What’s NXT: Framtidsbarometern – i väntans tider
När 2020 övergick i 2021 övergick också hanteringen av Coronakrisen över från defensiven till offensiven: ”med vaccinationer får vi viruset på fall” lyder mantrat. Under årets första veckor accelererade man till att administrera ca hundra tusen doser i veckan, en takt som hållits sedan mitten av januari. En månad senare har ca hälften av alla över 90 år fått åtminstone en dos, och närmare 20% av de mellan 80 och 90. Under 80 ligger siffran på ca 5%.
Det är alltid ett år kvar
Försenade leveranser och produktionsstopp har dock gjort att man från regionernas sida har uttryckt tvekan om huruvida man kommer att kunna erbjuda doser till hela befolkningen vid halvårsskiftet. Kommer leveranserna ska målet fortfarande kunna nås, säger 19 av 21 regioner i en enkät till DN.
Däremot verkar inget kunna påverka den trend vi sett under hela coronakrisen, där bedömningen gällande när allt detta är över ständigt har skjutits fram. Vill man sammanfatta lite hårdraget kan man säga att ”coronakrisen är slut om ett år” har varit det genomsnittliga svaret i ett år nu.
Lägger man ihop hur många som trott att krisen anses vara över före halvårsskiftet 2021 ser vi att det var ca 50-50 i slutet av augusti och har sedan dess krupit upp bit för bit.
Konsensus blev så kraftig i december att vi i januari bröt ut det sista alternativet till två, och frågade om det var tredje eller fjärde kvartalet som gällde för slutdatum. Jämför vi januaris svarande (404 stycken) med februaris (419 stycken) så ser vi att det skett en framskjutning även här: andelen som tror sista kvartalet 2021 eller till och med 2022 eller senare har ökat från två tredjedelar till tre fjärdedelar senaste månaden.
Vaccinkrav allt troligare
Om hundratusentals vaccinationer inte fått våra respondenter att bli mer optimistiska när det gäller pandemins tidsschema verkar det ha fått andra effekter. Vaccinationens framfart har lett till att det talats allt mer om ”vaccinationspass” som kan bevisa att man vaccinerat sig. Regeringen gav i början av februari Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att ta fram ett digitalt intyg till den 1 juni. Man bedömer att det kan behövas för resor till vissa länder och även för att komma in på vissa typer av evenemang. Den danska regeringen presenterade liknande förslag vid samma tid.
Detta verkar ha överraskat våra respondenter något. I slutet av förra året var det mycket få som trodde på den typen av regler för några vanliga aktiviteter. Konserter bedömdes som det troligaste målet för vaccinkrav men det var ändå under 10% som trodde på det.
Nu ser det annorlunda ut. Det är fortfarande en minoritet som tror på krav, det ska sägas, men minoriteten är mycket större, andelarna har fördubblats eller ännu mer gällande allt utom bibliotek. Konserter toppar fortfarande, nu på 27%.
Slår man ihop allt så är det nu en tredjedel som tror på vaccinationskrav på åtminstone några ställen, jämfört med under en fjärdedel i december.
Fler klipper sista tråden
Vi har länge mätt hur mycket våra respondenter planerar att jobba på distans eller träffas fysiskt under de närmaste tre månaderna, och fram till andra vågen slog till i höstas var fördelningen spridd över hela skalan från ”helt och håller på distans” till ”helt och hållet fysiskt”. Andra vågen krossade dock denna symmetri när den visade, bortom allt vidare tvivel, att detta kommer att ta tid.
I november såg vi en kraftig förskjutning mot fortsatt distansarbete, och den har fortsatt om än i makligare takt.
Mest anmärkningsvärt är att andelen som planerar att jobba helt på distans har fortsatt öka snabbast: övriga andelar ligger på liknande siffror som i slutet av november men de som klippt de sista fysiska banden till arbetsplatsen har blivit nästan dubbelt så många. Visserligen ser vi en liten återgång i den allra sista mätningen, men överlag ser det ut som att allt fler gett upp tanken att återgå till arbetsplatsen under överskådlig tid. De digitala vanorna och rutinerna har fastnat.
”Gett upp” gäller också seminarier och workshops
När vi frågar om planer för fysiska seminarier, workshops och möten ser siffrorna liknande ut. Man har gett upp det fysiska, och andelen som undviker även mindre evenemang ligger parkerat på ca 80%.
En otålig längtan
Det ser ut som om få har något hopp om en återgång till någon slags normalitet innan pandemin tryckts tillbaka en gång för alla, och det verkar ju som vi sett dröja en hel del. Den som väntar på något gått väntar aldrig för länge, sägs det ju, och kanske kan vi vända på det och säga att den som väntar på något länge hoppas på att det blir gott.
Allteftersom upplösningen skjuts fram och dröjer har förhoppningarna om tiden efteråt blivit allt större. Jämfört med i höstas tror betydligt fler av våra Kairos Future Friends att tiden efter pandemin kommer att präglas av optimism.
I oktober hade andra smittvågen ännu inte slagit till, och sedan dess har vi genomgått en tuff vinter. Under den vintern har våra förhoppningar om framtiden faktiskt vuxit sig starkare. Då stod frågan om pessimism mot optimism och vägde, med ca en tredjedel på var sida. Nu i februari är det mer än dubbelt så många som tror på optimism som pessimism.
Det ser heller inte så illa ut för eftermälet
Optimismen verkar ha tagit sig in i bedömningen av den svenska Coronastrategin. När andra vågen slog till fick sig förtroendet för regeringens och Folkhälsomyndighetens beslut en ordentlig törn, och 40% trodde att eftervärldens bedömning skulle vara att vi gjort fel, medan bara 20% trodde motsatsen. Nu när andra vågen mattats av och vaccinationerna igång är detta tillbaka i balans: 30% på varje sida.
…eller för rekryteringsbehovet
Även när det gäller rekryteringsbehovet är våra respondenter allt mer försiktigt hoppfulla. Vid bottennoteringen i november var det något fler som tänkte minska än öka personalstyrkan under det kommande kvartalet, men sedan dess har det sett bättre och bättre ut.
Sammanfattningsvis kan vi säga att de flesta inte tror på ett snabbt slut på pandemin, och inte heller att vi kommer att återgå till fysisk närvaro på arbetsplatserna eller till att hålla arrangemang på jobbet. Allt fler har slutat att komma till jobbet överhuvudtaget. Trots detta spirar en viss optimism och fler planerar att expandera än att skära ner. Kanske har vaccinationerna gjort att vi kan leva lite längre med detta bara vi känner att det faktiskt kommer att ta slut.
Vi vill veta hur näringsliv och offentliga organisationer ser på sin framtid och jobbar med omställningen till post-coronasamhället. Därför har vi startat Kairos Futures Framtidbarometer, där vi via vårt nätverk Kairos Future Friends tar pulsen på företag och organisationer för att följa utvecklingen.
Följ Kairos Futures Framtidsbarometer för att hålla dig uppdaterad.