Mot morgondagens karriär
För 20 år sedan var definitionen av en karriär ganska tydlig – det handlade om att bli framgångsrik inom en stor organisation, eller möjligen om att skapa sin egen framgång som egenföretagare. Inte sällan var målet en ledarskapsroll och att få hög lön i en viktig befattning. Till viss del återstår den här definitionen än idag – men bara till viss del, och inte för alla.
Vi har frågat över 4000 unga om deras syn på mål och framgång i arbetslivet, och svaren visar på långt fler perspektiv på vad som traditionellt menas med ordet ”karriär”.
Sin egen lyckas smed?
Två av tre unga säger idag att de har ett karriärsmål uppsatta för sig själva. Det i sig är inte nytt – de flesta har någon bild av var de vill vara om fem år, samtidigt som en stor portion unga inte riktigt vet utan tar det som kommer. Det som snarare är förvånande är bristen på en tydlig väg mot målet, och de stora skillnaderna i vad målet innebär. Endast en av fem unga har en konkret plan för hur de ska nå sitt karriärsmål, och vad man egentligen har för mål har blivit högst individuellt och otydligt.
Att trivas på jobbet, tjäna pengar och ha kul är viktigare än någon speciell yrkestitel eller någon specifik bransch. En uppluckrad arbetsmarknad och nya branschöverskridande organisationer är förmodligen del av förklaringen, men en annan central aspekt är en skiftande syn på ledarskap, chefskap, och vad en attraktiv arbetsplats innebär. Bara 22 procent – en av fem – unga föredrar en karriär som chef. Istället är det en karriär med specialistkunskap som lockar, att bli bäst på det man gör. Kanske är det för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden, men lika troligt är att det handlar om att slippa den stress och press det innebär att vara ansvarig för ledarskap.
Pragmatiska värden i morgondagens arbetsliv
Jämför man 90-talisterna med 70-talisterna, när de var i samma ålder, framträder tydliga förändringar i synen på arbetslivet. Unga idag värderar relativt sett praktiska livspusselfrågor mycket högre: Väl tilltagen semester, schyssta arbetstider och möjligheten att arbeta hemifrån. Det som minskat mest i värde är å andra sidan fart och fläkt i arbetslivet, att kunna ta egna initiativ och att få mer ansvar. Relativt sett verkar det som att synen på karriär har skiftat bort från en självklar väg mot status och framgång och mer blivit ett individualistiskt verktyg för att nå sina egna mål i övriga livet. Kanske handlar det om tillräcklig lön, men också om tillräcklig tid, eller begränsad stress och mindre stökighet i vardagen.
Jobbet är därmed sagt inte alls oviktigt, tvärtom. Snarare handlar det om ett skifte mot att se jobbet som ett instrument och inte som en värdeskapare i sig. Det går hand i hand med en trend vi sett under lång tid bland alla svenskar, oavsett ålder – sedan 1980-talet har arbetet stadigt blivit mindre viktigt för den egna identiteten och för att skapa värde och mening i livet. Familj och fritid är istället det som dominerar, och det gäller särskilt unga. För att kunna må bra och trivas på fritiden ser unga många saker som ett absolut krav i arbetslivet – däribland att ha anställningstrygghet både i traditionell bemärkelse och i meningen att de upplever en trygg och positiv atmosfär på jobbet.
Visa vägen mot framtiden – för medarbetaren och för världen!
Att unga ser annorlunda på arbetslivet gör att företag och organisationer måste arbeta mer aktivt med att skapa en känsla av sammanhang, kultur, och en enhetlig vision bland medarbetarna. Att få rätt stöd från chefer och ledare är till exempel en av de viktigaste faktorerna för att unga ska trivas med sina jobb. Med andra ord blir ledarskap viktigare, samtidigt som färre unga ser chefsjobb som karriärvägen framåt. Ledarskapsrollen blir både svårare och viktigare i det allt mer fragmentiserade och digitaliserade arbetslivet. Antagligen är rätt ledarskap och en hälsosam organisationskultur en av nycklarna för att kunna behålla unga som arbetsgivare i framtiden – även om man måste försöka locka med förmåner för att kunna attrahera dem.
I en värld där karriär blir allt otydligare blir vinnarna de som kan tydliggöra den. Genom att bygga långsiktiga strategier och involvera medarbetarna på bästa sätt kommer framtidens organisationer vara de som kan erbjuda unga en möjlighet att skapa en framtid för sig själva, samtidigt som de formar morgondagen såväl för organisationen som för världen i stort.