Kairos Future Club 2021
Clubteman 2021
1. Den nygamla hedonismen – vad händer med nöjeskonsumtionen när världen öppnar upp (februari) Digitalt
2. Kompetensinflationen – Ökad obalans på framtidens arbetsmarknad (mars) Digitalt
Alla företag skriker efter kompetens. Samtidigt skärps kraven på certifikat och diplom för allehanda anställningar och upphandlingar och det blir allt mer omöjligt att få tag på folk som får göra jobbet. Men behöver vi verkligen alla de kompetenskrav vi ställer? Vissa framtidsforskare menar att problemet kanske kan vara helt tvärtom – att vi utbildar för många människor för mycket.
Behöver man verkligen vara ingenjör eller ekonom för att utföra vanliga arbetsuppgifter på ett vanligt jobb idag? Vi gör i detta Clubseminarium och rapport en djupdykning i hur vi hamnade i den här situationen och vad det innebär för framtidens kompetens, utbildning och rekrytering. Finns det egentligen en riktig kompetensbrist eller är problemet något annat – att det gått inflation på kompetensen?
3. Den nya geografin – hur ser Sverige ut efter pandemin? (april) Digitalt
Redan innan pandemin fanns det tecken på att den urbana utveckling som växt fram under 2000-talet började förändras. Storstädernas självklara dragningskraft rubbas när stress och frustration får de omgivande kransbygderna att öka i attraktivitet. De nya handelsmönstren och kampen om landsbygden förändrar också det geografiska landskapet. Till det kommer att en del av nya vardagsmönster som etablerats under pandemin innebär ytterligare förändringar av hur platser kommer att fungera i framtiden. Hur ser den nya sverigegeografin ut? Vilka platser blir vinnare och var finns de framtida förlorarna?
4. Framtidens kicksökande – adrenalin i en ombonad värld? (maj) Digitalt
Vi lever i världens tryggaste land där inga lekplatser byggs utan betryggande gummiunderlag och där den som svingar sig upp på cykeln utan cykelhjälm betraktas som dödsföraktande. Samtidigt har vårt behov av adrenalinkickar till synes inte minskat. Det finns något djupt inbyggt behov av att möta faran och äventyret. Vad innebär kontrasten mellan trygghetsälskande och äventyrssökande – och hur påverkar det framtidens resor, upplevelser och evenemang?
Tar de virtuella världarna över, säkra i vardagsrummet, ändå klättrar uppför världens högsta berg och cyklar på ranka avgrunder över hängbroar? Riskerar vi istället pengarna hos bettingbolagen för att få känna kittlet i maggropen? Blir det sporten och atleterna som får stå för risktagandet? Eller vad kommer härnäst när vi söker efter kickar och thrills i en ombonad värld?
5. Jakten på nästa tillväxtvåg – Vart leder vägen efter industrialisering och digitalisering? (augusti)
Vi lever i den fjärde industriella revolutionen, sägs det. En uppföljning på tre vågor av industrialisering där den fjärde markeras av digitalisering, uppkoppling, och ännu högre grader av automatisering – men sen då? Vi har sett explosionsartad utveckling av digitala metoder och verktyg under de senaste 50 åren, och kanhända fortsätter innovationen inom de digitala sfärerna ett antal år till. Men är det verkligen bland datorerna vi hittar nästa tillväxtvåg? Just nu verkar tillväxten avta och vi standardiserar och stabiliserar istället för att innovera – Internet i dag ser ungefär likadant ut som Internet för 10 år sedan, rent teknikmässigt. I det långa perspektivet är nästa stora teknikvåg kanske i redan i sina tidiga dyningar. Frågan är då:
Vad tar över efter digitaliseringen, och vad blir det 21:a århundradets tillväxtparadigm?
6. Världens enklaste land? – om integration och invandring i ett snårigare Sverige (september)
Svenskar brukar föredra att tänka på sig själva som "normala" - men i termer av värderingar är vi bland världens mest extrema. I globala värderingsstudier är vi extremt sekulära och extremt postmaterialistiska – konstiga uppfattningar både bland utvecklade och utvecklingsländer världen över. Men i en alltmer global värld behöver vi hantera krockar med andra kulturer.
Oavsett framtida migrationspolitisk är det inte sannolikt att vi någonsin återgår till en monokultur med gammaldags folkhem och där alla tittar på samma två TV-kanaler. Samtidigt sätter den bakgrunden tydliga avtryck på det moderna landet, som kan vara svårt att förstå och främmande i både kultur och attityd. Vi tittar i denna rapport närmare på vad både invandrare och infödda säger om vad som händer när Sverige möter världen.
Hur är det egentligen att komma in i Sverige utifrån, och vilka erfarenheter har de människor som bosätter sig här gemensamt?
7. Generationskriget – De nya normerna för ålderdom och ungdom (oktober)
Vi står inför en enorm generationsväxling i vilket unga inte bara tänker och resonerar annorlunda än förr – utan också de äldre. I många länder blir generationen som går i pension bland den rikaste och mest köpkraftiga pensionärsgenerationen någonsin, med höga krav på bekvämlighet och komfort. Samtidigt skiftar andra kohorter roll i samhället när den ironiska Generation X blir matriarker och patriarker i företagsledningar och familjer med både barnbarn och samhällsansvar. Millennialsgenerationen är inte längre några rebelliska tonåringar som spelar TV-spel utan småbarnsföräldrar med jobb och bolån.
Skiftande värderingar är en del av vad som formar framtiden i ljuset av de nya generationerna, men minst lika viktigt är samhällets tillgångar. Ekonomiska boomer och framgångar har varit till stort gagn för vissa generationer, medan kriser och lågkonjunkturer fortfarande spökar hos många andra. De nya normerna för olika generationer formas minst lika mycket av vad man ekonomiskt kan göra som vad man värderar högst.
8. What´s on 2022 (november)
Läs mer om Kairos Future Club och anmäl dig här.