Hur levererar vi sjukhusresurser i framtiden?

Morgondagens digitaliserade vårdkrävande hemmiljöer kommer involvera fler aktörer och resurser än idag, med högre krav på att koordinera och samordna. Med individens behov i centrum ska utvecklad försörjning och logistik se till att läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsartiklar kommer rätt.

Det hälsosmarta hemmet för nästa generations äldre växer i betydelse när det reducerade antalet äldrevårdplatser ska prioriteras för de äldre med särskilda behov. Framtidens insatser för vård och omsorg kommer i ökande utsträckning att utföras i den enskildes egna boende, en sedan länge vägledande inriktning för äldrepolitiken. Kvarboendeprincipen – att bo kvar hemma så länge det är möjligt – har resulterat i en nedläggningsvåg över landet inom äldrevården och antalet äldrevårdsplatser har blivit allt färre. Sedan 1994 har det försvunnit närmare 40 000 platser i särskilt boende för äldre. Utöver den minskningen har vårdplatserna inom somatisk slutenvård reducerats med cirka 12 procent de senaste 10 åren. Samtidigt ökar andelen äldre i samhället. Vi lever längre och blir sjuka och sköra i högre ålder än tidigare. Fler åldras med funktionsnedsättningar och en eller flera kroniska diagnoser.

Nära liv – Nära vård

För en väsentligt utökad vårdverksamhet i hemmiljö behöver den nära vården och omsorgen utvecklas. Nära vård-utredningen pågår och resultatet av den kommer att presenteras vårvintern 2019. Samverkan mellan befintliga aktörer, såsom kommuner och landsting, och andra aktörer kommer att vara en viktig faktor. Nya tjänster, ny teknik, smartare informationshantering och betydligt bättre distribution och logistik utgör exempel på andra viktiga faktorer för att det ska fungera.

Livsnerven i nära vård

Försörjning och logistik är områden som i stor utsträckning förändras i det allt smartare samhället. Framförallt ställer det nya krav på lösningar och principer för hur vi optimerar distributionen.

Ett digitaliserat nätverkssamhälle med en fungerande god och nära vård ställer nya krav. En effektiv och säker logistik blir allt viktigare för att få helheten att fungera. Morgondagens vårdkrävande hemmiljöer kommer involvera långt fler aktörer och resurser än i dag där nya typer av kontrolltorn blir centrala för att koordinera och samordna. Med Individens behov och önskemål i centrum ska försörjning och logistik möjliggöra planerade hälso- och vårdaktiviteter där till exempel läkemedel, hjälpmedel, medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar behöver vara tillgängliga.

Försörjningskedjor i omvandling

Utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård ställer krav på utvecklade försörjningskedjor vilket bland annat innebär:

  • Ökad differentiering och komplexitet i försörjningskedjorna – fler distributionskanaler, anpassning till produkters krav, lagstiftning, kostnadsoptimering, kvalitets- och kundkrav.
  • Ökande konsumentmakt – vård som bedrivs hemma, personcentrerad vård, självtester, sociala medier och nätverk.
  • Uppbyggnad av lokal/specifik förmåga och kapacitet – nya marknader och behov som kräver nya lösningar och/eller samarbeten.
  • Ökad transparens och spårbarhet – säkerhet, optimering, styrning och uppföljning.
  • Flexibilitet i försörjningskedjorna – från paketlösningar till skräddarsydda speciallösningar.

Denna påtagliga omvandling sker i ett sammanhang där miljö och hållbarhet blir allt viktigare frågor. Även infrastruktur och stadsplanering är viktiga delar i sammanhanget. liksom utvecklingen av delningsekonomin.

Sex nyckeltrender som driver på utvecklingen i försörjningskedjan

Bland ett antal drivkrafter är det särskilt teknikbaserade nyckeltrender som katalyserar förändringen: 

  1. Tillverkning och leverans on-demand. Alla led i beställar-leverantör-kedjan får allt smartare lösningar. Givetvis kommer denna expansion av näthandeln att ställa stora krav på distribution och logistik. Efterhand kommer sortimentet att utökas med diverse prylar för gör-det-själv-hälsa, diagnostik-kit och digitala assistenter av olika slag.
  2. Sakernas internet (internet of things - IoT) får ökande betydelse i de försörjningssystem vi nu talar om. I dessa förväntar man sig att ha god kontroll för minimering av bristsituationer och flödesstopp samtidigt som IoT bidrar med spårbarhet och transparens.
  3. Förstärkt verklighet (augmented reality - AR) får allt fler användningsområden och ett av dessa är att AR bidrar med effektivisering i försörjningskedjan. Med hjälp av avancerad AR-teknik, till exempel genom att tillsätta datorseende och objektigenkänning, blir informationen om den omgivande verkligheten för användaren både interaktiv och digitalt manipulerbar. Information om miljön och dess objekt överläggs på den verkliga världen.
  4. Robotisering och automatisering är av karaktären disruptiv (söndrande), inte minst inom distribution och logistik. De globala drakarna bestämmer dagordningen för denna utveckling och i bästa fall handlar det om för andra aktörer att anpassa sig till det som dessa aktörer formulerar. Allt annat blir helt enkelt för långsamt och dyrt att hantera i den allt tuffare konkurrensen i de alltmer integrerade ekosystemen.
  5. Dataanalys i ständig förbättring är en faktor som håller ihop mycket av de fyra drivkrafterna ovan. Den ständiga förbättringen handlar mycket om att få fram allt bättre prognossystem för allt mellan lagerhållning och leverans till ett enskilt boende, inklusive samordningen mellan olika aktörer i hela försörjningssystemet.
  6. Friformsframställning får alltfler tillämpningar och är en tillverkningsteknik där tredimensionella föremål byggs upp skikt för skikt. 3D-printning är en vanlig benämning. Möjligheten till personifiering blir allt mer utvecklad med de nya tekniska framstegen. Tillverkning av vissa läkemedel är redan idag möjlig på detta sätt och detsamma gäller en del hjälpmedel såsom ortoser, som skyddar och stödjer det motoriska systemet. Med friformsframställning kan lagerhållningen reduceras och större flexibilitet skapas för leverans på begäran.

I framtidens hälso- och sjukvård sätts patienten mer i centrum, vilket kräver samordning av alla vårdleverantörer. Då kan logistiska lösningar vara ett stöd om de är utvecklade för de komplexa system som vården består av. Logistikaktörernas förmåga till partnerskap och att utveckla försörjningssystemet blir avgörande för den nära vårdens utveckling och distribution av bland annat sjukhusresurser till hemmet.

I det framtida hälso- och sjukvårdslandskapet är det dock mer än sjukhusresurser som ska distribueras till hemmet. Där gäller hälsofrämjande i än högre utsträckning än tidigare. Det handlar om att göra hemmet till primär instans för livets alla hälsofaser i det framtida hälso-, vård- och omsorgslandskapet.

By Mats Olsson