Referenscase

Tillit och transparens stoppar korruption

Vad påverkar motståndskraften mot korruption i Sverige fram till 2030?

Under 2019 har Transparency International (TI) Sverige och Kairos Future undersökt vad som påverkar motståndskraften mot korruption i Sverige fram till 2030. Resultatet, en omvärldsanalys, presenterades vid ett välbesökt frukostseminarium hos Kairos Future i Stockholm.

I den efterföljande panelen medverkade Ulrik Åshuvud, styrelseordförande, TI Sverige; Veronique Lönnerblad Senior advisor, Unicef; Helena Lindberg, Riksrevisor; och Helena Sundén VP Group Ethics, Skanska. Ulf Boman, Kairos Future, modererade samtalet.

TI Sveriges uppdrag är att förebygga korruption genom att främja arbetet med transparens, ansvarsutkrävande och integritet. Ett uppdrag som förutsätter en god förståelse om korruption som företeelse men även om dess utveckling och förändring. Vilka samhällsförändringar och trender kan påverka motståndskraften mot korruption – både i negativ och positiv riktning?

Kairos Futures framtidsspaning lyfte några trendområden som kan ha en påverkan på motståndskraften mot korruption. Den fråga som löpte genom hela omvärldsanalysen och diskussionen som följde var ”Minskat förtroende” till samhällsinstitutioner, beslutsfattare och företagsledare – samt dess konsekvenser. Förtroendet uppfattas i dag som flyktigt och kan lätt eroderas. Även om både den offentliga och den privata sektorn i Sverige länge har åtnjutit ett högt förtroende så börjar det naggas i kanterna på grund av flertalet omfattande korruptionshändelser som fått stor uppmärksamhet – även utanför Sveriges gränser.

Men kan man tro på allt som skrivs eller publiceras? ”Kampen om informationsmakten” innebär bland annat ett skifte från att tidigare veta till att numer sprida – men vem äger informationen och i vilket syfte sker publiceringen? Risken för misskreditering av ifrågasättande och ansvarsutkrävande aktörer ökar och alternativa fakta kan lätt få fotfäste i kanaler med stor spridning. Den ökande digitaliseringen må öppna upp för transparens, spårbarhet och förenkling av processer, men panelen var överens om att t.ex. AI inte bör ta över avgörande beslut – främst med avseende på möjlighet till ansvarsutkrävande.

Ökade klimatförändringar, statsbaserade konflikter och migrationsströmmar bidrar alla till ett ökat fokus på trygghet och säkerhet. ”När krisen kommer” kräver medborgare både trygghet och säkerhet men även ansvarsutkrävande från beslutsfattare – ansvar för miljö och hållbarhet men även för minskad korruption och det demokratiska utrymmet. Fokus just på hållbarhet bidrar till ”Samhällets transformering” där fler och fler röster höjs om hur korruption är en bromskloss för hållbar utveckling. Samtidigt visar statistik att skyldighetstänket hos medborgare minskar.

Panelen efterlyste större engagemang och samverkan mellan relevanta aktörer och sektorer för att tillsammans förebygga korruption genom en stärkt motståndskraft. En ökning av kontroller kommer inte att ge önskat resultat, men en kultur som uppmuntrar ifrågasättande kopplat med en god styrning och ledning – oavsett sektor – är del av förutsättningarna för ökad motståndskraft mot korruption.

Ämnen: Energi & Miljö Arbetsliv & Utbildning