49% av respondenterna)
- Arbeta tillsammans med verkligt smarta människor (39%)
- Utveckla helt nya lösningar i den tekniska frontlinjen (31%)
- Arbeta med att lösa viktiga samhällsutmaningar (26%)
Den unga generationen är generellt pragmatisk och inriktad på att göra nytta. De vill arbeta i en kultur som präglas av innovation, lärande och samarbete, där människor hjälper varandra snarare än att konkurrera. De två kulturbeskrivningar som bäst beskriver de organisationskulturer där generation Z trivs är: ”En innovativ och öppensinnad plats där människor delar idéer och utforskar alternativ framåt” och ”En varm, samarbetsinriktad och välkomnande plats där människor hjälper och stödjer varandra”. Så visst vill unga lära sig, utvecklas och göra nytta. Men de är inte nödvändigtvis motiverade av samma meritokratiska incitamentsystem som äldre generationer.
Ungas drömledare, den trygga pragmatikern
För att som ledare vinna ungas följarskap och väcka deras engagemang behöver man förstå den kontext som dagens unga vuxit upp i. Deras barndom och uppväxt har präglats av en orolig värld där politiska ledare mest tycks ha skapat kaos och förödelse snarare än att generera positiv utveckling. Det har skapat en misstro mot ”vuxna” och deras förmåga. Unga dras därmed till ledare som är handlingskraftiga, pragmatiska och syftesdrivna. Ingen bullshit tack, ledare ska gärna ha en tydlig vision om vad de vill åstadkomma och visa faktisk ambition och förmåga att ta sig dit.
Samtidigt är dagens unga trygghetssökande. Många är oroliga för att arbetslivet ska vara för svårt och att de avslöjas för att vara någon sorts bluff. Ledare som kan skapa en miljö präglad av psykologisk trygghet kommer att vara attraktiva för unga som då får en trygg plattform där det känns okej att göra misstag.
Att skapa trygghet för unga handlar delvis om autenticitet och tät kommunikation. Unga idag vill gärna möta sina ledare ”som människor”. Det behöver inte betyda att unga vill avslöja allt om sitt privatliv eller för den delen vill veta allt som sina kollegors liv utanför arbetsplatsen. Snarare handlar autenticiteten om att känna att ledaren är närvarande, ärlig och avslappnad, och möter dem som en individ. Unga är dessutom vana vid att få snabb feedback på sina handlingar i digitala miljöer. Där kommer gillamarkeringar och kommentarer direkt som respons på deras ”prestationer”. Därför kan arbetssituationer där feedback dröjer skapa osäkerhet hos den unga medarbetaren.
Tre råd för att attrahera och behålla ung talang
- Förstå och möt ungas syn på arbete. Den yngsta arbetskraften ser arbete mindre som meningsgivande och mer som en del av ett större livskontext. Organisationer bör skapa en arbetsmiljö som främjar identitet och sammanhang utanför arbetsplatsen.
- Fokusera på flexibilitet och mening. Traditionella karriärstigar är inte lika attraktiva för unga. Flexibla arbetstider och meningsfulla arbetsuppgifter är mer motiverande än att klättra i hierarkier. Organisationer bör fokusera på att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och en kultur som uppmuntrar samarbete och innovation.
- Lär ledare att leda unga. Yngre anställda söker ledare som är handlingskraftiga och autentiska. Trygghet är viktigt, och ledare bör skapa en miljö av psykologisk trygghet där misstag är acceptabla. Autenticitet och regelbunden kommunikation är nyckeln till starka ledar-medarbetarrelationer.
Föreläsningen Engagera Unga! Generation Z och Alpha
Läs mer om Kairos Futures föreläsning om Generation Z och Alpha här.
By Åsa Jonsson