What’s NXT: Vad händer med resandet?

Medan delar av näringsliv och samhälle nu börjar vägen mot det som blir det nya normala är stora delar av turismindustrin fortfarande mitt uppe i krisen. Sommaren har inneburit välbehövliga intäkter för flera aktörer men läget är långt ifrån stabilt och det är oklart hur många företag som kommer att klara tiden efter krisstödens slut. I det här perspektivet kan det kännas väldigt långt till nästa sommar! Även om det är svårt att blicka framåt för den som fortfarande funderar på om det finns ett liv efter jul så är det värt att fundera på framtiden för resandet i stort. Hur ser den ut? Och hur tar vi oss dit?

Som alltid när det gäller att tänka framtid är det värt att påpeka att det mesta ändå blir ungefär som vanligt, förändringen är långsam. De flesta stabila trender ligger kvar, vissa har fått en skjuts av pandemin, andra har försvagats. Det är lätt att överdriva betydelsen av det som händer just nu, och underskatta sådant som blir viktigt på lång sikt. Men när flera krafter påverkar åt samma håll, då blir det ändå förändring. Här kommer tre framtidsspaningar om resandet de kommande åren.

  1. När det gäller svenskarnas resande vann det nära resandet marknadsandelar på bekostnad av exotiska resmål redan innan pandemin, drivet bland annat av ett skifte från fokus på destinationen mot innehållet i upplevelsen. Därmed inte sagt att vi slutar resa till fjärran resmål men med färre avgångar och en flygindustri i dödsångest samt kvarstående flygskam, lär flygfesten vara över ett bra tag framöver. Bra ur klimatsynpunkt, men för flygindustrin uppstår ett moment 22 när få vill flyga när det nu har blivit så dyrt och otillgängligt med få avgångar eftersom att just så få vill flyga …
     
  2. Flera år kvar till återhämtning för internationell turism. Minnet är visserligen kort: från tidigare katastrofer av olika slag har vi lärt oss att så snart restriktioner lyfts och media slutar rapportera om händelsen slutar vi oroa oss för den och börjar resa igen. Men den här gången har vi dessutom lågkonjunktur att ta med i beräkningen, samt allt fler företags resepolicies som begränsar resandet av miljöskäl. Det kommer att ta tid för det internationella resandet att återkomma till nivåer som de var innan pandemin. 4–5 år eller längre är en uppskattning som delas av flera internationella experter. Men även om det tar tid så bygger resandet på fundamentala behov av att vila, upptäcka nytt, mötas för att bygga privata och affärsmässiga relationer och lär återhämta sig med tiden. Privatresandet återhämtar sig snabbare än affärsresandet och var långt före Covid-19 den del av resandet som bidrog till tillväxt. Tillväxten framöver kommer främst ske på de marknader där resandet ännu inte tagit fart och där resandet är starkt kopplat till BNP-utvecklingen. Dock har pandemin nu fört många länder bakåt i utvecklingen och drömresan har ryckt längre in i framtiden i en tid av ökad arbetslöshet.
     
  3. Det är tveksamt om affärsresorna någonsin kommer att återhämta sig fullt ut. En uppskattning, baserad på den accelererade digitaliseringen och den kompetensutveckling som skett under det senaste halvåret, är att en tredjedel av de platsbundna mötena kan försvinna även på sikt. Pandemin blev en katalysator för en förändring som redan var på gång och vi har blivit skickliga på att skilja mellan möten som sköts enklast digitalt, sådana som kräver fysisk interaktion och att väga investerad tid mot nyttan av fysiska möten. När flera drivkrafter samverkar, i det här fallet digitaliseringen, hållbarhetsmål och bekvämlighet är förutsättningarna för faktisk beteendeförändring god. Utvecklingen driver på konkurrensen om de möten som ändå genomförs. Men de fysiska möten som genomförs lägger vi sannolikt extra krut på framöver! I den nära framtiden ser det dock betydligt mer dramatiskt ut, 70 % av ledarna och experterna i Kairos Futures Framtidsbarometer uppger att de planerar att undvika alla möten över 20 personer under hösten. 

Figur: Vilket av följande alternativ passar bäst för att beskriva hur din organisation ser på de kommande 3 månaderna, gällande att arrangera eller delta i seminarier, workshops och konferenser? Kairos Future Framtidsbarometer, augusti 2020.

Över hälften av respondenterna planerar också att fortsätta jobba huvudsakligen på distans vilket kommer att dämpa efterfrågan på restauranger och krogar runt arbetsplatstäta områden. Möjligen uppstår istället en viss efterfrågan nära boendeområden, när längtan efter sociala kontakter och sushi blir för stor. Även här kan vi se en permanent förändring på sikt, kanske blir det standard att jobba hemifrån 2 dagar i veckan och vara på jobbet övriga tre. Det finns pendlingstid att spara, dagishämtningar att passa – samtidigt som många vittnar om att alla inte klarar isolation och frihet under ansvar lika bra och att kreativt nyskapande lättare uppstår vid fysisk interaktivitet.  

Figur: I vilken utsträckning tror du att ni kommer att arbeta på distans de kommande 3 månaderna? Markera det svarsalternativ som passar bäst med din uppfattning. Kairos Future Framtidsbarometer, augusti 2020.

Sammantaget kan vi konstatera att krisen har slagit ojämnt. Turismindustrin har alltid varit en lågmarginalbransch som klarat sig bra ändå under en lång period av stadig tillväxt. Hur man klarat sig under pandemin har inte handlat så mycket om vem som gjort rätt utan mer slumpmässigt om läget, en solterass, närheten till sol och bad eller en golfbana har givit klara fördelar denna sommar. Krisen slår därför orättvist, förenklat uttryckt ligger de som har innoverat och investerat och sitter med stora lån pyrt till medan ”feta lata katter” klarar sig bättre. Exempelvis har de som satsat hårt på exportmognad och riktat sig till lukrativa utlandsmarknader drabbats hårdast. Samma logik gäller generaliserat för konstruerade resanledningar (nöjesparker, konserter och event) som drabbats hårt av restriktionerna, medan destinationer vars resanledningar primärt består av naturupplevelser haft rekordsiffror på sina håll. Svårt då att se att branschen skulle gå stärkt ur krisen. 

 Reseindustrins största utmaningar framåt:

  • hitta nya affärsmodeller, lösningar och samarbeten när delar av den traditionella affären inte återvänder tillräckligt snabbt. 
  • behålla de bästa medarbetarna genom kris och lågkonjunktur. 
  • stå rustad inför framtida kriser, vi lever i en orolig tid nu där Corona-pandemin inte är den sista utmaningen det kommande decenniet.

Vill du förstå hur din verksamhet kan anpassa sig till det nya normala, ”vindtunneltesta” befintliga strategier eller utveckla nya koncept eller affärsmodeller? Kontakta Johanna Danielsson eller Karl-Johan Tegnér.

By Johanna Danielsson