Rapport

Fimbulvinter eller lång ny vår med Trump?

USA har den 9 november 2016, på årsdagen av Berlinmurens fall, valt en ny president. Efter en presidentvalskampanj som saknar motstycke har fastighetsmagnaten och dokusåpakändisen Donald Trump, som av många beskrivits inte bara som populist och protektionist, utan även som rasist och sexist, segrat över etablissemangets Hillary Clinton. Den förutseende har redan sin scenarioplanering klar, men av kommentarerna att döma verkar de flesta tagits på sängen. Lika lite som det ekonomiska och politiska etablissemanget på allvar räknade med en Brexit, lika förvånade är de flesta över Trumps seger.

Ur ett längre historiskt perspektiv är det dock mindre förvånande att de systemobalanser som byggts upp under decennier nu manifesterats i Trumps seger mot Washington och Wall Street. Den avgörande frågan på sikt är dock vad denna seger kommer att innebära inrikespolitiskt såväl som ur ett mer globalt perspektiv, och inte minst i vilken mån den trumpianska segern kommer ge vind i seglen åt populistiska och protektionistiska rörelser i Europa. Trumps politiska linje har varit långtifrån entydig. Å ena sidan har han förespråkat en återgång till förkrigstidens isolationism, med stängda gränser och minimal inblandning i världspolitiken. Å andra sidan har han lovat att bomba sönder IS. Å ena sidan har han lovat att stå på medelklassamerikanen sida mot etablissemanget, å andra sidan är hans enda konkreta ekonomiska löfte att sänkta skatten för de rika.

Den stora övergripande frågan ur ett längre ekonomiskt-kulturellt perspektiv är om Trump innebär något nytt, och i så fall vad, och om detta nya i så fall banar väg för en ny lång vår för den globala ekonomin eller om det är starten på en verklig fimbulvinter.

Fyll i formuläret ovan så skickar vi artikeln till din inbox!

Publicerad: 2016