Det nya EU – vem mer får plats i den yttre kretsen?
Det viktigaste i Ursula von der Leyens årliga State of the Union-tal var inte "associerad medlem" utan snarare "första". När hon erbjöd Kanada en plats som unionens första associerade medlem öppnade hon samtidigt en fråga som kan forma Europas roll i världen fram mot 2035: håller EU på att bygga en krets av nära partners som inte delar geografisk gräns? Och vilka står i så fall näst på tur till den gemenskapen?
Den 16 september höll EU-kommissionens ordförande sitt årliga tal om unionens tillstånd inför Europaparlamentet i Strasbourg. På hedersplats i kammaren satt Kanadas premiärminister Mark Carney, inbjuden av kommissionsordföranden själv. Talet pågick i drygt en timme och avbröts av ett tjugotal applåder.
I slutet av hennes tal kom meningen som sedan dominerat rapporteringen. Von der Leyen ville lyfta relationen med Kanada till högsta möjliga nivå och skulle arbeta med Carney för att "opening the door for Canada to be the first associate member of the EU".
Idén är att relationen ska utvecklas från att bestå av det nuvarande frihandelsavtalet Ceta till en ”Alliance for the Future”, ett gemensamt utrymme för välstånd och ekonomisk säkerhet. Planerna innefattar djupare samarbeten inom intelligent tillverkning, en teknikallians, integrerade försvarsindustriella baser, ett flaggskeppsprojekt i Arktis, kritiska mineraler, batterier, AI, kvantteknik och cybersäkerhet. I samma tal föreslogs ett europeiskt säkerhetsråd för samordning mellan EU, Storbritannien, Kanada, Ukraina, Norge och andra.
Ett uttalande som ingen förberett
”first associate member”
Just denna fras saknades i det förberedda manuset och tillkom under framförandet. Ett flertal europeiska diplomater uppger att de inte hade informerats om Kanadas nya status, och en av dem kallade bristen på förankring av denna bland medlemsstaterna för oklokt och farligt. Kommissionens egen utvidgningsavdelning involverades heller inte i beslutet. Kanada själva hade inte begärt statusen, och Carney har sedan dess undvikit ordet. Donald Trump avfärdade förslaget inom ett dygn.
Så, varför ta det på allvar? Eller bör vi ens ta det på allvar?
Bygget pågår redan
Sedan 2024 har EU ingått tolv säkerhets- och försvarspartnerskap: med Moldavien, Norge, Japan, Sydkorea, Nordmakedonien, Albanien, Storbritannien, Kanada, Indien, Island, Australien och Ghana. Under 2026 undertecknades frihandelsavtal med Indien, Mercosur, Mexiko, Australien och Indonesien. Unionen har nu handelsavtal med fler än 80 länder. Kanada är dessutom det första landet utanför Europa som deltar i SAFE, EU:s finansieringsinstrument för försvarsprojekt.
Inget av dessa avtal har gett upphov till någon särskild medlemsstatus till involverade länder eller ens väckt uppmärksamhet utanför den mest initierade kretsen av intressenter och specialiserade medier. Inte heller denna gång har någon formell process inletts, men när relationen till Kanada plötsligt fick en helt ny stämpel skapades rubriker runtom i världen.
Kommissionens efterhandsförklaringar om förfarandet är mer upplysande än talet i sig. Tjänstemän beskriver idén som väsensskild från det förslag om associerat medlemskap för Ukraina som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz föreslagit. Detta eftersom idén är utformad för länder utanför Europas geografiska sfär. Carney har sagt att alliansen bör bli en ledstjärna för andra demokratier och vara öppen nog för fler att ansluta. Corina Stratulat vid European Policy Centre noterar att statusen saknar fördragsgrund och att formuleringen antyder att fler länder kan komma att få samma status i framtiden.
Vad EU försöker säkra
Efterkrigsordningen är under omförhandling. Tullar används som förhandlingsinstrument, avtal omförhandlas efter maktläge och WTO:s tvistlösning står i princip stilla.
EU kan inte ersätta USA som säkerhetsgarant i närtid. Däremot kan unionen sälja förutsägbarhet, och det är vad avtalsvågen handlar om. Unionens andel av världsekonomin krymper, men centralitet avgörs inte bara av storlek. Den avgörs bland annat av var reglerna skrivs (och var det finns kompetens för att skriva dem).
Detta är vad juristen Anu Bradfords kallat för Brysseleffekten. EU:s makt har aldrig varit militär, men den som vill få tillgång till en marknad med 450 miljoner köpstarka konsumenter anpassar sig, och eftersom det är dyrt att driva flera parallella regelverk blir den europeiska standarden ofta den globala. GDPR och kemikalieregelverket REACH är exempel på detta.
Frågan är om EU själva har tilltro till Brysseleffekten. Sedan 2025 pågår en förenklingsagenda med målet att kapa regelbördan inom unionen med 25 procent, och det digitala omnibuspaketet skjuter upp krav på högrisk-AI och luckrar upp delar av GDPR. Fortsätter man att kapa sina egna regleringar riskerar man att tappa rollen som den aktör som omvärlden behöver anpassa sig efter. Sprider sig regelmakten inte längre av egen kraft måste den kanske spridas genom avtal.
Vad kan vi vänta oss framöver? Fem frågor att hålla koll på fram till 2030
1. Tar idéerna om associerat EU-medlemsskap rättslig form? Var von der Leyens tal bara en inblick i hennes drömmar eller kommer hennes planer få rättslig bäring? Utan förankring hos medlemsstaterna och en formell process förblir talet bara ett tal.
2. Hamnar man i regeltagarfällan? Carney vill ha en koalition av ”medelmakter” för att slippa förhandla ensam med främst USA men även andra länder . Men tillträde till inre marknaden utan medlemskap betyder regelefterlevnad utan rösträtt, villkoret för Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Medelmakter som söker skydd blir regeltagare, en position man sannolikt vill undvika.
3. Hur påverkas de fyra friheterna? (fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer). Von der Leyen berörde inte huruvida en associerad medlem omfattas av de fyra friheterna, och kommissionen har länge hävdat att de inte låter sig separeras. Utan de fyra friheterna är ett associerat medlemskap egentligen bara ett handelsavtal.
4. Hur mycket kan handelsrelationen stärkas? Kanada är EU:s tolfte största handelspartner, med drygt 130 miljarder euro 2025. Under första halvåret 2026 gick 68 procent av Kanadas varuexport till USA mot 5,3 procent till EU. Ännu är Kanada väldigt beroende av USA, men den frostiga relationen med USA och den nya relationen med EU innebär en chans till diversifiering som kan gynna EU.
5. Vilket är nästa namn? Japan, Sydkorea och Storbritannien har redan försvarspartnerskap med EU och uppfyller kriteriet som kommissionen pekar på. Om Kanada faktiskt blir associerad medlem tar det inte nödvändigtvis slut där, och då kan någon av dessa stå på tur.
Vissa har menat att Kanada går ur askan i elden. Att vända sig mot en union som krisar i sin konkurrenskraft är inte en klok idé. Men synen på Europas situation varierar mycket. Paul Krugman, pristagare i ekonomi till Nobels minne, argumenterade i franska Le Monde i januari 2026 att underlaget för det påstådda europeiska efterläget är svagt. Andra pristagare ger däremot en dyster bild av Europa, däribland Philippe Aghion, Antonin Bergeaud och Luis Garicano. Frågor om läget och framtiden för Europa kommer att vara intressanta under lång tid framöver.
En kommande avläsning: Montréal
EU och Kanada möts i Montréal i slutet av oktober. Där får vi indikationer på hur de fem frågorna kommer att utvecklas. Kommer det associerade medlemskapet vara början för att EU att snabba på integrationen med andra marknader? Det återstår att se.
Vad betyder det här för er?
För nordiska företag med tung nordamerikansk exponering är frågan högst påtaglig och inte bara akademisk. Om EU bygger en yttre krets förändras var standarder sätts, var försvarsindustriella kedjor knyts ihop och vilka marknader som hamnar innanför respektive utanför den europeiska regelmuren. Den sortens osäkerhet går inte att gissa sig till, men den går att förbereda sig för.
På Kairos Future arbetar vi med att omsätta omvärldens förändringar till strategiska alternativ. Under 30 år har vi utvecklat metoder och verktyg baserade på forskning och beprövad praxis som gör det lätt att komma igång och ger möjlighet till djupare analys. Våra ramverk och metoder tillämpas idag brett bland företag och offentliga aktörer.