2018 års pro bono-projekt

Omvärldsanalys för biståndsorganisationen We Effect

Årets pro bono-projekt 2018 blev biståndsorganisationen We Effect som kommer att få hjälp att strukturera sin omvärldsanalys. Projektet kommer undersöka vilka omvärldstrender som kan komma att påverka svenskarnas vilja att skänka pengar.

We Effect grundades 1958 och är en biståndsorganisation med verksamhet i 24 länder. En viktig del av We Effects biståndsarbete handlar om hjälp till självhjälp, för att skapa förändring som håller även in i framtiden.

– We Effect vill bli Sveriges bästa biståndsorganisation, och för att nå dit behöver vi såklart förstå vår omvärld. Vi lever i en globaliserad verklighet som förändras i snabb takt, och att få bättre verktyg att tolka den är en fantastisk möjlighet för oss. Vi ser verkligen fram emot samarbetet med Karios Future, säger Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect.

Kairos Futures pro bono-program startades under hösten 2017 och tog emot sina första ansökningar i december samma år. Syftet med programmet är att erbjuda en organisation med tydlig samhällsnyttig koppling kostnadsfri hjälp med omvärldsanalys och strategiarbete. Kairos Futures vision är en värld där alla sätter framtiden främst, och genom att bjuda på vår expertis tar vi ett steg i den riktningen samtidigt som vi stödjer en organisation som arbetar för en bättre värld.  

– Alla ansökningar bedömdes utifrån ett antal kriterier, däribland organisationens problemformulering, vår möjlighet att kunna genomföra projektet samt projektets positiva påverkan. Det var en tuff urvalsprocess med många intressanta projekt men We Effect stod ut lite extra, säger Lovisa Vildö, analytiker och ordförande för pro bono-kommittéen på Kairos Future. 

Arbetet sattes igång den 24 augusti 2018 och projektgruppen kommer bestå av Ulf Boman, Lovisa Vildö och Gustaf Jungnelius från Kairos Future. Den 1 januari 2019 öppnar anmälan till nästa omgång av programmet, och vi uppmanar alla ideella organisationer – gamla som nya kandidater – att söka.

Till höger: Joyce Hawesa, 29, småskalig bomullsodlare i byn Mabele, Zambia, fotograf Malin von Strauss

Från 90-konto till Swish – om insamling och engagemang i en ny tid

Detta är en artikel som publicerades i vårt nyhetsbrev Watching i december 2018 och berör de insikter som projektet med We effect resulterade it. Är du intresserad av att boka en workshop till din organisation på temat framtidens givarbeteenden? Kontakta Lovisa Vildö.

Allt färre unga vet vad 90-konto är och många ideella föreningar vittnar om svårigheter att engagera den yngre målgruppen. Samtidigt ser vi ett växande engagemang och många nya tekniska lösningar som har potential att transformera insamlingsbranschen. Så hur kommer det privata svenska givarbeteendet att förändras mot 2030?

Det finns givetvis många olika aspekter som både underlättar och försvårar för insamling och engagemang. Tillsammans med We Effect har Kairos Future kartlagt de viktigaste trenderna att ta hänsyn till framgent. Några av dessa är:

1. Ökad oro och segregation leder till mer fokus på hemmaplan. Sverige är det land inom OECD där inkomstklyftorna ökar snabbast. Och polisen varnar för att stora grupper hamnar utanför samhället och lever i parallella samhällsstrukturer. Till exempel har Sverige misslyckats med att integrera nya medborgare i landet – idag tar det exempelvis i snitt åtta år för en invandrare att få sitt första jobb. Klimatförändringarna tvingar redan nu människor att lämna sina hem och vi lär se ett ökat antal klimatflyktingar söka sig till Sverige framöver. När vi upplever en ökad segregation på hemmaplan och en ökad hotbild – både fysiskt och psykiskt – finns det en risk att människor väljer att krypa in i sin egen kokong och värna om sitt eget liv och de som står den nära; så kallad ”cocooning”.

2. Nya tekniska lösningar ökar förståelsen och empatin för andra grupper. Det bubblar inom tech-branschen, där det kontinuerligt kommer ut nya, innovativa produkter och tjänster samtidigt som kostnaden för de befintliga sjunker. Snart kan gemene man ha tillgång till ett VR-set. Det bidrar inte bara till häftigare dataspel utan även kunna användas för att visa andras verkligheter. Helt plötsligt blir det möjligt för oss att besöka ett flyktingläger i Yemen, följa med grisar till slakthuset eller uppleva hur det är att leva med autism. Därtill utvecklas ständigt artificiell intelligens och numera kan man till exempel chatta med en datagenererad etiopisk flicka samtidigt som hon gör en tvåtimmars vandring för att hämta vatten.

3. Engagemanget hittar nya former. Svenskar har sällan varit så engagerade som de är nu, men engagemanget har ändrat karaktär. Numera vill man gärna engagera sig i punktinsatser med tydliga resultat, och framgångsrika organisationer låter människor uppleva att de gör skillnad. Enskilda sakfrågor är lättare att skapa engagemang kring, och störst engagemangspotential finns kring de frågor som rör lokalsamhället. Och det finns mer engagemang att hämta; i vår studie Morgondagens medborgare uppger en av tre personer att de gärna skulle vilja bidra mer, men de vet bara inte hur.